De människor som löper störst risk att drabbas av arbetslöshet, lågavlönat arbete och fattigdom är också de som har sämst möjligheter att hantera motgångarna. En studie, baserad på data från över tre miljoner människor i Europa, visar att resiliens inte bara beror på individens förmåga, utan också på vilka risker människor utsätts för och vilka resurser de har för att hantera dem.
Löner, kvalifikationer och indikatorer på personalens hälsa skiljer sig åt mellan kommunala, vinstdrivna och icke-vinstdrivna förskolor. Karin Edmark (SOFI, Stockholms universitet) och Lovisa Persson (IFN/Högskolan Kristianstad) har jämfört driftsformerna vid svenska förskolor under åren 2001–2020.
Nu är höstens program med högre seminarier lagt! Det är fritt för alla att ta del av de senaste rönen inom lingvistik och språkvetenskap.
%20IMG_4244_webb.jpg)
Genom att analysera förhistoriskt DNA från över 500 mammutben har forskare funnit att människor under istiden främst riktade in sig på honor av ullhårig mammut. Resultaten, publicerade i tidskriften Current Biology, visar att stora fyndplatser av mammutben kopplade till mänsklig aktivitet domineras av honor, medan naturlig förekommande lämningar av ullhåriga mammutar domineras av hanar.
När arkeologer hittar vuxna och barn begravda tillsammans i medeltida gravar är tolkningen vanligtvis att de begravda är nära släkt. Men en ny studie från Stockholms universitet i Science Advances visar att det sällan stämmer.
%20Azadeh.jpg)
I universums minsta galaxer finns ovanligt mycket mörk materia – den osynliga och okända materia som tros utgöra största delen av universums massa. Azadeh Fattahi simulerar hur sådana dvärggalaxer bildas och utvecklas, för att förstå mörk materia bättre.
Restprodukter från skogs- och jordbruk kan bidra till framtidens hållbara livsmedelsproduktion i en tid av klimatförändringar, miljöförstöring och geopolitisk osäkerhet. Det tror i alla fall Mika Sipponen vid Stockholms universitet, som förbereder ett tvärvetenskapligt samarbete med industrin och forskare från andra svenska lärosäten.
%20Carla_Redes%20III-Fotograf%C3%ADa%202.jpg)
Doktoranden Carla Alanis vid Romanska och klassiska institutionen deltog i den internationella konferensen "REDES III".
Efter mer än två årtionden av uppbyggnad och tester har nu Vera C. Rubin-observatoriet i Chile officiellt påbörjat kartläggningen LSST (“Legacy Survey of Space and Time”). Under de följande tio åren kommer teleskopet att observera stora delar av den södra natthimlen. Vid Oskar Klein Center (OKC) – som inkluderar både fysiker och astronomer vid Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan – är detta en milstolpe där många års förberedelser nu lett fram till att börja arbeta med data. Vi har frågat centrets ordförande Ariel Goobar, professor i fysik, och hans kollegor vad de planerar att göra med data från kartläggningen.
Kvantmekanik och gravitation är två av fysikens mest grundläggande teorier. Trots att båda beskriver naturen med stor precision har de ännu inte kunnat förenas i en gemensam teori om kvantgravitation – en av den moderna fysikens största utmaningar.
Sensordata och AI-analys är några av de snabbast växande områdena inom sportvärlden. Men hur påverkar all ny data idrottare, tränare och upplevelsen av sport?
Kungliga vetenskapsakademin kungjorde den 12:e juni att Ragnhild Lunnan, biträdande lektor vid Institutionen för astronomi, är en av två mottagare till det Nagelska priset i fysik.
Måndagen den 17 augusti hålls boksläpp med boksamtal i Filmhuset för boken Women's Film Histories in Scandinavia: Historiography, Screenwriting and Costume Design.
Forskare vid Kulturgeografiska institutionen har nyligen publicerat två nya artiklar som undersöker aspekter av bostadspreferenser och flyttmönster i Sverige.
Det är stor skillnad på hur snabbt arter återhämtar sig efter att en skog kalhuggits. En del artgrupper som lavar och mossor hinner inte återetablera sig innan det är dags för nästa avverkning, enligt en stor internationell studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholm universitet har deltagit i.
Professor Nicole Pamme vid Kemikum, Stockholms universitet, har tilldelats Svenska Kemiingenjörers Riksförenings (SKR) kemiteknikpris 2025. Hon får utmärkelsen för sina betydande forskningsinsatser inom mikrofluidik, lab-on-a-chip och patientnära diagnostik samt för sitt arbete med att synliggöra kemins möjligheter och inspirera framtidens forskare och ingenjörer.
Docent Annika Suominen har medverkat som expert i en statlig utredning som nyligen har lämnat sitt betänkande med förslag om skärpta straff och nya åtgärder mot kränkningar på nätet samt genomförandet av EU:s direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) publicerar fyra gånger per år ett nyhetsbrev. I det senaste nyhetsbrevet skriver Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska, och projektkollegorna Gustav Westberg och Henning Årman om sin forskning.
Nature Editorial lyfter fram professor Sabina Čehajić-Clancys forskning och betonar betydelsen av att forskare utvecklar evidensbaserade metoder för att minska polarisering, stärka social sammanhållning och hjälpa samhällen att hantera ökande splittringar.
Dr Frank Wilczek initierade Quantum Connections, som nu har genomförts 16 gånger. Sommarskolan äger rum i juni varje år i Stockholm. Då samlas doktorander och postdoktorer från både teoretisk och experimentell bakgrund, och evenemanget täcker det breda fältet av kvantforskningens frontlinjer. Sedan 2025 har det utvidgats till att omfatta både en sommarskola i Sverige i juni och en vinterskola i Kina i januari.
I dagarna ger sig doktoranderna Julie Bommerlund och Chris Cockerill ut i den svenska fjällvärlden för att under drygt en månad inventera fjällrävar, en art som är starkt hotad.
Vi gratulerar DSV-forskarna Silas Majyambere, Tony Lindgren, Workneh Yilma Ayele, Alejandra Gómez Ortega och deras medförfattare! Fyra av deras artiklar har tilldelats utmärkelser vid två internationella forskningskonferenser i maj och juni.
Ambitiösa utbildningsreformer kan minska betydelsen av det så kallade genetiska lotteriet som kan påverka människors livschanser. I en ny studie visar forskare att sambandet mellan genetiska faktorer och utbildning, inkomst och förmögenhet påverkas av vilken utbildningspolitik som barn omfattas av.
Hedvig Härnsten har tilldelats ett postdok-stipendium från Anna Ahlström och Ellen Terserus stiftelse.
