Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för folkhälsovetenskap". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 21-40 av 273 träffar
- Alkohol kan både stärka och försämra ungas välbefinnande
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ungas användning av alkohol – och andra droger, exempelvis cannabis – diskuteras ofta utifrån risker och negativa konsekvenser. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att användningen samtidigt kan vara förknippad med positiva upplevelser. Forskarna betonar att detta inte innebär att de förespråkar alkohol eller droger, men att en nyanserad bild är viktig för att förstå hur användningen påverkar ungas välbefinnande och förändras över tid.
- Disputation i folkhälsovetenskap: Emma Carlsson
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredag 13 november försvarar Emma Carlsson sin doktorsavhandling i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. I sin avhandling har hon studerat arbete, arbetsliv och ojämlikheter i förtida arbetsmarknadsutträde.
- Föräldrar vars barn placeras i samhällsvård riskerar långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden
Institutionen för folkhälsovetenskap
Föräldrar som har barn som är placerade i samhällsvård befinner sig ofta redan i en utsatt position på arbetsmarknaden. Många står utanför både arbete och utbildning i flera år. Särskilt utsatta är föräldrar som inte återförenas med sina barn – och riskerar att stå utanför arbetsmarknaden under lång tid. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
- Trots omsorgsplikten lägger spelbolagen ansvaret för spelrelaterade skador på individen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Spelbolag med svensk licens lägger i stor utsträckning ansvaret för skador relaterade till spel på den enskilda spelaren, snarare än på själva spelprodukten. En ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet visar att spelbolagens tolkningar av den lagstadgade omsorgsplikten skiljer sig åt och att åtgärder för att förebygga skador ofta sätts in först efter att de har uppstått.
- Halvtidsseminarium med Lisa Rydstad om skolans roll i att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdag 16 december presenterar Lisa Rydstad, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, sitt pågående avhandlingsarbete vid ett halvtidsseminarium på Campus Albano vid Stockholms universitet. Syftet med hennes avhandling är att undersöka skolans roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och ungas psykiska hälsa i Sverige. Avhandlingen följer arbetet från politiska styrdokument och riktlinjer, via skolpersonalens erfarenheter, till de elever som deltar i insatserna.
- Två nya doktorandtjänster inom aktuell folkhälsoforskning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vill du forska om kvinnors hälsa och åldrande eller om kommersiella aktörers agerande och inflytande inom folkhälsoområdet, med fokus på substanser och beteenden med beroendepotential, såsom alkohol, nikotin och spel om pengar? Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet söker nu två doktorander till forskningsprojekt inom två aktuella och växande forskningsområden.
- Två nya professorer i folkhälsovetenskap installeras vid Stockholms universitets installations- och promotionsceremoni i Stadshuset
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredag den 25 september installeras 44 nya professorer vid Stockholms universitet vid en installations- och promotionsceremoni i Stockholms stadshus. Två av de nya professorerna är från Institutionen för folkhälsovetenskap: Sara Brolin Låftman och Sol Juárez.
- Kommunala handlingsplaner förbiser skolvardagens betydelse för barns psykiska hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Skolan är en viktig aktör för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Men synen på skolans roll i detta arbete tycks variera mellan olika kommuner. Dessutom tenderar skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet att betraktas som någonting separat från skolans utbildningsuppdrag. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
- Masterstudenten Hanna Blomdahl jobbar som amanuens på institutionen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Efter en kandidatexamen i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet valde Hanna Blomdahl att fortsätta på masterprogrammet. Nu är hon klar med första året – ett år som bjudit på internationella perspektiv, fördjupade kunskaper och nya möjligheter. Vid sidan om studierna jobbar hon som amanuens på Institutionen för folkhälsovetenskap.
- Mikael Rostila i panelsamtal om sorg i Almedalen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdag 24 juni deltar Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i ett panelsamtal i Almedalen som arrangeras av organisationen SAMS - Samarbete för Människor i Sorg. Fokus för panelsamtalet är sorg, svåra livskriser och död och hur obearbetad sorg och ett obefintligt stöd till de som drabbas kan föra med sig ett högt pris i framtiden.
- Den orättvisa hälsan – ny fristående kurs i folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
På vilket sätt påverkas vår hälsa av de villkor under vilka vi föds, växer upp, lever, arbetar och åldras? Vilken inverkan har människors socioekonomiska position deras hälsa och livslängd? Med start höstterminen 2026 ger Institutionen för folkhälsovetenskap en ny fristående kurs på grundnivå: ”Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd”.
- Låg utbildning ökar risken att lämna arbetslivet i förtid
Institutionen för folkhälsovetenskap
Personer med låg utbildning löper större risk att lämna arbetsmarknaden före pensionsåldern än personer med hög utbildning. Skillnaderna hänger bland annat samman med förutsättningar under uppväxten, arbetsmiljö och hälsa under vuxenlivet. Det visar en ny avhandling i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet och Karolinska Institutet, som undersöker varför denna ojämlikhet uppstår och vilka faktorer som kan bidra till att förklara den.
- Minskad läkemedelsanvändning efter en förälders död behöver inte innebära återhämtning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Unga som behandlas med psykofarmaka och vars läkemedelsanvändning minskar efter att de förlorat en förälder kan fortfarande ha en förhöjd risk att dö i suicid. Det visar en ny nationell studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet. Resultaten understryker vikten av att inte enbart utgå från förändringar i läkemedelsanvändningen när man bedömer den psykiska hälsan efter en förälders död.
- Kvinnor med funktionsnedsättning möter hinder på vägen till att bli mammor
Institutionen för folkhälsovetenskap
Kvinnor med funktionsnedsättning har samma grundläggande rätt att bli föräldrar som andra kvinnor, men kan möta både praktiska hinder och fördomar när de vill bli mammor. En ny studie från Stockholms universitet och National Taiwan University undersöker erfarenheterna hos sex kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar i Taiwan. Studien visar hur moderskapet också kan bli ett sätt att utmana föreställningar om vad kvinnor med funktionsnedsättning klarar av.
- Nytt dataset öppnar för multidisciplinär forskning om föräldraledighet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Sedan Sverige införde en könsneutral föräldraförsäkring 1974 har systemet genomgått en rad reformer och blivit både generöst och komplext. Ett nytt forskningsdataset från Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS) och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samlar information om dagens regler och hur systemet har utvecklats historiskt. Datasetet Swedish Parental Leave (SweParLe) ger forskare nya möjligheter att undersöka hur familjepolitik exempelvis kan påverka hälsa och ojämlikhet i hälsa.
- Nya lektorn Karl Gauffin vill sätta folkhälsan i ett större samhällsperspektiv
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där Karl Gauffin. Den 1 november tillträder du en tjänst som universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Hur känns det och vad kommer du att fokusera på?
- Den svenska narkotikapolitiken betonar kontroll framför skademinimering
Institutionen för folkhälsovetenskap
Trots att skademinimering får ett allt större internationellt erkännande förblir den typen av folkhälsoinriktade reformer underordnade kontrollåtgärder inom narkotikapolitiken. Det visar två nya studier från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. Forskarna varnar för att senare års ökade fokus på bekämpning av organiserad brottslighet oavsiktligt kan bromsa utvecklingen av evidensbaserade skademinimerande insatser.
- Halvtidsseminarium med Sandra Rogne
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdag 15 juni presenterar Sandra Rogne, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, sitt pågående avhandlingsarbete vid ett halvtidsseminarium på Campus Albano vid Stockholms universitet. Hennes avhandling handlar om sorg och hälsa med fokus på betydelsen av tidpunkter och omständigheter under covid-19-pandemin.
- Hälsoklyftorna ökar i Sverige – professor Mikael Rostila vid Stockholms universitet efterlyser krafttag mot ojämlik hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Svenskarna lever allt längre, men skillnaderna i livslängd mellan olika grupper och regioner fortsätter att öka. Det framgick av ett avsnitt av radioprogrammet Förmiddag i P1 i Sveriges Radio den 9 juni, där de inbjudna gästerna var Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, och Joanna Hansson, folkhälsostrateg på Region Norrbotten. Trots att ojämlikhet i hälsa är ett uttalat nationellt folkhälsomål får frågan begränsad en uppmärksamhet i samhällsdebatten, konstaterade Mikael Rostila.
- Halvtidsseminarium med Maria Persson om omsorgsplitken och fördelning av ansvar för spelrelaterade skador
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdag 16 september presenterar Maria Persson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, sitt pågående avhandlingsarbete vid ett halvtidsseminarium på Campus Albano vid Stockholms universitet. I hennes avhandling undersöker hon hur omsorgsplikten tolkas och tillämpas av myndigheter, spelbolag och domstolar, samt hur berörda individer upplever omsorgsplikten och hur ansvaret för spelrelaterade skador förhandlas och fördelas.