Vinterns mätprogram av Sveriges fyra referensglaciärer vid Tarfala forskningsstation – Vintermassbalansen som förväntad
Tarfala forskningsstation mäter varje år de fyra svenska referensglaciärerna Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehkki och Moarhmmáglaciären. Båda säsongers resultat ger tillsammans en glaciärs totala massbalans och utgör viktiga bidrag till internationell glaciärdata och forskning.
Tarfala forskningsstation mäter varje år tillskott (vintermassbalans) och förluster (sommarmassbalans). Mätningarna av årets vintermassbalans blev klara den 18 april. Resultatet sammanställs i enheten meter vattenekvivalent (m v.e.), som beskriver mängden vatten som vinterns snöfall motsvarar.
Pågående mätningar på Moarhmmá. En av världens ca 60 referensglaciärer. Foto: Jamie Barnett.
De senaste åren anses extrema för de svenska referensglaciärerna
2024 och 2025 var två kontrastrika år för de svenska glaciärerna. 2024 präglades av rekordnegativa massbalanser för alla fyra referensglaciärer. Förlusterna mellan 2,5 – 3 m v.e. är de största sedan mätningarna började (för Storglaciären år 1945/1946). Vintern 2024/2025 var däremot den mest snörika på ca 30 år, vilket ledde till en något negativ massbalans (<1 m v.e.) 2025.
Årets resultat för vintersäsongen
Storglaciären:
Årets vintermassbalans mättes till 1,29 m v.e. Värdet har historiskt varierat mellan 0,68 m (1960) och 2,58 m v.e. (1989). 2024 års vintermassbalans mätte en historiskt låg massa: 0,83 m v.e. År 2025 var mycket snörikt jämfört med de senaste 30 åren: 2,13 m v.e.
Bild: Vintermassbalansen för Storglaciären har i år mätts i 81 år. Vintervärdena syns i grått och sommarvärdena i grönt. Längst upp till höger syns årets värde för vintersäsongen.
Rabots glaciär:
Årets vintermassbalans mättes till 0,88 m v.e. Värdet har historiskt varierat mellan 0,5 m (2011) och 1,86 m v.e. (1993). 2024 års vintermassbalans mätte en historiskt låg massa på 0,7 m v.e. År 2025 var mycket snörikt jämfört med de senaste 30 åren och mätte 1,41 m v.e.
Bild: Vintermassbalansen för Rabots glaciär har mätts sedan 1982. Vintervärdena syns i grått och sommarvärdena i grönt. Längst upp till höger syns årets värde för vintersäsongen.
Rivgojiehkki:
Årets vintermassbalans mättes till 0,98 m v.e. Värdet har historiskt varierat mellan 0,59 m (2001) och 2,18 m v.e. (1993). 2024 års vintermassbalans mätte en historiskt låg massa på 0,72 m v.e. År 2025 var mycket snörikt jämfört med de senaste 30 åren och mätte 1,56 m v.e.
Bild: Vintermassbalansen för Rivgojiehhki har mätts sedan 1986. Vintervärdena syns i grått och sommarvärdena i grönt. Längst upp till höger syns årets värde för vintersäsongen.
Moarhmmá:
Årets vintermassbalans mättes till 0,78 m w.e. Värdet har historiskt varierat mellan 0,69 m (2018) och 1,7 m v.e. (1997). 2024 års vintermassbalans mätte en historiskt låg massa på 0,75 m w.e. År 2025 var mycket snörikt jämfört med de senaste 30 åren och mätte 1,31 m w.e.
Bild: Vintermassbalansen för Moarhmmá har mätts sedan 1990. Vintervärdena syns i grått och sommarvärdena i grönt. Längst upp till höger syns årets värde för vintersäsongen.
Rankas alla vintermassbalanser som uppmätts – där minst värde i m v.e. är sista plats och där störst värde i m v.e. är plats 1 – blir årets lista för vintermassbalans:
Storglaciären: Plats 51 (av 81)
Rabots glaciär: Plats 34 (av 45)
Rivgojiehkki: Plats 31 (av 41)
Moarhmmá: Plats 34 (av 37)
Årets slutgiltiga massbalans fastställs efter sommarens mätningar och beräknas som vintermassbalans minus sommarmassbalans.
Massbalansdata görs tillgänglig via Bolincentret för klimatforskning
Senast uppdaterad: 2026-05-19
Sidansvarig: Tarfala forskningsstation