Till fjällen för att inventera nyfikna fjällrävar

I mer än 40 år har forskare vid Stockholms universitet studerat fjällräven, dess beteende och samtidigt inventerat den svenska fjällrävsstammen. Varje sommar sedan 1985 har zoologerna tillsammans med volontärer varit i de svenska fjällen för att observera, räkna och samla in data om fjällrävarna.

I dagarna startar årets datainsamling och inventering av fjällrävsstammen. Två av de personer som ska till fjälls och studera fjällrävar är Julie Bommerlund och Chris Cockerill, båda doktorander i zoologi vid Stockholms universitet. Den 2 juli vandrar de ut i Helagsfjällen och blir där till slutet av månaden. När de är klara i Helags har de några dagars paus innan de 1 augusti reser upp till Padjelanta för att sätta GPS-halsband på fjällrävar där. Övriga i teamet, docent Karin Norén och fältarbetskoordinator Johan Wallén åker upp till Vindelfjällen/Arjeplog några dagar efter, då valparna där kommer ut ur lyorna senare. I Borgafjäll kommer det även finnas en grupp frivilliga som arbetar. Övriga fjällområden inventeras av personal från länsstyrelserna. Inventeringen kommer att pågå tills hela fjällområdet är inventerat. Hur lång tid det tar beror på flera faktorer, bland annat hur många valpar som finns, hur stora de är, vädret och hur länge de frivilliga kan stanna och hjälpa till.

Julie och Chris redo för inventering

Det här blir tredje säsongen Julie inventerar fjällräv. För Chris del är det åttonde säsongen, alltså sedan långt innan han började sin doktorandutbildning inom Svenska fjällrävsprojektet.

Det viktigaste i förberedelserna inför en inventering är, enligt Julie och Chris, att kontrollera att ha all utrustning som behövs för att kunna röra sig säkert i fjällen, och att allt fungerar som det ska. Det finns också en del utrustning som måste vara på plats för att själva inventeringen ska kunna genomföras. Det är väldigt viktigt att få med sig allt som behövs eftersom de inte kan åka tillbaka till Stockholm och hämta något när de väl är ute i fjällen. Dessutom är de nödvändiga tillstånden en viktig förutsättning för inventeringsarbetet. Utöver det handlar mycket av förberedelserna om att samordna arbetet med de frivilliga. Det innefattar bland annat att välja ut vilka som ska delta, fördela dem mellan olika fjällområden samt utbilda och träna dem inför det arbete som ska utföras.

Vad är mest fascinerande med fjällrävar?

Julie: Hur de kan överleva i så extrem kyla och vandra så långa sträckor, flera tusen kilometer, trots att de är så små. Och hur otroligt söta de är.

Chris: Hur nyfikna de är – det är förvånande hur orädda de kan vara inför människor. Och hur väl anpassade de är till det kalla klimatet.

Vad är det bästa med att vara ute och inventera?

Julie: De dagar då man är vid en lya som man ska bevaka under några dagar, solen skiner, utsikten över fjällen är fantastisk, det är lugnt och stilla, och allt man behöver göra är att observera en massa fjällrävsvalpar som leker. Arbetet är dessutom en viktig del av bevarandet av arten. Alla andra arbetsuppgifter kan man i princip glömma bort då. Och sådana dagar är det ganska många av.

Chris: Att få vara ute i naturen. Det är en stor lättnad efter att ha tillbringat större delen av tiden på kontoret. Det är också fascinerande att få se den art man studerar ute i det vilda, där den hör hemma, i stället för att bara se den på en djurpark. Det är fint att få uppleva dem i deras naturliga miljö. Självklart känns det också meningsfullt att vara ute och bidra till bevarandet av den här arten.

Vad är tråkigast med inventeringen?

Julie: Jag vet att det egentligen inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder, men åska och blixtar när man är uppe på fjället tycker jag är helt fruktansvärt.

Chris: De dagar då man måste vara vid en lya i flera dagar och det antingen är extremt varmt utan någon skugga, eller regnar hela tiden, samtidigt som valparna aldrig kommer ut ur lyan. Då börjar enmanstältet kännas lite som en kista. Sådana dagar är det ganska många av också.

Vad hoppas du få uppleva under årets inventering?

Julie: Jag hoppas få uppleva ett väldigt aktivt fjällrävsår, med många stora valpar vid flera lyor, inklusive sådana lyor som inte varit aktiva på ett par år.

Chris: Jag hoppas på mycket lämmelaktivitet, så att jag kan få uppleva ett år likt de dokumenterade lämmelåren där lämlar finns överallt och ”bjäbbar” på en, där tundran verkligen kommer till liv. Jag är säker på att rävarna också hoppas på det.

Inventeringar behövs

Chris och Julie betonar att dessa inventeringar behövs för att hålla koll på fjällräven, så att man kan bedöma vilket tillstånd populationen befinner sig i, vilka åtgärder som behöver sättas in för att hjälpa den, och om tidigare bevarandeinsatser har haft effekt. Detta blir allt viktigare i takt med att klimatförändringarna förändrar landskapet och pressar upp rävarna högre upp på fjället till mindre och mer fragmenterade områden. Delpopulationerna blir därmed också mer isolerade från varandra.

– Jag använder dessutom en del av informationen och DNA-proverna från fjällräven i min doktorsavhandling, där jag försöker titta närmare på rävarnas rörelsemönster och hur delpopulationerna i det fennoskandiska (Norge, Sverige, Finland och delar av Ryssland) fjällområdet hänger samman, säger Julie.

Starkt hotad population

Vid millennieskiftet var fjällräven nära utrotning i Sverige, Norge och Finland. Det fanns då enbart 40–60 individer. Den fennoskandiska populationen klassas än i dag som starkt hotad. Under fältarbetet 2025 dokumenterades totalt 97 fjällrävskullar i denna region: 56 i Sverige, 38 i Norge och 3 i Finland. Det uppskattades att det fanns omkring 526 vuxna individer. Som jämförelse låg siffran runt 50 individer år 2000 – så de åtgärder som genomförts för att hjälpa fjällräven ser ut att ha haft en positiv effekt, och utvecklingen går i rätt riktning.

Följ årets fältarbete på Instagram-kontot @fjallravsprojektet

Läs om Svenska fjällrävsprojektet

Läs mer i denna rapport
Se en kort årssammanfattning över 2025 från Svenska fjällrävsprojektet

Se även denna artikel: Färre fjällrävar 2025 men trenden är positiv