Nytt dataset öppnar för multidisciplinär forskning om föräldraledighet

Den svenska föräldraförsäkringen är internationellt känt för sin flexibilitet och sina generösa villkor. Men att förstå hur systemet fungerar och hur det har förändrats över tid kan vara en utmaning, inte minst för forskare.

Det nya datasetet Swedish Parental Leave (SweParLe) ska göra det enklare att få en överblick. Det sammanställer systemets viktigaste delar, bland annat villkoren för att ha rätt till ledighet, ledighetens längd och förläggning, den ekonomiska ersättningen samt lagändringar sedan 1974.

– Vi tror att den här resursen kommer att främja fortsatt forskning om ett system som väcker stort intresse i forskarvärlden internationellt, säger Sol P. Juárez, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Datasetet har tagits fram inom ramen för två forskningsprojekt vid Institutionen för folkhälsovetenskap och Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS), ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Det första projektet, som leds av professor Sol P. Juárez, undersöker oavsiktliga hälsoeffekter av den svenska föräldraledighetspolitiken. Det andra projektet, som leds av forskaren Helena Honkaniemi, studerar hur reformer av föräldraledigheten påverkar den psykiska hälsan under olika skeden av livet.
Ett stöd för forskning inom flera ämnen

SweParLe riktar sig framför allt till forskare och beslutsfattare som vill förstå det svenska systemet ur ett historiskt perspektiv eller undersöka effekterna av olika former av föräldraledighetspolitik.

Datasetet är relevant för flera forskningsområden utöver folkhälsovetenskap, däribland familjedemografi, sociologi, statsvetenskap och andra samhällsvetenskaper. Det kan också bidra till internationella jämförelser av föräldraledighetssystem genom att ge en mer detaljerad bild av det svenska systemet.

– Vi tror att resursen blir särskilt värdefull för internationella forskare som vill förstå ett system som är känt för att vara komplicerat. Hittills har informationen antingen varit utspridd i enskilda forskningsstudier eller endast funnits i juridiska dokument, som naturligt nog är skrivna på svenska, förklarar Helena Honkaniemi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Datasetet SweParLe samlar information som annars skulle kräva att forskare letade i flera olika lagtexter och historiska källor. Datasetet innehåller en tidslinje över det svenska föräldraledighetssystemets utveckling, beskrivningar av dess viktigaste delar och länkar till relevant lagstiftning. Det omfattar också en strukturerad förteckning över variabler och kvantitativa uppgifter som kan användas i statistiska analyser eller föras över till statistikprogram.

Ett verktyg för att studera sambandet mellan politik och hälsa

Det svenska föräldraledighetssystemet har studerats i flera folkhälsovetenskapliga undersökningar. Det finns ett fortsatt intresse för att utvärdera hur olika delar av systemet har påverkat befolkningens hälsa över tid och i olika grupper, vilket också är utgångspunkten för de två forskningsprojekten bakom datasetet.

– Vi är övertygade om att den här resursen kommer att bidra till mer forskning inom området, särskilt genom att synliggöra familjepolitikens roll som en social bestämningsfaktor för hälsa, säger Sol P. Juárez.

– Genom att tydliggöra exakt vilka regler som har ändrats i föräldraledighetssystemet och när förändringarna genomfördes kan forskare identifiera möjligheter att undersöka hur reformerna påverkar uttaget av föräldraledighet och vilka hälsoeffekter det i sin tur kan få. Det är särskilt relevant för socioekonomiskt utsatta grupper, tillägger Helena Honkaniemi.

En resurs som ska utvecklas över tid

Datasetet är tänkt att vara en levande resurs som uppdateras regelbundet i takt med att den svenska föräldraförsäkringen förändras. Genom att göra försäkringens utveckling lättare att följa och dess viktigaste delar enklare att analysera skapar SweParLe en grund för forskning om hur familjepolitik samspelar med hälsa och sociala förhållanden.

– Vi planerar att hålla datasetet uppdaterat genom att lägga till nya förändringar och successivt utöka innehållet med specifika regler för olika grupper, bland annat ensamstående föräldrar, föräldrar till flerbarnsfödslar och föräldrar med utländsk bakgrund, konstaterar Sol P. Juárez och Helena Honkaniemi.

Mer information om SweParLe och tillgång till datasetet finns på det öppna forskningsarkivet Zenodo och på Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsas (CHESS) webbplats.

Håkan Soold

Fakta

Datasetet SweParLe publicerades den 15 oktober och omfattar fyra huvudområden:

• Ledighetens förläggning: när ledigheten kan tas ut.
• Den betalda ledighetens längd.
• Ersättning: ekonomiska villkor under ledigheten.
• Särskilda bestämmelser: bland annat reserverade dagar för respektive förälder, möjlighet till samtidig ledighet och inkomstskydd mellan födslar.

Den tillhörande Excel-filen innehåller fyra flikar:

Utöver introducerande information och en detaljerad variabelförteckning innehåller filen en beskrivning av lagstiftningen om föräldraledighet år för år och de reformer som genomförts sedan 1974. En separat dataflik innehåller kvantitativa variabler som kan användas direkt i statistiska analyser eller föras över till statistikprogram.

Forskningsprojekten bakom datasetet:

De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv, leds av Sol P. Juárez, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Föräldraledighet och psykisk hälsa över livsloppet: En undersökning av införandet och utbyggnaden av den svenska föräldraförsäkringen, leds av Helena Honkaniemi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Båda projekten är knutna till Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS)