Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.
Genom att observera möten mellan människa och djur, forskar två språkvetare i Sverige om kommunikation över artgränser. – Det är hästar, hundar, katter och en flock får, men fåren har vi inte kommit så långt med, säger Stefan Norrthon, doktor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
I artikeln Bright Light, Dark Room: Where do Corporate Insiders Trade? undersöker Alexander Hübbert och Lars Nordén insynspersoners val av handelsplatser, om de väljer att handla på offentliga börser eller på mörka, mindre transparenta marknader. De analyserar hur dessa val påverkas av om insiders är informerade eller möjligtvis bryter mot handelsrestriktioner. Deras resultat visar att informerade insiders tenderar att handla på offentliga börser för att snabbt dra nytta av sin information, medan de som ägnar sig åt olaglig handel är mer benägna att använda mörka marknader för att dölja sina handlingar. Dessutom observerade de att handel på mörka marknader korrelerar med lägre överavkastning, vilket tyder på att insiders står inför en avvägning mellan transparens och exekveringsrisker (handelsrisker). Alexander Hübbert började doktorandprogrammet vid Stockholm Business School i augusti 2021 och arbetar nu på sin andra artikel. Hans forskning handlar om insiderhandel. Att forska om insiderhandel är viktigt eftersom det ger viktiga insikter i hur insiderhandlares beteende, särskilt på opaka eller "mörka" marknader, påverkar den övergripande marknadens transparens och rättvisa.
Med den nya AI-tekniken följer också frågor som utmanar mänskliga föreställningar om bland annat själen, gudsbegreppet och evolutionen. Statsvetaren Markus Furendal, Stockholms universitet, skriver om ett nytt Messiaskomplex som börjar framträda i de digitala utvecklarnas Silicon Valley, i en artikel som publicerades 20 juli 2024 på DN Kultur. För kontaktsökande människor spelar det ingen roll att de pratar med en AI
Vetenskapsrådet har beslutat om årets bidrag inom utbildningsvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap. Det handlar om två projektbidrag och en ”Exploratory Workshop” om sammanlagt drygt 11,6 miljoner kronor. Teresa Cerratto Pargman vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Cormac Mc Grath vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera, beviljas sex miljoner kronor till projektet ”Att undersöka AI-beredskap i icke-tekniska universitetsprogram: en teknisk ansats”. Projektet löper över fyra år. Ali Osman vid Institutionen för pedagogik och didaktik beviljas 400 000 kronor för ”Exploratory Workshop” om ”Ett nord-syd-perspektiv på lärande. Identifiering av en innovativ forskningsagenda för engagemang i marginaliserade samhällen.” Projektet löper över två år. Björn Ivemark vid Institutionen för pedagogik och didaktik, med flera beviljas 5,2 miljoner kronor till projektet "Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund". Projektet löper över fyra år. Helena Reierstam vid Institutionen för pedagogik och didaktik har bevilljats en tvåårig postdoc från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse.
Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har beviljats 1,3 mnkr från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet ”Digitalization and contestation in international law", som syftar till att studera digitaliseringens påverkan på folkrätten.
Rekryteringsverktyg som sållar bort vissa grupper, sajter som lockar till överkonsumtion, och appar som får oss att evighetsscrolla. Etiska överväganden saknas ofta när digital teknik designas, konstaterar Sharon Lindberg. Det vill hon ändra på.
Teatervetaren Rikard Hoogland undersöker Karin Swanströms och Ernst Ahlboms karriärer i Finland kring 1900 i en ny artikel.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, har skrivit en text till Malmö Stadsteaters uppsättning Linje Lusta.
Vad säger djuren egentligen? Nu finns ett samtal mellan språkforskaren Stefan Norrthon och idéhistorikern Karin Dirke tillgängligt i universitetets podd Öppna föreläsningar. När Karin Dirke, professor i idéhistoria, och Stefan Norrthon, forskare i svenska och flerspråkighet, samtalade på Tranströmerbiblioteket, handlade det om möten mellan människor och andra arter, och hur väl vi kan förstå djurens sätt att kommunicera. Hur har vi sett på djuren och deras språk genom tiderna? Kan kunskap om hur djur kommunicerar budskap och känslor ge en annan bild av vilka de är i samhället? Samtalet modererades av Karin Gyllenklev, journalist och programledare på Naturmorgon, Sverige Radio. Lyssna på samtalet
I det här projektet undersöks uteblivna nyöversättningar som ett fenomen i svensk översättningshistoria och in i nutiden. Projektledare/huvudsökande är Elin Svahn, docent vid Tolk- och översättarinstitutet (Institutionen för svenska och flerspråkighet), Stockholms universitet.
Professor Johanna Rickne (Stockholms universitet) och professor Olle Folke (Uppsala universitet) har mottagit Assar Lindbeck-medaljen 2023 för deras banbrytande forskning inom jämställdhet och politisk ekonomi. “Det är en fantastiskt rolig händelse att få det här priset!” säger Johanna Rickne.
Projektet Runstenarnas språkliga landskap har beviljats 6 727 000 kronor från Vetenskapsrådet (VR). Projektledare/huvudsökande är Per Holmberg vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. I projektet deltar bland annat Sofia Pereswetoff-Morath vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Teatervetarna Rebecca Brinch, Rikard Hoogland och Tiina Rosenberg deltar den 4 december i ett öppet evenemang vid Musik- och teaterbiblioteket.
SOFI-forskaren Max Thaning leder ett nytt Forte-finansierat projekt som ska undersöka hur ökande inkomstskillnader påverkar barns utbildningsval och framtidsutsikter. Studien jämför utvecklingen i Sverige med andra nordiska länder och USA för att belysa den sociala rörlighetens förändringar.
Ny teatervetenskaplig forskning av professor Dirk Gindt.
Nu finns en öppen databas om 1700-talets europeiska teaterkostymer. Den är skapad av Petra Dotlačilová i ett forskningsprojekt vid Centre for baroque musique Versailles och Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. 25 forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag, fem har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är drygt 123 miljoner. Följande forskare från Fysikum har fått projektbidrag: Emil Bergholtz: "Sammanflätad topologisk ordning i moirématerial", 4 470 000 kr. Eva Lindroth : "Tidtagning på atomnivå", 4 222 000 kr. David Marsh : "Lysa upp universum: nya vägar i sökandet efter astrofysiska axioner", 4 150 000 kr. Edvard Mörtsell : "Hubble-trubbel: En ny mätning av universums expansion med linsade supernovor", 4 150 000 kr. Följande forskare från Fysikum har fått etableringsbidrag: Paolo Molignini : "Nya framkanter för kvantsystem med långväga och ljusmedierade interaktioner", 4 400 000 kr. Thomas Benedikt Schnappinger : "Polaritonisk kemi: Vibrationell stark koppling i lösning", 4 400 000 kr. Mer information Läs mer hos Vetenskapsrådet här.
Kriminologiska institutionen gratulerar Maria Andersson Vogel, som utnämnts till docent i kriminologi. Hon är forskare vid Kriminologiska institutionen, med ett särskilt fokus på tjejer och unga kvinnor. "Tjejer hamnar lätt i skymundan när vi pratar om ungas kriminalitet och beteendeproblem" säger Maria Andersson Vogel.
Färre brottsoffer och lägre kostnader för samhället om fler får fotboja som straff istället för fängelse. Det visar en ny studie av Enes Al Weswasi och Olof Bäckman. I en intervju med DN berättar Enes Al Weswasi mer.
I senaste avsnittet av Filosofiska rummet i Sveriges radio medverkar Staffan Bergwik, professor i idéhistoria och Åsa Wikforss, professor i filosofi, i ett samtal om objektivitet. Om vad objektivitet är och ifall medier kan vara objektiva. I samband med Gazakriget och USA-valet har debatten kring mediernas objektivitet blossat upp. Men går det att vara objektiv, finns det objektiva fakta? Skiljer man på fakta och värderingar och ger en grund för sina påståenden, så kan man vara objektiv, inom de begränsningar som man har som människa, menar Åsa Wikforss. Medan Staffan Bergwik svarar att en enskild individ inte kan vara objektiv, men att man kan sträva efter objektivitet tillsammans, genom redskap, verktyg och arbetssätt som utvecklas tillsammans utifrån ett objektivitetsideal. Idéerna om vad objektivitet är och hur det uppnås har skiftat genom historien, säger Staffan Bergwik i programmet, det handlar om hur man på ett så bra sätt som möjligt beskriver verkligheten så sanningsenligt som möjligt. Och Åsa Wikforss förklarar att det finns flera objektivitetsbegrepp, med olika funktioner i olika sammanhang. Men ibland vill vi ha det subjektiva, ibland vill vi veta precis vad just en person upplever och känner. säger Åsa Wikforss. I samtalet medverkar också Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet. Lyssna på samtalet Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar om naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskilt fokus på relationen mellan vetenskap och samhälle. Forskningen handlar om vetenskap och media, sinnes- och känslohistoria, genus och naturvetenskap samt tid och temporalitet. Till Staffan Bergwiks forskningsintressen hör även överblickens historia, hur människor skapat utsiktspunkter från ovan för att förstå, kontrollera och uppleva stora mönster i natur och kultur. Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Filosofiska institutionen. Hennes forskning rör sig i gränsområdet mellan språkfilosofi, medvetandefilosofi och kunskapsteori. Forskningen handlar såväl om kunskapens som kunskapsmotståndets natur. Åsa Wikforss driver forskningsprogrammet "Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel ", som tar ett helhetsgrepp på kunskapsresistens och undersöker området systematiskt, både empiriskt och teoretiskt.
Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2024 tilldelats Marta Zakrzewska, som disputerade vid Psykologiska institutionen 2022.
Polarisering, känsloargument, ilska, frustration – det politiska klimatet är fullt av känslor som åberopas av såväl väljare som politiker, inte minst i anslutning till årets presidentval i USA. Ett samtida fenomen – eller? Inte enligt historiker Alvar Blomgren. Han har i sin forskning visat hur politiska aktörer i England under och efter tiden för den franska revolutionen i sina kampanjer aktivt framkallade känslor för att främja politisk mobilisering. År 2016 studerade Alvar Blomgren på Bath Spa University i England. Perioden präglades av debatten om Brexit, som ledde till Storbritanniens beslut att lämna EU. Senare samma år blev Donald Trump vald till USA:s president. Två stora politiska händelser som omgärdades av polarisering och känslomässiga argument. – Det var denna utveckling som först fick mig att bli intresserad av radikalisering och polarisering historiskt. När han sex år senare lade fram sin avhandling i historia handlade den om hur känslor användes i och påverkade det brittiska politiska klimatet under tiden under och efter franska revolutionen.
Formade 80-tals TV-serien "Lackalänga" din bild av varför och vem som går på Folkhögskola? Då kanske det är dags för en uppdatering. Tidningen Folkhögskolan uppmärksammar forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander, som har undersökt varför människor väljer folkhögskolor och vilken roll dessa skolor spelar.
