Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen
  • Närbild på ung pappa som håller sin nyfödda son i sina armar.

    Nytt forskningsprojekt sätter Sveriges föräldraledighet under lupp: dess effekter på psykisk hälsa genom livet

    Ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet ska undersöka hur en av Sveriges mest inflytelserika sociala reformer – införandet av föräldraledighet – har påverkat den psykiska hälsan över generationer. Projektet leds av Helena Honkaniemi-Hoppe, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, och har tilldelats finansiering om 3,31 miljoner kronor under tre år från Riksbankens Jubileumsfond.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Bianca Adeby och Emma Tumová

    Bianca och Emma gör sitt exjobb i internationellt projekt om sexuellt välbefinnande

    På sjätte och sista terminen på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap gör studenterna ett examensarbete. Bianca Adeby och Emma Tumová gör just nu sitt examensarbete inom Youth Perspectives, en delstudie i ett internationellt projekt inom sexuellt välbefinnande med deltagare från åtta länder. Bianca Adeby och Emma Tumová tycker att de har stor nytta av sina studier i folkhälsovetenskap i arbetet med exjobbet.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Profilbild på Sarah Lindström

    Från gymgolvet till folkhälsopolitiken – möt vår alumn Sarah Lindström

    När Sarah Lindström började fundera på universitetsstudier var hon långt ifrån säker på vad hon ville plugga. Hon valde det då nystartade kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, vilket blev starten på en resa från individfokus till strukturell samhällsförändring. Direkt efter examen förra våren fick hon jobb på kompetenscentret STAD där hon arbetar med alkohol- och drogförebyggande frågor i samverkan med polis, krogbransch, gym och andra nyckelaktörer.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Två unga skolflickor som står med armarna runt varandra inne i ett bibliotek i skolan under dagen

    Vänner från barndomen kan ha betydelse för din inkomst och hälsa

    Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Juridicum etablerar ny fokusmiljö i hälsorätt

    Att samla forskare över ämnesgränser är ett sätt att skapa hållbara strukturer för långsiktig och samhällsrelevant kunskapsutveckling. Med denna ambition inrättar Juridicum nu fokusmiljöer. Först ut är en satsning med hälsa och rättigheter i centrum: Hälsorätt.

    Juridiska institutionen
  • Profilbild av Alexandra Högberg

    Från statsvetenskap till global folkhälsa – möt vår alumn Alexandra Högberg

    När Alexandra Högberg tog examen från masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet 2022 hade hon redan hunnit samla på sig erfarenheter som sträcker sig långt utanför lärosalar och föreläsningssalar. Från juridiskt arbete på advokatbyrå till fältstudier i Moçambique och projektledning i flera afrikanska länder. I dag arbetar hon med internationellt bistånd och digitalisering på SPIDER, ett center vid Stockholms universitet. och hon ser tydliga kopplingar mellan sina studier och sitt nuvarande arbete.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Porträtt av en deprimerad och bekymrad ung kvinna som tittar genom ett fönster.

    Ensamhet vid 18 års ålder kan bidra till depression och ångest hos unga vuxna

    Ensamhet under övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till senare psykisk ohälsa, enligt ny forskning från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyligen publicerad studie visar att unga personer som kände sig ensamma vid 18 års ålder var mer benägna att utveckla depression och ångest under de följande åren, både i form av kliniska diagnoser och självrapporterade symtom.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Studenter utomhus på Stockholms universitet

    Folkhälsovetenskap är det fjärde mest eftertraktade internationella masterprogrammet vid Stockholms universitet

    Masterprogrammet i folkhälsovetenskap är ett av de internationella masterprogram vid Stockholms universitet som lockar flest sökande. Med 1064 sökande är programmet det fjärde mest populära vid universitetet. Det visar statistik från UHR (Universitets- och högskolerådet) efter att anmälan till de internationella masterprogrammen som startar höstterminen 2026 stängde den 15 januari.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • En kvinnas hand sträcker sig efter en tablett bredvid ett glas vatten på ett bord.

    Mobbning på arbetsplatsen kopplas till användning av antidepressiva läkemedel

    Att bli mobbad på jobbet gör inte bara människor olyckliga för stunden – det kan också leda till behov av medicinsk behandling för psykisk ohälsa. En ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet visar att anställda som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper större risk att påbörja behandling med psykofarmaka, särskilt antidepressiva läkemedel, inom så kort tid som två år.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Tidningsannons från Stockholms kommun i  tidningen Arbetet, 31 mars 1947

    Andra världskriget gjorde kondomen till folkhälsoverktyg i Sverige

    Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt – men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av konflikten. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen från att vara ett av flera skyddsalternativ till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus Malmö

    Svenskfödda vuxna med utländsk bakgrund drabbades oproportionerligt hårt av pandemin

    Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.