Nyheter

  • Bildningsboxen vann guld i Svenska Designpriset

    Det blev Guld till Bildningsboxen vid prisutdelningen av Svenska Designpriset i kategorin Redaktionellt/Bok. Formgivare av Bildningsboxen är Fredrik Andersson och illustratör är Maria Hällgren.

  • Vasas systerskepp Äpplet hittat utanför Vaxholm

    Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck har hittat vraket av örlogsskeppet Äpplet, Vasas systerskepp. Äpplet sjösattes 1629 och är byggt av samma skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Fyndet är gjort inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som leds från Stockholms universitet.  

  • Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

    Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

  • Ökat söktryck till våren – jämfört med före pandemin

    Vid midnatt den 17 oktober stängde anmälan till vårens högskoleutbildningar. Totalt hade då drygt 47 800 personer anmält sig till program och kurser vid Stockholms universitet. Som året innan är Juristprogrammet det mest sökta programmet.

  • Bildningspodden #150 | Martyrer

    Martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som ideologiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

  • Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

    Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster.

  • Bildningspodden #151 | Karolina Widerström

    Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Gäster i studion är Lisa Öberg, docent i historia, och Lena Hammarberg, filosofie doktor i pedagogik.

  • Fyra stora Wallenberganslag till Stockholms universitet

    Forskare vid Stockholms universitet beviljas fyra Wallenberganslag om totalt 115 miljoner. De går till forskning om forntida DNA, proteiner, mörk materia och skogens roll för klimatförändringar. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat om årets projektanslag. 23 forskare tilldelas totalt 700 miljoner kronor. Fyra forskare vid Stockholms universitet beviljas anslag om totalt 115 miljoner kronor under fem år. Följande forskare vid Stockholms universitet har beviljats anslag : Claudia Mohr, docent vid Institutionen för miljövetenskap

  • Beatriz Magaloni tilldelas Stockholmspriset i kriminologi

    Professor Beatriz Magaloni vid Stanforduniversitetet tilldelas Stockholmspriset i kriminologi 2023. I sin forskning visar hon att krav på hårda tag inom rättsväsendet ofta leder till mer våld och påvisar metoder som är relevanta för att minska våldet i samhället.

  • Fattigdom mer än bara materiell nöd

    FILM OM FORSKNING. Många uppfattar fattigdom som en fråga om materiell nöd, att inte ha tak över huvudet eller att inte ha mat för dagen. Men i Sverige i dag är sådan materiell nöd extremt ovanlig. Det visar den årliga Levnadsnivåundersökningen, som genomförts i Sverige sedan 1968.   – I rika länder som Sverige brukar vi forskare se på fattigdom på ett annat sätt. Vi ser till levnadsnivå. Vilka resurser behöver människor för att kunna delta i samhället på samma villkor som andra? Vilka resurser behöver man för att kunna styra och forma sitt liv i den riktning man vill? Det behöver inte vara resurser av ekonomisk natur. Det kan vara kunskaper, att känna sig trygg och säker, eller att ha psykisk och fysisk ork, säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som forskar om fattigdom, ojämlikhet och integration. Här finns alla de 17 hållbarhetsfilmerna   Hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Läs mer om de globala målen   Läs mer om Carina Moods forskning

  • Ny forskning ska belysa skogarnas roll i klimatförändringar

    Växter är kända för att inte bara ta bort koldioxid från atmosfären utan även släppa ut tusentals föreningar, kända som flyktiga organiska föreningar (VOC), vars roll i klimatförändringarna till stor del har "förbisetts". Nu ska forskare från Stockholms universitet starta ett nytt forskningsprojekt om VOC-utsläppens roll i klimatförändringen.

  • På jakt efter partiklarna bakom mörk materia

    Forskare har haft funderingar kring existensen av mörk materia – materia som inte verkar interagera med ljus – i nästan 100 år. Tack vare ett anslag på 27,5 miljoner kronor kan Jón Gudmundsson och hans kollegor vid Stockholms universitet konstruera en ny typ av detektor för att hitta axioner, ett slags hypotetiska partiklar som skulle kunna vara det som mörk materia består av.

  • Två dagars firande i Blå hallen

    I slutet av september hyllades bildning och kunskap i Stockholms stadshus när Stockholms universitet uppmärksammade nyblivna doktorer och nya professorer vid två installations- och promotionshögtider. Dessutom promoverades jubeldoktorer och det pedagogiska priset Årets lärare delades ut.

  • Ny policy för öppen vetenskap vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har som ett av de första lärosätena i Sverige en övergripande policy för öppen vetenskap, efter ett beslut av rektor Astrid Söderbergh Widding. Policyn beskriver universitetets övergripande målsättning i övergången till ett öppet vetenskapligt system.

  • Ny spelteknik gör det möjligt att lukta i VR-miljö

    En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR-miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare och får poäng om man gissar rätt på vilka dofter som finns i respektive vin. Den nya tekniken, som kan skrivas ut på 3D-skrivare, är framtagen i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Malmö universitet och publicerades nyligen i International Journal of Human - Computer Studies. – Vi hoppas att de nya tekniska möjligheterna leder till att dofter får en viktigare roll inom spelutvecklingen framöver, säger Jonas Olofsson, professor i psykologi och ledare för forskningsprojektet vid Stockholms universitet.   Banar väg för nya spel Tidigare har datorspel fokuserat på det vi kan se – rörliga bilder på skärmar. Andra sinnen har inte haft en lika naturlig plats. Men en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Stockholms universitet och Malmö universitet har nu konstruerat en doftmaskin som kan styras av en speldator. I spelet rör sig deltagaren i en virtuell vinkällare, där vinglas står uppradade på ett bord. Spelet går ut på att plocka upp vinglasen och gissa rätt på frågor om vilka dofter som vinet innehåller. Den lilla doftmaskinen sitter fast vid VR-systemets handkontroll, och när spelaren lyfter glaset så släpper den ifrån sig en doft. – Möjligheten att gå vidare från ett passivt till ett mer aktivt luktande i spelvärlden banar väg för utvecklingen av helt ny luktbaserad spelmekanik baserad på spelarnas rörelser och bedömningar, säger Simon Niedenthal, interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet.   Komplexa doftblandningar Olfaktometern består av fyra olika ventiler kopplade till varsin kanal. I mitten finns en liten fläkt som suger ut luften i ett rör. Med hjälp av datorn kan spelaren styra de fyra kanalerna så att de öppnas i olika grad och ger olika blandningar av doft. Doftblandningar som kan efterlikna komplexiteten i ett riktigt vinglas. Spelet har olika svårighetsgrader med ökande grad av komplexitet. – På samma sätt som ett vanligt datorspel blir svårare ju bättre spelaren blir, så kan doftspelet även utmana spelare som redan har en känslig näsa. Det gör att doftmaskinen till och med kan användas för att träna upp vinprovare eller parfymörer, säger Jonas Olofsson.   Kod och ritningar öppet tillgängliga All kod, ritningar och instruktioner för maskinen finns öppet tillgängliga på nätet, liksom kod för det virtuella vinprovningsspelet. Forskargruppen Sensory Cognitive Interaction Laboratory, som har sitt säte vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, hoppas nu att doftande datorspel även kan bli användbara för andra ändamål. – För dem som till exempel förlorat luktsinnet efter COVID-19 eller av andra orsaker, kan den nya tekniken innebära en möjlighet att återfå luktsinnet med hjälp av spel-baserad träning, säger forskargruppsledaren Jonas Olofsson. Luktträning är en metod som rekommenderas av läkare för dem som förlorar luktsinnet efter förkylningar och andra virus, men många slutar enligt Jonas Olofsson för att det blir för långtråkigt. – Jag hoppas att det faktum att ritningar och kod finns öppet tillgängliga som ”open source” leder till en möjlighet att spelföretagen börjar skapa nya, kommersiella produkter för doftträning med hjälp av den nya tekniken, säger Jonas Olofsson.   Öppen källkod viktigt för forskningsgemensskap Enligt Simon Niedenthal leder öppen källkod till att främja tillgänglighet, reproducerbarhet och jämförelse av resultat inom forskningen. Det bidrar också till att skapa en sammanhållen forsknings- och designgemenskap inom spelutvecklingsområdet. – Men det gör självklart också att kostnaderna för utrustningen minskar kraftigt, vilket gör den tillgänglig för fler. Det tycker vi är viktigt, säger Simon Niedenthal. – Vi tror på open science, att forskningsresultat ska komma allmänheten till del och att andra forskare ska kunna upprepa våra resultat. Med hjälp av vår forskning kan andra bygga doftmaskiner och utforska nya sätt att använda dofter i spel, säger Jonas Olofsson.   Hitta mer information Publikationen i International Journal of Human - Computer Studies: “A graspable olfactory display for virtual reality” Onlineresurser, inklusive manual, kod, tillverkning och ytterligare teknisk information för olfaktometern Video från spelmiljön i vinprovningsspelet Läs mer om arbetet vid SCI LAB

  • Problem med glädjebetyg i friskolor

    Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.