Lisa Berg vill bidra med kunskap som kan göra skillnad för barn och unga

Hur blev du forskare/lärare?

– Efter grundutbildningen började jag som forskningsassistent vid Karolinska Institutet och där fick jag sedan möjlighet att gå forskarutbildningen. Det som tidigt fångade mitt intresse var frågan om varför hälsan skiljer sig så mycket åt mellan olika grupper i samhället och vad vi kan göra åt det. Jag disputerade 2012 och kom till Stockholms universitet 2013, först till Centre for Health Equity Studies (CHESS) och sedan 2018 till den då nybildade Institutionen för folkhälsovetenskap.

– Handledning och undervisning kom in i bilden efter några år och under de senaste 8–10 åren har undervisningen blivit en allt större del av mitt arbete, särskilt sedan jag blev universitetslektor 2024. Något jag verkligen uppskattar med undervisningen är mötet med studenterna och att få se hur deras intresse växer för frågor om ojämlikhet i hälsa – frågor som länge har engagerat mig.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om ojämlikhet i hälsa, om varför människors hälsa ser så olika ut och om hur livsvillkor tidigt i livet och familjens situation kan påverka hälsan genom livet och ibland även föras vidare till nästa generation. Jag har bland annat studerat barn som förlorat en förälder och barn i flyktingfamiljer där föräldrarna har upplevt trauma. Jag har också studerat hälsoskillnader mellan olika grupper av utrikesfödda och hur detta förändras med tiden i Sverige. Jag arbetar ofta med stora nationella registerdata, vilket gör att vi kan följa människor över tid.
Vilken inverkan kan din forskning ha på samhället? Hur kan forskningsresultaten användas?

– Jag vill bidra med kunskap som visar var stöd kan göra skillnad, och för vem, och som kan användas både av dem som möter barn och unga och av dem som fattar beslut. Våra resultat om barn som förlorat en förälder eller vars föräldrar har trauma eller missbruksproblem kan hjälpa skolan, elevhälsan och vården att uppmärksamma barns behov tidigare och sätta in stöd där det behövs.

– Studierna av unga flyktingar tyder på att dessa barn och ungdomar inte alltid nås av vården, vilket pekar på hur stödet måste göras mer tillgängligt. Och när vi följer hur risker går i arv mellan generationer, kan vi också se vad som skyddar och bryter mönstret.

Vilka kurser undervisar du i och vad handlar de om?

– Jag också kursansvarig för flera av programmets kurser, bland annat för två metodkurser, ”Att mäta hälsa i befolkningen” och ” Insamling och grundläggande analys av folkhälsodata”. De behandlar grundläggande kvantitativa och kvalitativa metoder inom folkhälsovetenskap, med fokus på att samla in, analysera och kritiskt granska folkhälsodata.

– Jag ansvarar också för en av våra temakurser ”Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa” och tillsammans med en kollega för en av våra sommarkurser ”Social hållbarhet och folkhälsa”.

Hur använder du din forskning i undervisningen?

– Jag använder ofta mina egna eller kollegors studier som exempel, till exempel när vi går igenom hur man går från en forskningsfråga till mätning och analys. Det viktigaste för mig är att studenterna lär sig läsa och kritiskt granska forskningsartiklar och, lika viktigt, rapporter från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Vi diskuterar bland annat vilka data slutsatserna bygger på, hur begreppen har mätts, vilka förklaringar som finns till ett samband och vad resultaten visar och inte kan säga.

– På så sätt ser studenterna att det vi pratar om på föreläsningarna är frågor som forskare brottas med i verkligheten. De utvecklar också ett kritiskt förhållningssätt till forskning och kunskap, något de har nytta av långt efter kursen, både i fortsatta studier och i arbetslivet.

På vilket sätt påverkar din forskning undervisningen – och vice versa, på vilket sätt påverkar undervisningen din forskning?

– Forskningen ger undervisningen förankring i verkliga exempel och gör den mer konkret och aktuell. Samtidigt påverkar undervisningen hur jag själv tänker kring forskningen. Studenterna har ofta erfarenheter och perspektiv som jag inte har. Många har yrkeserfarenhet eller personliga erfarenheter som får mig att fundera över hur mina forskningsresultat kan förstås och användas i praktiken. Jag måste också kunna förklara det jag ibland tar för givet och det får mig att se på min egen forskning ur nya perspektiv. Det blir ett givande utbyte där både forskningen och undervisningen utvecklas.

Många av de frågor du möter under utbildningen, om ojämlikhet, livsvillkor, skola, arbete och migration, hänger ihop med sådant som berör oss alla i vardagen.

Har du några särskilda pedagogiska knep du använder i din undervisning för att nå fram med kunskaperna till studenterna?

– Särskilt statistik och metod känns ofta abstrakt och lite svårt för många studenter. Jag tror mycket på att låta studenterna arbeta aktivt med materialet och inte bara lyssna. De får till exempel tolka en tabell eller ett utdrag ur en rapport och formulera i egna ord vad den visar. De diskuterar ofta i mindre grupper innan vi går igenom det tillsammans.

– I diskussionerna hjälper studenterna varandra och en stor del av lärandet sker just där. Det blir också tryggare för studenterna att våga tänka högt, ställa frågor och pröva sig fram utan att behöva ha alla svaren från början.

Berätta något minnesvärt från ditt arbete på Stockholms universitet?

– Det har varit väldigt roligt att vara en del av uppbyggnaden av vårt kandidatprogram, som startade 2022. En kollega och jag utformade bland annat den avslutande uppsatskursen och det var särskilt minnesvärt att följa de första studenterna genom kursen och se dem presentera sina uppsatser vid seminariet. De gick från att vara nya på universitetet till att genomföra och presentera en egen vetenskaplig uppsats.

– Att sedan få vara med när de tog examen våren 2025, som programmets första kull, var en höjdpunkt och något jag kommer att minnas länge.

Vad skulle du säga till en student som funderar på att studera folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet?

– Våga söka även om du inte vet exakt vad du vill arbeta med ännu! Folkhälsovetenskap är brett och många av de frågor du möter under utbildningen, om ojämlikhet, livsvillkor, skola, arbete och migration, hänger ihop med sådant som berör oss alla i vardagen.

– Du får lära dig av forskare som arbetar med de här frågorna och utveckla förmågan att förstå samhällsproblem, analysera data och bedöma hur starka slutsatserna är. Det är kunskaper som är användbara i många yrken, till exempel som utredare eller analytiker i en kommun, region eller myndighet. Och om du vill fördjupa dig ytterligare finns möjlighet att studera vidare på avancerad nivå.

Håkan Soold