Föräldrar vars barn placeras i samhällsvård riskerar långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden

Omkring 20 000 barn och unga i åldrarna 0–20 år är placerade i någon form av samhällsvård i Sverige. När ett barn placeras i samhällsvård hamnar fokus naturligt på barnets välbefinnande. Men föräldrarnas sociala och ekonomiska situation är också central när möjligheten till en återförening ska bedömas.
En ny studie av forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att många föräldrar vars barn placeras i samhällsvård står utanför arbetsmarknaden under lång tid. Nästan tre av fem befann sig varken i arbete, utbildning eller praktik redan innan barnet placerades.

– Våra resultat speglar verkliga familjer som lever med långvarig otrygghet. När ett barn placeras befinner sig föräldrarna redan ofta i en skör situtation, och många har svårt att återfå en förankring i arbetslivet eller utbildningssystemet, säger Viviane Schultz Straatmann, docent och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Forskarna har använt data från Swedish Families of the 1990s (SWIFT90), en stor nationell registerkohort som omfattar personer födda i Sverige 1990–1999 samt deras föräldrar och syskon.

Uppgifter om barns placeringar i samhällsvård har kopplats samman med information om föräldrarnas sysselsättning och inkomster.

Följde föräldrarna tre år före och tre år efter första placeringen

Det är den första svenska befolkningsstudien som undersöker sambandet mellan återförening av barn och föräldrar och föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden. Studien omfattar 9 492 föräldrar och 11 907 observationer av föräldrar och barn.

Forskarna följde föräldrarna under tre år före och tre år efter barnets första placering. Resultaten visar att utsattheten på arbetsmarknaden ofta är långvarig.

Bland de föräldrar som redan före placeringen varken arbetade, studerade eller deltog i praktik befann sig 76,8 procent fortfarande i samma situation efter placeringen. Även föräldrar med en osäker anställningssituation var utsatta. Av dessa gick 43,1 procent över till att varken arbeta, studera eller praktisera under perioden efter placeringen.

Föräldrar som inte återförenas med sina barn är mest utsatta

Studien visar också på ett samband mellan återförening och föräldrarnas situation på arbetsmarknaden. Omkring 82 procent av föräldrarna återförenades med sitt barn inom tre år efter placeringen, medan 18 procent inte gjorde det.

De föräldrar som inte återförenades hade en mer utsatt position på arbetsmarknaden och löpte större risk att varken arbeta, studera eller praktisera jämfört med föräldrar som återförenades med sina barn.
Skillnaderna var dock relativt små, och forskarna betonar att studien inte kan visa att återföreningen i sig leder till förändringar i föräldrarnas anknytning till arbetsmarknaden.

– Sambandet mellan återförening och anknytning till arbetsmarknaden är komplext. Det är möjligt att föräldrar med en starkare anknytning till arbetsmarknaden har bättre förutsättningar att uppfylla kraven för en återförening, säger Viviane Schultz Straatmann och fortsätter:

– Det är också möjligt att en återförening skapar större stabilitet och välbefinnande och därmed underlättar deltagande i arbetslivet. Studien kan inte avgöra åt vilket håll sambandet går.

Föräldrar till omsorgsplacerade barn behöver stöd

Enligt forskarna synliggör resultaten en aspekt av barnavården som ofta hamnar i skymundan. Föräldrarna är själva en socialt och ekonomiskt utsatt grupp.

Den höga andelen föräldrar som varken arbetar, studerar eller praktiserar – många av dem omkring 35 år gamla – tyder på att utanförskapet från arbetsmarknaden inte enbart är ett tillfälligt problem som uppstår efter att barnet placerats. Det speglar i många fall en utsatthet som redan fanns innan familjen kom i kontakt med socialtjänsten.

Forskarna menar att resultaten visar på vikten av att uppmärksamma föräldrarnas socioekonomiska situation parallellt med frågor om barnets välfärd och möjligheten till återförening.

Arbetslivsinriktat stöd, yrkesvägledning och möjligheter att återgå till utbildning skulle kunna integreras bättre i socialtjänstens arbete med familjer med barn som är placerade i samhällsvård, konstaterar forskarna. Ett sådant stöd kan vara särskilt viktigt för föräldrar som står utanför arbetsmarknaden under lång tid.

– Föräldrars utanförskap på arbetsmarknaden är inte en isolerad fråga, det är en del av det bredare sammanhang där beslut om barnets vård fattas, säger Viviane Schultz Straatmann och fortsätter:

– Om vi vill förbättra familjernas långsiktiga situation behöver vi se föräldrarnas socioekonomiska utsatthet som en central del av barnavården. Att integrera stöd till arbete och utbildning i strategier för barnavård bör ses som en del av själva återföreningsarbetet och ingå i ett bredare familjeorienterat arbetssätt.

Håkan Soold