Vinstdrivna förskolor har lägre löner – men personalen har bättre hälsoutfall

Löner, kvalifikationer och indikatorer på personalens hälsa skiljer sig åt mellan kommunala, vinstdrivna och icke-vinstdrivna förskolor. Karin Edmark (SOFI, Stockholms universitet) och Lovisa Persson (IFN/Högskolan Kristianstad) har jämfört driftsformerna vid svenska förskolor under åren 2001–2020.

Illustrationsbild från en förskoleverksamhet. En pedagog bygger en bana med träklossar tillsammans med barn.

Illustrationsbild från en förskoleverksamhet. Studien bygger på registerdata om personal vid svenska förskolor under åren 2001–2020. Foto: Mostphotos.

Studien bygger på registerdata över personalen i svenska förskolor. Resultaten visar att:

  • Vinstdrivna förskolor anställer personal med lägre kvalifikationer. Färre har förskollärarexamen, personalen är yngre och har mindre arbetslivserfarenhet. Lönerna är också något lägre och den som byter jobb till en vinstdriven förskola får ett mindre lönelyft än den som byter i motsatt riktning.
  • Icke-vinstdrivna förskolor (till exempel föräldrakooperativ) anställer också relativt få förskollärare. Men här ser bilden annorlunda ut: personalen har mer arbetslivserfarenhet och bättre gymnasiebetyg. Lönerna är i genomsnitt högre än vid kommunala förskolor.
  • Både vinstdrivna och icke-vinstdrivna förskolor har lägre sjukfrånvaro och mindre användning av psykofarmaka bland personalen jämfört med kommunala förskolor. Resultaten tyder på att detta hänger ihop med att privata förskolor generellt är mindre organisationer.

Förskolesektorn sticker ut

Förskolepersonal är en kvinnodominerad yrkesgrupp som redan i utgångsläget har låga löner och hög sjukfrånvaro jämfört med andra sektorer. Andelen anställda med sjukfrånvaro är till exempel 23 procent i förskolan, jämfört med 16 procent i skolan. Studien ger ny kunskap om hur villkoren skiljer sig åt beroende på vem som driver förskolan.

Ett annat resultat är att konkurrens från vinstdrivna aktörer inte tycks pressa upp lönerna generellt. Man skulle kunna tro att fler arbetsgivare leder till högre löner eftersom de behöver konkurrera om personalen. Men studien visar inte något sådant mönster. En möjlig förklaring är att vinstdrivna förskolor i stället rekryterar yngre och mindre kvalificerad personal. Det kan bidra till att konkurrensen om personal inte driver upp lönerna.

– Vi hade väntat oss att fler arbetsgivare skulle leda till högre löner genom ökad konkurrens om personalen. Men våra resultat tyder på att vinstdrivna förskolor i stället rekryterar yngre och mindre kvalificerad personal, vilket minskar trycket på kommunerna att höja lönerna, säger Karin Edmark.

Om studien

Studien är publicerad i Journal of Economic Policy Reform och bygger på länkade register över samtliga anställda och arbetsplatser i den svenska förskolesektorn 2001–2020. Läs hela studien:

Quasi-markets in preschool – a study of worker wages, qualifications and health

Kontakt

Karin Edmark, universitetslektor och docent i nationalekonomi,
Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

karin.edmark@sofi.su.se

Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi,
Avdelningen för juridik och nationalekonomi, Högskolan Kristianstad

lovisa.persson@ifn.se

Senast uppdaterad: 2026-08-04

Sidansvarig: Institutet för social forskning