Osäkra jobb kopplat till större barnönskan bland vissa migrantgrupper

På senare år har migrationen till väst ökat, samtidigt som barnafödandet har minskat. Parallellt med den utvecklingen har osäkerheten på arbetsmarknaden blivit större, inte minst bland icke-västerländska migranter.

För att ta reda på hur arbetsvillkor påverkar planer att skaffa barn har Mimmi Lounela analyserat enkätsvar från den svenska och norska delen av den världsomfattande undersökningen Generation and gender survey. Hon har funnit att icke-västerländska invandrare i osäkra anställningar i högre utsträckning uttrycker en önskan att bilda familj inom den närmaste tiden, jämfört med svenskfödda personer i samma situation.

Resultatet är förvånande, menar Mimmi Lounela, eftersom man inom samhällsvetenskaplig teori ofta förväntar sig att ogynnsamma villkor bland marginaliserade grupper ska förstärka varandra och leda till mer negativa utfall. I och med att icke-västerländska migranter upplever många olika dimensioner av osäkerhet hade man kunnat tänka sig att en osäker jobbsituation skulle ha en mer negativ inverkan på deras planer att skaffa barn.

Olika bilder av framtiden påverkar

En möjlig förklaring till att osäkerhet på arbetsmarknaden har så pass skilda effekter på olika grupper har att göra med olika förväntningar på framtiden. Eftersom studien undersöker människors önskan att skaffa barn i stället för faktiskt barnafödande ger resultaten en fingervisning om deras framtidsbilder.

– Osäkerheten på arbetsmarknaden har blivit normaliserad för de här invandrargrupperna. Om alla runt omkring dig också är i en prekär situation, då har det kanske inte en lika starkt negativ inverkan på dina planer, eftersom man inte har samma förväntning kring att man behöver ha ett stabilt jobb innan man skaffar barn, säger Mimmi Lounela.

Störst effekt bland män

Vidare visar studien att osäkerhetens positiva effekt på önskad familjebildning är störst bland män. Mimmi Lounela menar att det tyder på att viljan att bilda familj inte kan förklaras enbart med kulturella och normativa skillnader. Man hade till exempel kunnat tro att män från mer patriarkala samhällen än Sverige känner en större press att kunna försörja sin familj innan de skaffar barn. Men så verkar inte vara fallet. I stället är de mer benägna att utöka familjen när de upplever någon form av anställningsosäkerhet.

– Jag tror att det finns många mekanismer som spelar in. Man pratar så mycket om de här sakerna just nu och det är viktigt att komma med mer nyanserad information och utforma politiska beslut som tar hänsyn till vårt mer och mer heterogena och pluralistiska samhälle, säger Mimmi Lounela.

Mer om studien

Denna studie är en del av Mimmi Lounelas kommande avhandling. Där planerar hon att också titta på antalet födda barn bland de olika grupperna för att på det sättet få en större bild av samspelet mellan arbetsvillkor och familjebildning.

Läs studien i Genus: Employment uncertainty and fertility decision-making: migrant-native disparities in Sweden and Norway

Kontakt

E-post: mimmi.lounela@sociology.su.se

Telefon: 08-16 25 26