Masterstudenten Hanna Blomdahl jobbar som amanuens på institutionen

– Jag trivs väldigt bra med utbildningen. Kurserna är intressanta och lärarna håller en hög nivå, säger Hanna Blomdahl.

Det hon uppskattar allra mest är att det är ett internationellt program med studenter från hela världen och med olika akademiska och yrkesmässiga bakgrunder. Det leder till spännande diskussioner där studenterna kan bidra med olika perspektiv och erfarenheter, konstaterar hon.

Masterprogrammet har också inneburit en tydlig fördjupning jämfört med kandidatutbildningen, menar Hanna.

– Jag upplever att masterprogrammet ger bättre förutsättningar att förstå komplexa folkhälsoutmaningar och förbereder oss mer för forskning. En annan skillnad är förstås att undervisningen sker på engelska, vilket också gör utbildningen mer internationell.

Gjorde en utbytestermin i Glasgow

Hanna tog sin kandidatexamen vid Stockholms universitet och tillhörde den första studentkullen på det då nystartade kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap.

– Det var spännande att vara med från början. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, men kände snabbt att programmet passade mig väldigt bra.

Under kandidatutbildningen tillbringade hon också en termin som utbytesstudent i Glasgow.

– Det var en fantastisk upplevelse. Glasgow är en otrolig stad med väldigt trevliga människor, och även om jag bara var där en termin skapade jag vänskaper som jag fortfarande håller kontakten med.

Studierna under utbytesterminen blev emellertid mer krävande än vad hon hade förväntat sig.

– Det var en omställning att läsa på engelska, men det hjälpte mig enormt inför masterprogrammet. Både språket och mitt akademiska skrivande utvecklades mycket.

Eftersom det inte fanns några kurser i folkhälsovetenskap som motsvarade hennes utbildning läste hon i stället bland annat socialpolitik och social- och ekonomisk historia.

– Kurserna gav mig nya perspektiv på frågor som vi diskuterar inom folkhälsovetenskapen, till exempel hur den industriella revolutionen har påverkat människors hälsa.

Lockades av att möjligheten att förbättra människors hälsa

Att välja just folkhälsovetenskap kändes naturligt för Hanna. Hon har alltid vetat att hon vill arbeta med att hjälpa människor. Det som lockade med folkhälsovetenskap var möjligheten att förbättra hälsan för många människor samtidigt genom att arbeta ur ett befolkningsperspektiv.

– Individen är viktig, men det känns också meningsfullt att kunna bidra till bättre hälsa för hela grupper eller befolkningen i stort.

Under kandidatutbildningen skrev hon sin uppsats om antibiotikaresistens tillsammans med en studiekamrat.

– Det var ett ämne som vi båda tyckte var väldigt intressant och processen blev ett fint samarbete mellan oss och vår handledare.

Nu väntar masteruppsatsen, där hon återigen får arbeta med samma handledare – den här gången som en del av ett forskningsteam inom äldreforskning med fokus på anhörigvård.

– Jag känner mig väldigt tacksam över den möjligheten och att få samma handledare igen.

Vid sidan av studierna arbetar Hanna som amanuens vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

– Just nu hjälper jag till på tre sommarkurser. Jag stöttar lärarna med administration och svarar på studenternas frågor. Det är roligt att få se institutionen från ett annat perspektiv och prova på hur det är att arbeta på "lärarsidan".

Folkhälsovetenskap öppnar många dörrar

Till de som funderar på att läsa folkhälsovetenskap har hon ett tydligt råd:

– Även om få känner till ämnet innan de börjar är folkhälsovetenskap otroligt brett. Du får möjlighet att hitta dina egna intresseområden och skapa en profil som passar just dig. Vi uppmuntras också att tänka kreativt kring framtida yrkesroller. Det handlar inte bara om att söka jobb med titeln "folkhälsovetare", utan också om roller som strateg, samordnare eller projektledare där folkhälsokompetens är värdefull.

När det gäller sin egen framtid efter masterprogrammet ser hon flera alternativ framför sig.

– Jag är öppen för många olika möjligheter. Det kan bli ett spännande jobb, en ny period utomlands eller kanske en forskarutbildning. Just nu känns alla alternativen inspirerande.

Håkan Soold