Folkdräkten gör comeback när världen förändras

– När det sker stora förändringar i samhället aktiveras vårt intresse för kulturarv, säger Marie Ulväng, dräktforskare och docent i ekonomisk historia och modevetenskap vid Stockholms universitet.

Hon tror att dagens intresse för folkdräkten är en reaktion på e-handel, fast fashion och globala klädkedjor, som lett till ett förändrat konsumtionsmönster och att kläder ser ganska lika ut över hela världen.

– En slags global utsmetning där alla ser likadana ut överallt, säger Marie Ulväng.

Dräkten däremot är speciell och har en egen historia.

Reaktion på masskonsumtion

En annan bidragande orsak till intresset kan vara ett ökat fokus på kvalitet, hantverk, och det som är lokaltillverkat.

– Vårt förhållningssätt till kläder har förändrats ganska mycket under det senaste århundradet. Tidigare var kläder något dyrbart som vi tog hand om och bevarade i generationer. Det ekonomiska värdet i ett plagg låg framför allt i materialet och hantverket. Därför finns det också många historiska källor om textiltillverkning och kläder som ägodelar. Nu ligger värdet snarare i plaggets immateriella värde, om det är modernt eller i vem som har designat det. Många är nog trötta på att mode ofta värderas utifrån sitt varumärke.

Produkt av nationalromantiken

Men de folkdräkter vi har idag är kanske inte så gamla som många föreställer sig, utan en konstruktion, sprungen ur nationalromantikens 1800-tal. Det är under 1800-talet de stora förändringarna drar igång och Sverige övergår till att bli ett modernt industrisamhälle.

– Folkdräkten kommer till som en akademisk idé, skapad av samhällets övre skikt vid förra sekelskiftet, sprungen ur insikten att den gamla allmogekulturen* riskerade att helt försvinna, säger Marie Ulväng.

Före industrialismens genombrott, järnvägens intåg och handelns avreglering klär man sig olika i olika delar av landet. Lokala dräktpraktiker, som börjar att kallas folkdräkter, var ett undantag i slutet av 1800-talet.

Dalarna och Hälsingland utmärker sig som områden där dräkten bibehölls under industrialiseringen. Kring sekelskiftet 1900 blir folkdräkten högsta mode och banar väg för nykomponerade dräkter. Ett känt exempel är den så kallade Sverigedräkten som skapas med inspiration från allmogens högtidsdräkter.

– Resultatet blir en supermodern nationell dräkt med broderier i jugendstil och ett tydligt släktskap med reformrörelsens friare dräkter och motstånd mot korsetter.

Fokus på hemvävt

En majoritet av dagens dräkter tillkommer under 1930-talet, när hembygdsrörelsen växer sig stark. Då vaknar intresset för dräkten på landsbygden och blir en symbol för hemsocknen.

– Många av de dräkter vi ser idag är skapade på 1930-talet eller senare. Ibland bygger dräkten på äldre traditioner och bevarade plagg, men den kan också vara fritt komponerad. Det som var viktigt då var inte det historiskt korrekta, utan idén om vad dräkten skulle symbolisera och fokus låg på det som var hemvävt och hemsytt. Före industrialismens genombrott är köptyget åtråvärt och det som används i dräkter vid högtider.

Politiskt engagemang

Under 1970-talet vaknar intresset för folkdräkten igen. Även denna gång kopplat till stor samhällsförändring.

– Industrin flyttade till länder med lägre löner och det fanns ett stort politiskt engagemang för fred, miljö och jämställdhet. Många vill ta avstånd från det som är globalt och kommersiellt.

Till skillnad från under 1930-talet är man den här gången noga med att dräkterna ska vara historiskt korrekta.

Frihet och autenticitet

Dagens dräktintresse bygger vidare på tidigare perioder med starkt fokus på dräkt, men det skiljer sig också från tidigare generationer, enligt Marie Ulväng. Nu finns både ett starkt intresse för historisk autenticitet och en större frihet.

– Som dräktskapare är man idag fri att plocka saker från olika dräkter och hitta på egna, som i den könsneutrala Bäckadräkten, som kan bäras av både kvinnor och män.

Samtidigt finns ett starkt intresse för att bevara mormors och farmors dräkt och för att skapa nya dräkter efter historiska förlagor.

– Bondesamhällets dräkter var inga enhetliga uniformer. Det är först när dräkten togs ur sin ursprungliga allmogekontext som den blev statisk med tydliga riktlinjer om tyger, färger och snitt.

Hur hänger midsommar och folkdräkten ihop?

– De är två grenar av samma träd. Själva konceptet midsommar skapades ju också kring sekelskiftet i nationalromantikens anda, så både högtiden och dräkten kommer ut samma källa.

Har folkdräkten kommit för att stanna?

– Ja, att döma av det som finns på sociala medier är dagens dräktintresse stort. Ungdomar vill ha egna dräkter och det vimlar av bilder på studenter som väljer dräkt framför balklänning. Museernas dräktaktiviteter drar fulla hus och det finns en stor efterfrågan på begagnade dräkter på auktionssajter och annonssidor. Därtill har dräktskräddare och dräktsömmerskor bråda dagar.

Använder du själv folkdräkt?

– Jag har fått min mammas dräkt, men för mig är intresset mer akademiskt. Jag är intresserad av dräkten som fenomen och idé, men känner mig tyvärr mer utklädd än uppklädd när jag klär mig i dräkt.