Forskning utmanar bilden av renovräkningar – hushåll med låga inkomster bor kvar

Begreppet ”renovräkning” har kommit att etableras som en benämning på situationer där hushåll känner sig pressade att flytta från sina hem till följd av renoveringar och kraftiga hyreshöjningar. Men i en ny studie i International Journal of Housing Policy visar forskare vid Stockholms universitet att det som beskrivs som renovräkning snarare är en myt.

– I samhällsdebatten beskrivs det ofta som att ekonomiskt svaga hyresgäster trängs bort. Våra resultat visar att de i stor utsträckning bor kvar, säger Ida Borg, forskare vid Kulturgeografiska institutionen.

– Hushåll med låga inkomster är annars ofta de som är mest rörliga på bostadsmarknaden, men studien visar att detta inte gäller vid renoveringar, säger hon.

Saknar ekonomiskt överkomliga alternativ

Att hushåll med lägre inkomster i hög grad bor kvar efter renoveringar beror sannolikt på att de saknar boendealternativ de har råd med, menar forskarna.

– Vi tolkar resultaten som ett tecken på att hyresgäster med lägre inkomster saknar prisvärda alternativ på bostadsmarknaden. De är snarare inlåsta än undanträngda.

Till skillnad från tidigare forskning om renovräkningar använder forskarna kvantitativa metoder. De har beräknat sannolikheten att individer flyttar i relation till när deras fastighet renoveras. Studien bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån och omfattar samtliga hyresgäster boende i Sverige mellan 1995 och 2019 – totalt 1,8 miljoner hushåll följs per år. Detta gör studien till den mest omfattande analysen av hyresgästers flyttmönster i samband med renoveringar i Sverige.

– Denna typ av data ger ett resultat som är robust och står sig oberoende av var i landet man bor, när man kom in på hyresmarknaden och om man är ung eller gammal, säger Ida Borg.

Högre hyror en kostnad för samhället

Mot bakgrund av att Sverige står inför omfattande renoveringar av bostäder från miljonprogrammet, som uppfördes mellan 1964 och 1974, menar forskarna att fokus bör riktas mot dessa hushåll.

– Frågan är hur hushåll med små marginaler klarar högre hyror och vilken levnadsstandard de får, säger Ida Borg.

Forskarna pekar också på risken att kostnader för standardhöjande renoveringar i praktiken flyttas till det offentliga.

– Detta kan innebära ökade utgifter för bostadsbidrag och ekonomiskt försörjningsstöd. Då hamnar kostnaderna i själva verket på stat och kommun, säger hon.

Läs studien Renovictions in Sweden: Investigating residential relocations due to renovations i International Journal of Housing Policy.

Studien presenteras i ett seminarium i Almedalen, anordnat av Vetenskapsrådet, inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om segregation.

Läs mer om Ida Borgs forskning.