%20Sk%C3%A4rmbild%202026-05-21%20vilarare.se%20Grundkoll%C3%A4raren%20Intensivtr%C3%A4ning%20st%C3%A4rker.png)
Tio ord tränas i tio minuter – varje dag i två veckor. Sedan börjar ordcykeln om igen med nya ord. Så jobbar forskare och lärare i Falköping systematiskt för att stärka flerspråkiga elevers ordförråd, tack vare projektet Intensivsvenska vid Stockholms universitet. – Det är en lustfylld och varierad repetition, säger läraren Helen Gustavsson.
%20(2)%20Sk%C3%A4rmbild%202026-05-21%20vilarare.se%20%C3%84mnesl%C3%A4raren%20Intensivtr%C3%A4ning%20g%C3%B6r%20nyanl%C3%A4nda.jpg)
En satsning på strukturerad ordinlärning och studiemedvetenhet i alla ämnen har gett undervisningen för nyanlända gymnasieelever en rejäl skjuts framåt, genom projektet Intensivsvenska vid Stockholms universitet. – Det här är språkutveckling på riktigt, säger läraren Lisa Fredrikson på Virginska gymnasiet i Örebro.
%20Sk%C3%A4rmbild%202026-05-21%20vilarare.se%20%C3%84mnesl%C3%A4raren%20Professorns%20h%C3%A5rda%20spr%C3%A5kdom.png)
Trots att språket är en nyckel till alla skolämnen får andraspråkselever inte den strukturerade och explicita svenskundervisning som de behöver, enligt professorn Tomas Riad. – Vi står handfallna. Dagens undervisningsmetoder fungerar inte.
Formas har beviljat stöd till två projekt ledda av forskare vid Stockholms universitet inom utlysningen Impact Innovation: Policylabb inom Water Wise Societies för hållbart vatten för alla.
Shiro Shibata disputerade 2026 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Word order in argument structure constructions: Ta med sig väskan or ta väskan med sig in Swedish. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Hur kan lärarutbildningen bidra till en mer inkluderande och språkligt rättvis utbildningsmiljö? Det stod i fokus under en internationell workshop som Institutionen för ämnesdidaktik arrangerade den 20 maj. Särskilt fokus riktades mot samiska och teckenspråk i Norge.
Vad finns i Bermudatriangeln, hur skapas stjärnor och varför är humlor fluffiga? Den 19 maj fylldes Aula Magna av nyfikna femteklassare som fick möta forskare och experter från Stockholms universitet och Vetenskapens Hus för att få svar på sina naturvetenskapliga frågor.
Klär du dig i folkdräkt till midsommar och andra festliga tillfällen? Då är du del av en nygammal trend där intresset för traditioner vaknar i förändringstider.
När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.
Korttidskontrakt och osäkerhet på arbetsmarknaden gör att många skjuter upp familjebildning. Men för icke-västerländska migranter är förhållandet det omvända, och sambandet är särskilt starkt bland män. Det visar en studie i demografi, gjord av Mimmi Lounela, doktorand vid Stockholms universitet.
En ny rapport från Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, visar att arbetsvillkoren i äldreomsorgen har försämrats på flera centrala områden. Rapporten baseras på enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och äldreboende 2005, 2015 och 2025.
Workshoppen ”Philology Meets AI: Deciphering Rare Scripts” visar vikten av samarbete.
Maskrosor i Sverige förökar sig utan pollinering och fröna är istället genetiska kopior av den planta de växer på. Ändå producerar de flesta maskrosor fortfarande pollen. På senare tid har allt fler pollenlösa maskrosor upptäckts, en utveckling som kan minska tillgången på föda för många insekter.
Hedda Thorell, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Gökhan Ider vid Freie Universität, tilldelas Lamfalussy Fellowship och ett stipendium på 10 000 euro. Tillsammans undersöker de penningpolitikens utformning i euroområdet.
Hushåll med lägre inkomst är oftast de som bor kvar efter omfattande renoveringar av hyresfastigheter. Det visar en studie publicerad av forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Varför tenderar människor som har en viss åsikt i klimatfrågan att också tycka likadant om skatter eller vaccinationer, trots att frågorna inte har med varandra att göra? En ny studie presenterar en matematisk modell som visar hur mekanismen ”källfiltrering” snabbt delar upp befolkningen i två motsatta läger som tycker olika om nästan allt.
"Det här var utan tveckan den mest givande och lärorika upplevelsen under hela programmet!", säger masterstudenten José Augusto Fermín. Han och övriga studenter på masterprogrammet i miljörätt deltog nyligen i ett omfattande avancerat förhandlingsspel.
Tarfala forskningsstation mäter varje år de fyra svenska referensglaciärerna Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehkki och Moarhmmáglaciären. Båda säsongers resultat ger tillsammans en glaciärs totala massbalans och utgör viktiga bidrag till internationell glaciärdata och forskning.
Varje år bränner världens massa- och pappersindustri upp cirka 70 miljoner ton av restprodukten lignin. Kemisten Mika Sipponen vill i stället använda ligninet som en bas för nya levande material. Där kan mikroorganismer bidra till vattenrening och infångning av koldioxid.
Avsnitt 47 av Stressforskningspodden handlar om stressens och trötthetens hisnande idéhistoria.
Kungliga Vetenskapsakademien har valt in tre nya ledamöter. En av dem är Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet.
Den tyska akademiska utbytestjänsten DAAD har tilldelat Hanna Henryson Jacob- und Wilhelm-Grimm-Förderpreis för sitt arbete som forskare och lärare i tyskspråkig litteratur. Priset uppmärksammar framstående yngre forskare och har delats ut sedan 2011.
Den 23–24 april träffades lärare och forskare i tyska från hela Sverige under två produktiva konferensdagar i Stockholm. Kollegiet i ämnet tyska vid Stockholms universitet stod för arrangemanget och bland deltagarna fanns representanter från Umeå universitet, Högskolan Dalarna, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
Vetenskapsrådet har beslut om vilka lärosäten som får medel inom utlysningen Bidrag för att rekrytera internationella gästforskare till Sverige 2026. Ett av de tre bidragen i denna första omgång går till Stockholms universitet, för att rekrytera Jessie Creamean från USA.
