Utbildningsreformer kan minska betydelsen av det genetiska lotteriet

Studien har gjorts av forskare vid Stockholms universitet, Universidad Carlos III de Madrid och Lausannes universitet. Den är publicerad i American Journal of Sociology och bygger på en analys av den engelska skollagen från 1944.

Reformen innebar att avgifter för fortsatt skolgång avskaffades och att skolplikten förlängdes med ett år. För att undersöka reformens effekt använde forskarna data från English Longitudinal Study of Ageing och en metod som gör det möjligt att uppskatta orsakssamband.

Störst effekt för dem med lägre genetisk benägenhet för utbildning

– Studien visar att genetiska faktorers betydelse för livschanser kan påverkas genom politiska beslut. Utbildningssystemet spelar roll för hur genetiska förutsättningar hänger samman med utbildning, inkomst och förmögenhet. När fler får tillgång till utbildning minskar de genetiska skillnaderna i livschanser, säger Michael Grätz, en av studiens författare och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

En möjlig förklaring är att utbildningssystemet blev mindre selektivt. När fler fick möjlighet att fortsätta studera minskade betydelsen av individuella faktorer för vem som gick vidare i utbildningen.

– Vår tolkning är att reformen gjorde att genetiska faktorer kopplade till utbildning spelade mindre roll för studenternas utbildning, inkomst och förmögenhet senare i livet. Det beror på att reformen i praktiken tog bort ett inträdeshinder och minskade den selektion som fanns inbyggd i utbildningssystemet, säger Alicia García Sierra, försteförfattare och forskare vid Universidad Carlos III de Madrid.

Familjebakgrund fortsatte att spela roll

Samtidigt visar studien att sambandet mellan föräldrars socioekonomiska status fortsatte att spela roll för barnens utbildning, inkomst och förmögenhet senare i livet, även efter reformen.

Forskarna tolkar det som att det finns faktorer som förs vidare inom familjen och som en enskild utbildningsreform inte kan förändra. Det kan till exempel handla om att barn från mer välbärgade familjer oftare deltar i fritidsaktiviteter, går i skolor med högre kvalitet eller har tillgång till andra ekonomiska resurser.

Resultaten kan inte överföras direkt till dagens skola

Forskarna betonar att resultaten inte kan överföras direkt till dagens skolsystem, eftersom avgiftsfri utbildning i dag är betydligt vanligare i nästan alla västländer. Studien bygger också på en reform i ett specifikt historiskt sammanhang och gäller framför allt den grupp som påverkades direkt av reformen, alltså personer som annars sannolikt hade lämnat skolan tidigare.

Studien kan ändå bidra till diskussionen om vilka hinder som fortfarande finns i utbildningssystemet. Det kan till exempel handla om skillnader i kvalitet, kursinnehåll eller tillgång till utbildning.

Reformer som stärker kvaliteten i utbildningen och säkrar jämlik och kostnadsfri tillgång skulle kunna minska sambandet mellan genetiska faktorer och socioekonomiska utfall, som inkomst och förmögenhet, enligt forskarna.

Mer om studien

Läs artikeln Does Expanding Free Secondary Education Moderate the Relationship Between Genes and Socioeconomic Outcomes i American Journal of Sociology.

Se en film där forskaren Alicia García Sierra berättar om studien (spanskt tal, textad på engelska).

Läs mer om Michael Grätz forskning.

English Longitudinal Study of Ageing, ELSA, är en brittisk studie som följer personer från 50 års ålder och uppåt. Studien samlar in data om bland annat hälsa, ekonomi och sociala förhållanden och används av forskare för att undersöka hur livsvillkor förändras över tid.

Den engelska skollagen från 1944 gjorde fortsatt skolgång avgiftsfri för alla elever och höjde skolpliktsåldern till femton år. Syftet var att minska ojämlikheten i utbildningssystemet efter kriget.