Lisa Berg är docent och universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Hon forskar om hälsoojämlikhet, migration och hälsa och om hur uppväxtvillkor och livsvillkor formar hälsa och utbildning genom livet. Hon är också programansvarig för kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap.
Sedan Karl Gauffin disputerade 2015 har han haft olika tidsbegränsade eller projektbaserade anställningar på universitetet. Med start 1 november har han nu en fast tjänst som universitetslektor i folkhälsovetenskap.
Kvinnor med funktionsnedsättning har samma grundläggande rätt att bli föräldrar som andra kvinnor, men kan möta både praktiska hinder och fördomar när de vill bli mammor. En ny studie från Stockholms universitet och National Taiwan University undersöker erfarenheterna hos sex kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar i Taiwan. Studien visar hur moderskapet också kan bli ett sätt att utmana föreställningar om vad kvinnor med funktionsnedsättning klarar av.
Sedan Sverige införde en könsneutral föräldraförsäkring 1974 har systemet genomgått en rad reformer och blivit både generöst och komplext. Ett nytt forskningsdataset från Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS) och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samlar information om dagens regler och hur systemet har utvecklats historiskt. Datasetet Swedish Parental Leave (SweParLe) ger forskare nya möjligheter att undersöka hur familjepolitik exempelvis kan påverka hälsa och ojämlikhet i hälsa.
Fredag den 25 september installeras 44 nya professorer vid Stockholms universitet vid en installations- och promotionsceremoni i Stockholms stadshus. Två av de nya professorerna är från Institutionen för folkhälsovetenskap: Sara Brolin Låftman och Sol Juárez.
Nu startar Institutionen för folkhälsovetenskap ett externt nyhetsbrev om forskning och samverkan. Nyhetsbrevet, som kommer att komma ut två gånger per termin, vänder sig till beslutsfattare, myndigheter och organisationer inom hälsa och samhällsliv, forskningsfinansiärer, samarbetspartner – befintliga och potentiella – samt till media och andra som är intresserade av institutionens forskning och hur institutionen samverkar med det omgivande samhället. Det första nyhetsbrevet kommer tisdag 22 september.
Vill du forska om kvinnors hälsa och åldrande eller om kommersiella aktörers agerande och inflytande inom folkhälsoområdet, med fokus på substanser och beteenden med beroendepotential, såsom alkohol, nikotin och spel om pengar? Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet söker nu två doktorander till forskningsprojekt inom två aktuella och växande forskningsområden.
Föräldrar som har barn som är placerade i samhällsvård befinner sig ofta redan i en utsatt position på arbetsmarknaden. Många står utanför både arbete och utbildning i flera år. Särskilt utsatta är föräldrar som inte återförenas med sina barn – och riskerar att stå utanför arbetsmarknaden under lång tid. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
Spelbolag med svensk licens lägger i stor utsträckning ansvaret för skador relaterade till spel på den enskilda spelaren, snarare än på själva spelprodukten. En ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet visar att spelbolagens tolkningar av den lagstadgade omsorgsplikten skiljer sig åt och att åtgärder för att förebygga skador ofta sätts in först efter att de har uppstått.
När hon hittade och sökte till masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet 2016 var hennes känsla: “Hur har jag inte känt till det här ämnet innan?” Med en bakgrund inom sociologi och psykologi såg hon hur programmet förenade hennes tidigare intressen och kompetenser – och samtidigt öppnade dörren till något mycket större. Idag är Clare Levine statistiker på Socialstyrelsen.
Trots att skademinimering får ett allt större internationellt erkännande förblir den typen av folkhälsoinriktade reformer underordnade kontrollåtgärder inom narkotikapolitiken. Det visar två nya studier från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. Forskarna varnar för att senare års ökade fokus på bekämpning av organiserad brottslighet oavsiktligt kan bromsa utvecklingen av evidensbaserade skademinimerande insatser.
Fler än var tionde person i Sverige uppger att någon i deras nära omgivning har haft spelproblem. Bland yngre är andelen omkring 16 procent. Närstående till personer med spelproblem har oftare psykisk ohälsa, riskfyllda beteenden och problem i relationer. Vissa konsekvenser finns dessutom kvar efter att spelberoendet upphört. Det visar två nya studier från Stockholms universitet.
