Låg utbildning ökar risken att lämna arbetslivet i förtid
Personer med låg utbildning löper större risk att lämna arbetsmarknaden före pensionsåldern än personer med hög utbildning. Skillnaderna hänger bland annat samman med förutsättningar under uppväxten, arbetsmiljö och hälsa under vuxenlivet. Det visar en ny avhandling i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet och Karolinska Institutet, som undersöker varför denna ojämlikhet uppstår och vilka faktorer som kan bidra till att förklara den.

Foto: Redfoxstudio/Mostphotos
En stor andel av befolkningen lämnar arbetslivet före pensionsåldern, exempelvis på grund av ohälsa, arbetslöshet eller för att de tar ut sin pension i förtid. Samtidigt blir befolkningen äldre och fler förväntas arbeta längre. Det innebär att det blir allt viktigare att förstå varför vissa personer lämnar arbetsmarknaden i förtid.
I en ny avhandling vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har Emma Carlsson undersökt hur faktorer under hela livet hänger samman med tidigt utträde från arbetsmarknaden. Avhandlingen bygger på svenska registerdata om personer födda i början av 1950-talet, som har följts från barndomen och framåt.

Emma Carlsson. Foto: Privat
Resultaten visar att personer med lägre utbildning lämnar arbetsmarknaden i förtid i högre utsträckning än högutbildade personer. Och utbildningsskillnader förekommer oavsett hur det tidiga utträdet från arbetsmarknaden sker. Skillnaderna är särskilt tydliga när människor lämnar arbetslivet genom sjukersättning, långtidssjukskrivning eller långtidsarbetslöshet.
– I och med att vi blir allt äldre behöver fler jobba högre upp i åldrarna. Det är då anmärkningsvärt att många lämnar arbetsmarknaden redan före 65 års ålder, särskilt på grund av ohälsa. Lika anmärkningsvärt är att risken att lämna arbetsmarknaden i förtid är särskilt hög bland personer med lägre utbildning, säger Emma Carlsson, som disputerade vid Karolinska Institutet den 13 november med avhandlingen Educational inequalities in early labour market exit among older workers: Explanations from a life-course perspective.
Emma Carlsson har genomfört sitt avhandlingsarbete vid forskningscentret CHESS (Centre for Health Equity Studies) vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
I de fyra studier som avhandlingen består av har hon undersökt om utbildningsskillnaderna i tidigt utträde från arbetsmarknaden kan förklaras av faktorer uppmätta under barndomen eller i sena tonåren, eller faktorer som exponering för en ogynnsam arbetsmiljö, psykisk sjukdom eller alkoholrelaterad sjuklighet. Hon har också studerat kopplingen mellan utbildningsnivå och tidigt uttag av allmän pension.
Förutsättningar under uppväxten spelar roll
I en av avhandlingens fyra studier har Emma Carlsson undersökt om utbildningsskillnaderna i tidigt utträde från arbetsmarknaden kan förklaras av faktorer uppmätta under barndomen eller i sena tonåren.
Resultaten visar att skillnader i kognitiv förmåga, stresstålighet och föräldrarnas utbildningsnivå bidrar till att förklara varför personer med lägre utbildning oftare lämnar arbetsmarknaden i förtid. Dessa faktorer hade störst betydelse för utbildningsskillnader i utträde genom sjukersättning, långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet.
Emma Carlssons studie pekar på att ojämlikheten i arbetslivets slutskede inte enbart handlar om vad som händer under de sista åren i arbetslivet. Förhållanden tidigt i livet kan också ha betydelse för möjligheten att arbeta fram till pensionsåldern.
– Resultaten visade att faktorer som mättes före inträdet på arbetsmarknaden kan påverka möjligheterna att arbeta i slutet av arbetslivet och delvis förklara utbildningsskillnaderna i tidigt utträde. Det tyder på att arbetslivet till viss del formas redan innan det ens har påbörjats och att insatser för längre arbetsliv inte enbart ska fokusera på de sista åren innan pension, säger Emma Carlsson.
Arbetsmiljö och hälsa påverkar möjligheten att arbeta längre
Avhandlingen visar också att arbetsförhållanden under vuxenlivet bidrar till att förklara utbildningsskillnaderna. Låg kontroll över det egna arbetet och hög fysisk arbetsbelastning hade betydelse för skillnader i tidigt utträde genom sjukersättning, långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet.
Även hälsan spelade roll. Alkoholrelaterad sjuklighet bidrog till att förklara en del av utbildningsskillnaderna i dessa tre utträdesvägar. Psykisk sjukdom ökade också risken för tidigt utträde, men förklarade endast en liten del av skillnaderna mellan utbildningsgrupperna.
När Emma Carlsson undersökte tidigt uttag av allmän pension var mönstret delvis annorlunda. Varken hälsoproblem eller fysisk arbetsbelastning kunde i någon större utsträckning förklara utbildningsskillnaderna. Däremot bidrog låg kontroll i arbetet och sjukskrivning på grund av sjukdomar i rörelseorganen till att förklara en mindre del av skillnaderna i vissa fall.
Att arbeta längre kräver mer jämlika förutsättningar
Sammantaget visar avhandlingen att tidigt utträde från arbetsmarknaden har flera bakomliggande orsaker och att deras betydelse varierar beroende på hur utträdet sker.
Resultaten är relevanta i en tid då många länder vill att fler ska arbeta längre upp i åldrarna. Om möjligheten att stanna kvar i arbetslivet skiljer sig mellan utbildningsgrupper riskerar en höjd pensionsålder att få olika konsekvenser för människor med olika förutsättningar.
Avhandlingen pekar därför på betydelsen av insatser under hela livet.
Vad behöver då förändras för att fler människor ska kunna arbeta fram till pensionsåldern, oavsett utbildningsbakgrund? Hur kan de negativa konsekvenser av ojämlika uppväxtvillkor motverkas?
– För att fler ska kunna arbeta längre och stanna på arbetsmarknaden tills de nått riktåldern för pension behöver insatser ske över hela livet, säger Emma Carlsson och fortsätter:
– Fokus bör dels vara på förbättrad arbetsmiljö, särskilt bland de med lägre utbildning, men även på att minska de negativa konsekvenserna av ogynnsamma förhållanden under uppväxten, samt att förbättra hälsan, i synnerhet att minska de negativa konsekvenserna av högt alkoholintag. De här insatserna är särskilt viktiga för att inte riskera att öka utbildningsskillnaderna i tidigt utträde när pensionsåldrarna höjs ytterligare.
Håkan Soold
Fakta
Emma Carlsson disputerade med avhandlingen Educational inequalities in early labour market exit among older workers: Explanations from a life-course perspective vid Karolinska Institutet den 13 november.
Avhandlingen består av fyra delstudier:
Studie I undersökte om faktorer uppmätta under barndomen eller i sena tonåren kan förklara utbildningsskillnaderna i tidigt arbetsmarknadsutträde. Resultaten visade att de med lägre utbildning hade större risk att lämna arbetsmarknaden mellan 50 och 64 års ålder. Dessa utbildningsskillnader kunde till en stor del förklaras av faktorer uppmätta i barndom och tonår.
Studien Do early life factors explain the educational differences in early labour market exit? A register-based cohort study är publicerad den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.
Studie II undersökte om exponering för en ogynnsam arbetsmiljö kan förklara utbildningsskillnaderna i tidigt arbetsmarknadsutträde. Ogynnsam arbetsmiljö mättes i medelåldern via låg kontroll i arbetet samt hög fysisk arbetsbelastning. Både kontroll i arbetet och fysisk arbetsbelastning bidrog till att förklara utbildningsskillnaderna i tidigt utträde genom sjukersättning, långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet.
Studien Mediating effect of working conditions on the association between education and early labour market exit: a cohort study of Swedish men är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Occupational and Environmental Medicine.
Studie III undersökte om psykisk sjukdom eller alkoholrelaterad sjuklighet kan förklara utbildningsskillnaderna i tidigt arbetsmarknadsutträde. Resultaten visade att utbildningsskillnader förekom i alla uppmätta utträdesvägar från arbetsmarknaden. Både psykisk sjukdom och alkoholrelaterad sjuklighet (uppmätt från 30 till 54 års ålder) ökade risken för sjukersättning, långtidssjukskrivning samt långtidsarbetslöshet. Alkoholrelaterad sjuklighet förklarade också en del av utbildningsskillnaderna i dessa tre utträdesvägar.
Studien The contribution of common mental disorders and alcohol-related morbidity to educational differences in early labour market exit among older workers: a register-based cohort study är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Public Health.
Studie IV undersökte kopplingen mellan utbildningsnivå och tidigt uttag av allmän pension, genom att dela upp tidigt uttag av allmän pension utifrån ålder (61–62 år eller 63–64 år) och inkomst (med eller utan samtida arbetsinkomst) och om hälsa, arbetsmiljö eller sjukskrivning kan förklara utbildningsskillnaderna. Resultaten visade att de med lägst utbildningsnivå hade större risk för tidigt uttag av allmän pension, oavsett definition, jämfört med de med högst utbildningsnivå. Förklaringsfaktorerna förklarade inte utbildningsskillnaderna, förutom låg kontroll i arbetet samt sjukskrivning på grund av sjukdomar i rörelseorganen som förklarade en liten del av utbildningsskillnaderna i några utfall.
Studien Educational differences in early old-age retirement among older Swedish workers: a register-based cohort study on the role of health, occupational exposures and sickness absence är inte publicerad ännu, men genomgår peer review.
Senast uppdaterad: 2026-11-17
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap