
Stenarna talar till oss – och blir nu mer förståeliga
Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu finns en databas över stenarna så de är mer tillgängliga för forskare och allmänhet.

Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu finns en databas över stenarna så de är mer tillgängliga för forskare och allmänhet.

Förproduktionen av strålningståliga utläsningskort för ATLAS-experimentet vid CERN har slutförts vid Fysikum, Stockholms universitet. Arbetet, som utförs vid institutionens avdelningar ELPA och Instrumentering, involverar professor Christophe Clément (OKC/ELPA), doktoranden Julia Salwén (ELPA), och doktoranden Federico Bonaldo bland andra. Utbytet från förproduktionssatsen låg klart över CERN:s tröskelvärde, och resultaten presenterades för en internationell expertpanel vid CERN den 12 maj.

Efter över ett år i pausläge återupptar den svenska forskningssatelliten MATS sina mätningar under sommaren. Det vetenskapliga teamet leds av projektledaren Linda Megner och huvudforskaren Jörg Gumbel från vid Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet. Driften pausades mellan april 2025 och juni 2026 på grund av ett administrativt fel i licensieringen av de radiofrekvenser som MATS använder för kommunikation. Nu är felet rättat, och satelliten har åter tillstånd att skicka hem sina data.

Pressklipp. Kan framtidens läkemedel, plastmaterial och kemikalier tillverkas av koldioxid i stället för olja? Det är visionen bakom det nya forskningscentret ACCELERATE, där forskare vid Stockholms universitet och KTH spelar en central roll.

Den 3 december 2025 anordnade avdelningen för baltiska språk vid Stockholms universitet en öppen diskussionskväll för den lokala lettiska gemenskapen med forskare från Lettlands universitet – sociologerna Maruta Pranka och Daina Grosa samt litteraturvetaren Elvis Friks.

Östersjön är utsatt för stora påfrestningar från föroreningar, övergödning, klimatförändringar och överfiske. I en ny broschyr presenterar havsforskare vid Stockholms universitet ett antal åtgärder som kan förbättra havsmiljön och som höstens nya eller nygamla regering kan bli inspirerad av.

I ett nytt inlägg på Barnrättsbloggen analyserar tre författare från olika discipliner hur föreställningar om det skyddsvärda barnet påverkar barns rättigheter i dagens samhälle.

Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet har beviljats två och en halv miljoner euro i ERC-bidrag för forskning om hur celler fångar in och använder energi.

Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskning och vetenskapliga debatter om djurs känsloliv.

Vanor ses ofta som automatiska och oflexibla beteenden. Men en ny studie från bland annat Stockholms universitet tyder på att vanor kan ha utvecklats som ett sätt för djur att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.

I forskningsprojektet "Inte bara inte : ej , icke och inte i svenskans historia" kartlägger och analyserar forskarna Brandtler, Berger och Lander utvecklingen av svenskans negationsord, från runsvenskans eigi , fornsvenskans ey , nysvenskans icke till den moderna svenskans inte .

Den 17–18 juni 2026 samlades forskare och experter från olika länder vid Stockholms universitet för konferensen "Från polaritet till cirkumpolaritet: Kanadastudiernas framtid i Europa" för att diskutera kanadastudiernas utveckling och framtid i ett europeiskt perspektiv.

Anna Finozzi och Francesco Vallerossa har tilldelats Gihls storstipendium från Kungliga vitterhetsakademien för forskningsvistelser vid Svenska institutet i Rom läsåret 2026–2027.

Tre nya forskningsprojekt har beviljats medel inom ULF – Utbildning, Lärande och Forskning. Varje projekt tilldelas 800 000 kronor för en tvåårsperiod och tar sig an viktiga frågor för barns och ungas lärande i förskola och skola.

Ett förbud mot vinstuttag skulle slå mot många friskolor, men flera av de skolor där elever från resursstarka familjer går skulle inte påverkas, menar Petter Sandgren, forskare i pedagogik. Han ser debatten om Lundsberg som ett exempel på en större diskussion om klass, skolval och ökade klyftor i skolsystemet.

Anders Rickegård och Peter Schmitt , forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, har tillsammans med kollegor från Linköpings universitet och Blekinge Tekniska Högskola publicerat en artikel i tidskriften Plan Nr 2, 2026.

Kan vi påverka klimatet medvetet för att bromsa uppvärmningen — och bör vi göra det? Det är de centrala frågorna i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Frida Bender, professor i klimatmodellering vid Meteorologiska institutionen.
%20Thet%20nyia%20testamentit%20p%C3%A5%20swensko%201526.jpg)
Den 15 augusti 2026 är det exakt 500 år sedan Nya testamentet på svenska lämnade tryckpressen i Gamla stan. Det är den första spridda svenska texten och därmed kan man säga att det är svenska språkets födelsedag. Bland annat fick vi bokstaven å! Svenska bibelsällskapet respektive Språkmuseets Rum för språk på Kulturhuset i Stockholm firar detta den 15 augusti. Svefler bidrar med flera programpunkter. Välkommen!

Förproduktionen av strålningståliga utläsningskort för ATLAS-experimentet vid CERN har slutförts vid Fysikum, Stockholms universitet. Arbetet, som utförs vid institutionens avdelningar ELPA och Instrumentering, involverar professor Christophe Clément (OKC/ELPA), doktoranden Julia Salwén (ELPA), och doktoranden Federico Bonaldo bland andra. Utbytet från förproduktionssatsen låg klart över CERN:s tröskelvärde, och resultaten presenterades för en internationell expertpanel vid CERN den 12 maj.

Gláucia Laís Salomão har mottagit pris för sin forskning i skärningspunkten mellan röstforskning och neurovetenskap.

Forskningsprogrammet FUSS (Framtidens sociala arbete med substansbruk: klienter, vårdvägar, organisation och samverkan i ett föränderligt vårdsystem) pågår under sex år med syftet är att öka kunskapen om klienternas behov och vägar genom vårdsystemet för att kunna skapa mer tillgängliga och sammanhållna insatser.

Linnea Bring Larsson, fil.dr. i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har tilldelats ett stipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse. Stipendiet avser att finansiera hennes kommande forskningsprojekt.

Royal Botanic Gardens, Kews rapport State of the World’s Plants and Fungi 2026 visar att omfattningen av biodiversitetskrisen ännu inte är fullt förstådd – men också att den snabba utvecklingen inom data och teknik ger nytt hopp.

Wushi Goldring utforskar vilken roll gruppteori och symmetrier spelar i algebraisk geometri och letar efter nya och banbrytande tillämpningar som kan användas inom avancerad matematik och fysik.