Efter en kandidatexamen i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet valde Hanna Blomdahl att fortsätta på masterprogrammet. Nu är hon klar med första året – ett år som bjudit på internationella perspektiv, fördjupade kunskaper och nya möjligheter. Vid sidan om studierna jobbar hon som amanuens på Institutionen för folkhälsovetenskap.
Onsdag 24 juni deltar Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i ett panelsamtal i Almedalen som arrangeras av organisationen SAMS - Samarbete för Människor i Sorg. Fokus för panelsamtalet är sorgm svåra livskriser och död och hur obearbetad sorg och ett obefintligt stöd till de som drabbas kan föra med sig ett högt pris i framtiden.
Forskningsprogrammet FUSS (Framtidens sociala arbete med substansbruk: klienter, vårdvägar, organisation och samverkan i ett föränderligt vårdsystem) pågår under sex år med syftet är att öka kunskapen om klienternas behov och vägar genom vårdsystemet för att kunna skapa mer tillgängliga och sammanhållna insatser.
Hallå där Jonas Landberg, studierektor för utbildning i folkhälsovetenskap på grund- och avancerad nivå vid Stockholms universitet. Nu pågår sommarkurserna i folkhälsovetenskap. Vad vill du säga till de studenter som läser hos er i sommar?
Skolan är en viktig aktör för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Men synen på skolans roll i detta arbete tycks variera mellan olika kommuner. Dessutom tenderar skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet att betraktas som någonting separat från skolans utbildningsuppdrag. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
Svenskarna lever allt längre, men skillnaderna i livslängd mellan olika grupper och regioner fortsätter att öka. Det framgick av ett avsnitt av radioprogrammet Förmiddag i P1 i Sveries Radio idag, där de inbjudna gästerna var Mikael Rostila, professor från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, och Joanna Hansson, folkhälsostrateg på Region Norrbotten. Trots att ojämlikhet i hälsa är ett uttalat nationellt folkhälsomål får frågan begränsad en uppmärksamhet i samhällsdebatten, konstaterade Mikael Rostila.
Att mobbning på arbetsplatsen kan leda till psykisk ohälsa bland anställda är känt sedan tidigare. Men personer som utsätts för mobbning löper en ökad risk att bli sjukskrivna. Dessutom kan arbetsplatsmobbning leda till en ökad risk för behandling med psykofarmaka. Det visar en ny doktorsavhandling i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet som undersöker arbetsplatsmobbning i Sverige och Danmark.
Narkotikapolitiken i Sverige formas inte enbart av evidens. Den är snarare ett komplext policyområde som drivs av konkurrerande moraliska ramverk och värderingar, där deltagandet i beslutsprocesser i stor utsträckning utesluter personer som använder droger och deras familjer från diskussionen. Detta framgår av en ny avhandling i folkhälsovetenskap av doktoranden Tuulia Lerkkanen vid Stockholms universitet.
Inom ramen för kursen Medicinsk rätt startar nu en bokklubb som ett nytt forum för samtal om hälso- och sjukvårdens villkor, på initiativ av Juridicums Fokusmiljö i hälsorätt.
Sveriges långvariga rykte som en global förebild inom universell välfärd står inför en avgörande vändpunkt. En ny reform som föreslås av den svenska regeringen skulle införa striktare bosättningsbaserade kvalifikationsregler, där migranter måste ha bott i Sverige i minst fem år inom en femtonårsperiod för att kvalificera sig för socialförsäkringsförmåner. Enligt forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet riskerar förslaget att underminera den grundläggande principen om lika tillgång till välfärd och kan avsevärt öka befintliga hälso- och sociala ojämlikheter.
Hur balanseras patienters rättigheter mot hälso- och sjukvårdens ansvar i förlossningsvården? Ett forskarseminarium inom Juridicums Fokusmiljö i hälsorätt belyste den födande patientens rättsliga ställning och samlade ett stort antal deltagare från akademi och praktik.
.jpg)
På vilket sätt påverkas vår hälsa av de villkor under vilka vi föds, växer upp, lever, arbetar och åldras? Vilken inverkan har människors socioekonomiska position deras hälsa och livslängd? Med start höstterminen 2026 ger Institutionen för folkhälsovetenskap en ny fristående kurs på grundnivå: ”Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd”. Sista ansökningsdag är den 15 april.
