Under barnboksfestivalen Bologna Children's Book Fair 2021 samtalade Boel Westin, Stockholms universitet, med Jean-Claude Mourlevat, pristagaren av Astrid Lindgren Memorial Award (Alma). Nu kan du se samtalet på Youtube! I samtalet berättar Jean-Claude Mourlevat att han skriver på det sätt som en skådespelare agerar på teatern: Han vill upprätta en länk med åskådaren eller den som läser.
Cecilia Aare, doktor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har erhållit postdok-stipendium från Ridderstads stiftelse för forskningsprojektet "Mellan engagemang och generalisering: Konstruktionen av ett narrativt engagemang i svenska sociala reportage 1910–2010". Den socialt engagerade reportern har i Sverige av tradition uppfattats som någon som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Men hur ser reporterns engagemang ut när det omvandlas till text och vilka värderingar förmedlar det? Vilka beröringspunkter finns mellan engagemangets karaktär över tid och skiftande idéer om reporterns roll i samhället? Förändrar synen på det sociala reportaget
Christian Diesen, professor emeritus i processrätt, har avlidit efter en tids sjukdom vid en ålder av 73 år. Vi minns honom som banbrytande genom sin forskning som kritiskt undersökt rättsväsendets praktik i olika avseenden. Vi som skriver detta gör det som representanter för ämnet processrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Men vi gör det också som kollegor som haft nära samarbete med Christian Diesen över åren.
I sitt forskningsprojektet om processer, politik och skapande i 1700-talets teaterkostym kommer teatervetaren Petra Dotlačilová, Institutionen för kultur och estetik, undersöka hur makt och ideologi uttrycks genom 1700-talets teaterkostymer.
H.M. Konungens medalj, 8:e storleken i Serafimerordens band, tilldelas Kgl. Vitterhetsakademiens ständige sekreterare, Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, för förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsende. Teaterprofessor Karin Helander vid Stockholms universitet är en av de Kgl. Vitterhetsakademiens ledamöter som tilldelats H.M. Konungens medalj vid medaljförläning den 6 juni 2021. Vi säger stort grattis till Karin Helander för den fina utmärkelsen! Läs mer om medaljförläningarna för H.M. Konungens medalj för särskilda förtjänster Läs mer om Karin Helanders forskning Hör Karin Helander berätta om Svenska baletten på 1920-talet
Jane och Aatos Erkkos stiftelses stordonation gör det möjligt för klimat- och havsforskare i Finland och Sverige att sammanföra sin expertis och infrastruktur. Målet är att ta reda på mer om hur havet och atmosfären samverkar och vilka effekter det har på klimatet.
Ett forskarstipendium om 89 000 kronor har tilldelats Hilda Jakobsson, postdoktor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Martha Sandwall-Bergströms stipendiefond delar vartannat år ut stipendier till författare och forskare i barn- och ungdomslitteratur.
Litteraturforskaren Johan Klingborg, doktorand vid Institutionen för kultur och estetik, berättar om hur den moderna Stockholmsnatten skildras i litteraturen. I en artikel i Situation Sthlm intervjuas Johan Klingborg och berättar om den speciella skildringen av storstadsnatten i Karin Boyes roman Astarte . När romanen publicerades 1931 hade elektriskt ljus börjat användas mer i staden och med skyltfönsterbelysning, neonskyltar och ljusreklam förändrades Stockholmsnatten. Boyes roman handlar i stor utsträckning om det elektriska ljusets nattliga konsekvenser för staden och dess innevånare. Den upplysta staden medförde en ökad frihet för människor – men innebar samtidigt en form av styrning av deras rörelsemönster. I artikeln berättar Klingborg också om hur den nya, elektriskt belysta Stockholmsnatten letar sig in i romaner av andra trettiotalsförfattare, som Eyvind Johnson, Artur Lundkvist och Erik Asklund. Artikeln i Situation Sthlm låter läsaren möta Stockholmsnatten i litteraturen och historien, men också i vår biologi och psykologi. Hur klarar våra kroppar ett samhälle som är mer vaket på natten? Hur används natten i film och musik? Och varför känner många mörkerrädsla? https://www.situationsthlm.se/tidningsarkiv/ Läs mer om Johan Klingborgs forskning
I korta föreläsningar vid Dansmuseet talar forskare från Institutionen för kultur och estetik i föreläsningsserien "UR Samtiden - Svenska baletten 100 år", om danskompaniet Svenska baletten som var verksamma 1920-1925. Lena Hammergren är professor emerita i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet och arbetar som professor i dansteori vid Stockholms konstnärliga högskola. Hon berättar om dansarnas liv för hundra år sedan. Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, berättar om de nya konstnärliga strömningarna i den svenska dansen i början av 1900-talet. Föreläsningarna är inspelade på Dansmuseet i Stockholm den 8 februari 2021.
Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris om 50 000 kr tilldelas år 2021 professor i konstvetenskap Catharina Nolin för att hon genom sin forskning och sin folkbildande och utåtriktade verksamhet har fördjupat kunskaperna om Stockholms parkhistoria.
Det digitala samtalet "Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar" finns nu tillgängligt online. Samtalet, med Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, bland de deltagande forskarna, gavs på Kulturhuset Stadsteatern den 26 maj. Samtalet handlar om de samhällsförändringar som drivit demokratin framåt steg för steg. Vilka folkrörelser ledde fram till dessa förändringar, vilka rösträttshinder fanns kvar efter 1921 och vilka utmaningar finns fortfarande kvar för demokratin? Om de deltagande forskarna Annika Berg, docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet, forskar bland annat om medicin och makt, styrning och socialpolitik och ingår i det tvärvetenskapliga projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”. Christina Florin är professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet, och forskar bland annat om kvinnor och utbildning, rösträtt, medborgarskap, statsbyggande och politisk kultur. Hennes perspektiv utgår ofta från aktörernas betydelse i historisk förändring. Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om politisk representation, jämställdhetspolitik och intersektionalitet. Ett av hennes forskningsprojekt handlar om vad som har hänt med politiska rättigheter för kvinnor sedan kvinnlig rösträtt infördes 1919. Öppna föreläsningar på Kulturhuset är ett samarbete kring öppna föreläsningar mellan Kulturhuset Stadsteatern och Stockholms universitet. Se hela samtalet här
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, har tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia vid Stockholms universitet, författat en ny bok om den svenska biståndspolitikens historia, som bygger på tidigare oanvänt arkivmaterial.
Juridiska institutionen gratulerar Jessica Östberg som den 1 juni 2021 utnämndes till docent i civilrätt med inriktning mot associationsrätt vid Stockholms universitet. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning. Hallå där... Jessica, du doktorerade år 2016. Vad handlade din avhandling om? Min doktorsavhandling handlade om styrelseledamöters lojalitetsplikt. Det är ett intressant ämne som har blivit högaktuellt, inte minst med tanke på den uppmärksamhet ämnet har fått i media under våren. Vad har du forskat kring de senaste åren? De senaste åren har jag främst forskat kring aktiebolagslagens vinstsyfte och de ökade kraven på hållbart företagande. En del av denna forskning bedrev jag vid University of Oxford, vilket förstås var väldigt givande på många sätt. Även detta ämne är högaktuellt inte bara i Sverige utan även internationellt. Andra ämnen som jag har forskat om är aktieägares lojalitetsplikt, ett ämne som är mycket outvecklat i svensk rätt, och förvaltningsrevisionen. Under sommaren kommer jag bland annat att arbeta med en artikel om rättsvetenskaplig metod inom aktiebolagsrätten. Hur har situationen med Corona påverkat din forskning? Corona-krisen har medfört den positiva aspekten att det är väldigt enkelt att delta i internationella konferenser, något som faktiskt har gynnat min forskning. Vad gör du vid juridiska institutionen då du inte forskar? Jag är kursföreståndare och ämnesföreståndare i associationsrätt vid Stockholms universitet samt avdelningsledare för bolags- och värdepappersavdelningen vid Stockholm Centre for Commercial Law. Jag undervisar alltså främst i mitt favoritämne, associationsrätt.
Johan Fredrikzon disputerade den 28 maj, på avhandlingen Kretslopp av data: Miljö, befolkning, förvaltning och den tidiga digitaliseringens kulturtekniker. Avhandlingen Kretslopp av data: Miljö, befolkning, förvaltning och den tidiga digitaliseringens kulturtekniker handlar om det historiska ögonblick då datorn lämnade laboratoriet. Från att ha varit en angelägenhet för ingenjörer och matematiker, kom ”data” under det svenska 1970-talet att bli ett fenomen som kunde dyka upp i alla möjliga sammanhang – och som också gjorde det. Statstjänstemän upphörde att skriva för att i stället mata in data, forskare övergick från att studera naturens förlopp till att bygga datamodeller av detsamma, medborgare krävde tillgång till sina data med hjälp av kuponger de klippte ur tidningarna. Opponent vid disputationen var Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. I betygsnämnden satt Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan, professor Pelle Snickars, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet och Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet. Handledare var professor Staffan Bergwik, Stockholms universitet och professor Thomas Götselius, Stockholms universitet. Vid disputationen var professor Elisabeth Mansén, Stockholms universitet, ordförande. Här kan du läsa mer om avhandlingen Här kan du läsa mer om Johan Fredrikzons forskning
Den 25 mars disputerade Cecilia Aare på avhandlingen "Reportaget som berättelse: En narratologisk undersökning av reportagegenren”. Avhandlingen introducerar en modell för reportageanalys tillsammans med en uppsättning teoretiska begrepp som synliggör reportagetexters narrativa strukturer. Reportagets olika traditioner jämförs med varandra och med fiktionslitteratur. Särskild vikt fästs vid hur reporterns professionella engagemang i texten skapar ett narrativt engagemang i form av inlevelse i och medkänsla med de människor reportaget levandegör. Opponent var professor Per Krogh Hansen, Syddansk universitet. I betygsnämnden satt docent Bo G. Ekelund, Stockholms universitet, docent Carina Lidström, Örebro universitet och universitetslektor Beate Schirrmacher, Linnéuniversitet. Huvudhandledare var professor Helena Bodin, Stockholms universitet och handledare var docent Erik van Ooijen, Örebro universitet. Vid disputationen var professor Carin Franzén, Stockholms universitet, ordförande. Här kan du läsa avhandlingen
Joakim Tillman uttalar sig om västernmusik i SvD-artikeln "Renässans för västernfilmen", om vår tids nya västernfilm. Hur har filmmusiken medverkat till den traditionella västernfilmens amerikanska identitetsbygge, såväl som de nya västernfilmernas ifrågasättande av den kolonialistiska historieskrivningen? Ett sätt att med filmmusiken framhäva motreaktionen mot de klassiska filmerna, är att musikaliskt bryta upp de gamla kategorierna. I den gamla Hollywood-västern hördes det vem som var god och vem som var ond, förklarar Joakim Tillman. Men Enrico Morricones musik till Sergio Leones filmer "För en handfull dollar" (1964) och "Den onde, den gode och den fule" (1966) suddar ut gränsen mellan det onda och det goda, säger Tillman. I TV-serien "The Mandalorian" (2019-) har Ludwig Göransson influerats av Morricones musik. Göranssons musik samspelar också med en moraliskt kluven huvudperson, snarare än en renodlad hjälte, säger Tillman i SvD-artikeln. Joakim Tillman ger exempel på hur musiken i de nya västernfilmerna även kan markera en vardag och äkthet, snarare än de gamla fimernas storslagenhet och svartvita förhållanden mellan ont och gott. Här kan du läsa hela artikeln i SvD Här kan du läsa mer om Joakim Tillmans forskning
Föreningen Ekonomerna har delat ut Ballerina-priset sedan 1993 och syftet är att lyfta fram lärare som bidrar till den goda akademin. Priset delas ut i två kategorier Tutor of the year och Best teaching adaption. Årets nominering till priset har skett genom Föreningen Ekonomerna sociala mediekanaler där studenter vid institutionen har nominerat lärare till priset. Bino Catasus som är lärare vid Redovisningssektionen fick priset i båda kategorierna.
Sargassohavet är ”ett svidande korrektiv till den västerländska kanoniserade Jane Eyre,” säger Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. I den klasiska romanen gör författaren Jean Rhys upp med Jane Eyre.
I Sveriges Radio Stil, avsnittet om Anaïs Nin, pratar litteraturvetaren Maria Wahlström dagboken och dagboksskrivande. På 1600-talet var dagboksskrivandet puritanskt, med bekännelser kring hur dålig man varit. Mot slutet av 1800-talet, med det växande intresset för det inre, blev dagboken mycket populär. "Man intresserar sig för människans inre, för själslivet, det som är förbjudet kanske också", berättar Wahlström om denna tidsperiod. Kända personers dagböcker började ges ut postumt, och kunde till och med önskas utgivna genom testamentet. "Själva dagboksformen får oss att tänka att det här är på riktigt, det är sant", förklarar Wahlström, "Det finns någon slags närvaro, en samtidighet." Hon förklarar att dagboken blir intresseväckande på ett särskilt sätt: Också bagateller, som inte skulle vara intressanta i en vanlig roman, blir intressanta i dagboksformen. Men hur autentisk är egentligen en utgiven dagbok? "Man väljer medvetet eller omedvetet vilken sida av sig själv som man vill presentera." Maria Wahlström forskar kring dagboksromanen som genre i litteraturhistorien. Hör hela avsnittet av Sveriges Radio Stil här Maria Wahlström hör du 10:49 minuter in i programmet.
