Hälsoklyftorna ökar i Sverige
– professor Mikael Rostila vid Stockholms universitet efterlyser krafttag mot ojämlik hälsa

Enligt de senaste siffrorna är medellivslängden i Sverige cirka 85 år för kvinnor och knappt 82 år för män. Samtidigt finns stora geografiska skillnader. Invånare i Stockholms län lever längst, medan Norrbotten återfinns längst ned i statistiken.

I programmet Förmiddag i P1 i Sveriges Radio idag betonade Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, att skillnaderna i livslängd inte kan förklaras av en enskild faktor. Hälsa påverkas av en rad så kallade bestämningsfaktorer som är ojämnt fördelade i samhället, konstaterade han.

– Människors sociala position, materiella förhållanden och levnadsnivå har avgörande betydelse för vår hälsa och livslängd, sa Mikael Rostila i inslaget Förmiddag i P1.

Han konstaterade vidare att personer med högre utbildning och inkomster generellt har hälsosammare levnadsvanor. De röker mindre, har bättre kostvanor, är mer fysiskt aktiva och har ofta bättre möjligheter att ta till sig hälsorelaterad information.

Mikael Rostila påpekade också att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat under de senaste decennierna, vilket sammanfaller med växande skillnader i hälsa mellan grupper med hög respektive låg utbildning.

– Det handlar om människors sociala förhållanden. De med hög utbildning har fått det bättre relativt sett, medan de med låg utbildning har fått det sämre relativt sett, sa han.

Skillnaderna i levnadsvillkor måste minska

I programmet lyfte Rostila även fram att livslängdsgapet mellan hög- och lågutbildade kvinnor har ökat markant sedan mitten av 1980-talet. Skillnaden har vuxit från omkring två år till cirka sex och ett halvt år.

Trots att minskad ojämlikhet i hälsa är ett uttalat nationellt folkhälsomål menade han att frågan får begränsad uppmärksamhet i samhällsdebatten.

– Jag känner ofta att när man lyfter fram de här siffrorna och de här skillnaderna så blir folk ganska förvånade. Så kanske det finns en lite bristande allmän kunskap om att skillnaderna är så pass stora och att de har ökat så mycket över tid. Det tror jag inte människor förstår, sa Mikael Rostila.
Stort behov av insatser för att minska hälsoklyftorna

Som avslutning betonade Mikael Rostila vikten av att rikta insatser mot de sociala orsakerna bakom ojämlik hälsa. Han framhöll att Sverige redan visar att hög livslängd är möjlig, eftersom många högutbildade grupper når mycket höga åldrar. Om hela befolkningen ska kunna ta del av samma hälsopotential krävs dock minskade skillnader i levnadsvillkor och livschanser.

– För att vi ska kunna uppnå samhällets hälsopotential så behöver vi minska ojämlikheter i hälsa, konstaterade Mikael Rostila.

Lyssna på avsnittet "Medellivslängden ökar – men varför består skillnaderna?" av radioprogrammet Förmiddag i P1 I Sveriges Radio

Håkan Soold

Mikael Rostilas forskning

Vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet bedrivs forskning om bland annat sociala bestämningsfaktorer för hälsa, livslängd och ojämlikhet i hälsa. Mikae Rostilas forskning handlar brett om ojämlikhet i hälsa och hälsans sociala bestämningsfaktorer. Han har bland annat publicerat en populär bok inom området tillsammans med Susanna Toivanen, Den Orättvisa Hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (Liber). Han har även skrivit en bok om hur socialt kapital påverkar hälsa och ojämlikhet i hälsa i Europeiska välfärdsstater, Social capital and health inequality in European Welfare States (Palgrave MacMillan). Hans senaste bok handlar om hälsokonsekvenser vid anhörigförlust och sorg, Den dolda sorgen - hälsokonsekvenser vid anhörigförlust (Natur & Kultur).

Mer specifikt handlar Mikael Rostilas forskning bland annat om:
• Hälsa bland personer med utländsk bakgrund och dess sociala determinanter
• Covid-19 dödlighet och sjuklighet bland personer med utländsk bakgrund samt dess förklaringsfaktorer
• Hur sociala nätverk och socialt kapital påverkar hälsa och hälsobeteenden
• Sjukdom och dödlighet efter förlust av anhörig
• Hur folkhälsoåtgärder kan användas för att minska smittspridning under Corona pandemin

Ett av Mikael Rostilas forskningsprojekt:

Förlust av anhörig och psykisk ohälsa under coronapandemin: En flermetodologisk ansats