Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, är redaktör för en ny antologi om den franska poeten Stéphane Mallarmé. Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik medverkar med texter.
Dags för landets gymnasister att spänna språkmusklerna! Årets kvaltävling i Lingolympiaden äger rum den 13 november 2024. Och många av de tävlande sporras att läsa lingvistik på universitetet. Lingolympiaden är en tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Hittills i år är ett tjugotal gymnasieskolor runtom i landet anmälda. Tävlingen anordnas på var och en av de anmälda skolorna. För elever i skolor där tävlingen inte organiseras, går det att tävla på Stockholms universitet. Tävlingen hålls då i hörsal F11 i Södra huset, mellan 9.00 och 12.00. Det är gratis att delta i Lingolympiaden. Uppdrag: ta reda på strukturer i språk du inte kan Tävlingen består av fem uppgifter på språk som deltagarna inte har några förkunskaper i. Oftast går det ut på att ta reda på de underliggande strukturerna i språken. All information som behövs för en fullständig lösning finns redan i uppgiften – resten är upp till lösarens logiska förmåga. Deltagarna har tre timmar på sig att klura på problemen. I förra årets kval var språken bland annat maldiviska och bantuspråket chichewa.
Grattis Beáta Megyesi, Dag Lindeberg och Ljuba Veselinova på Institutionen för lingvistik, som har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond.
I en intervju i Skolledaren berättar professor Stefan Lund om forskningsprojektet "Ta skolan i egna händer" där forskare vid Stockholms universitet studerat hur kommuner i Sverige försöker hantera skolsegregationen genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning. Forskarna har fokuserat på tre åtgärder: skolsammanslagningar, skolnedläggningar och start av nya skolor. I den ena fallstudien undersöktes ett fall av skolsammanslagning där kommunens F-6-skolor omorganiserades till en mellanstadieskola och två lågstadieskolor. Syftet var att skapa en blandning av elever med olika bakgrund och på det sättet öka både sammanhållningen och likvärdigheten. I en annan fallstudie hade kommunen lagt ner en dåligt fungerande skola i ett utsatt område och en stiftelse startat en ny högstadieskola i samma område. Det som framförallt intresserade forskarna var att eleverna i den nya skolan lyckats nå resultat i nivå med en svensk genomsnittsskola. I en tredje fallstudie tittade forskarna på en strategi många kommuner använder sig av för att främja skolintegration, att lägga ned skolor i utsatta områden och placera ut eleverna på andra skolor i kommunen. –Resultaten visar att både sammanslagning och öppnandet av en ny skola gav goda resultat, medan skolnedläggning inte gav några positiva resultat. En nyckelfaktor för framgång har varit engagerade skolledare och ett starkt fokus på social och pedagogisk inkludering, säger Stefan Lund, professor i pedagogik och forskningsledare i projektet. Läs intervjun i Skolledaren: Forskaren: Rektorn är en nyckel för skolintegration
I en avhandling från Stockholms universitet belyser jur.dr. Lawrence Williams ett viktigt ämne inom global handel: samspelet – och de potentiella konflikterna – mellan internationella skatteavtal, internprissättning och handelsrätt.
Professor Carin Franzén medverkar i en ny bok om filosofen, lingvisten och psykoanalytikern Julia Kristeva.
Forskare från Stockholms universitet, Bocconi University och Rockwool Foundation har studerat fattigdomens långvariga påverkan över generationer i rika länder. Genom att undersöka USA, Danmark, Storbritannien, Australien och Tyskland fann teamet att välfärdssystem spelar en betydande roll för huruvida barn födda i fattigdom kommer att förbli fattiga som vuxna.
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen. En ny studie i tidskriften American Political Science Review undersöker när i karriären arbetarna fallet bort och visar att bortfallet inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
Annika Berg, docent i idéhistoria, har beviljats forskningsmedel för tre år av Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.
Tre projekt vid Institutionen för kultur och estetik har beviljats bidrag av Vetenskapsrådet 2024.
Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.
Linn Axelsson vid Kulturgeografiska institutionen har tillsammans med Charlotta Hedberg vid Umeå universitet beviljats forskningsmedel om drygt fem miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskning om arbetarna som bygger industrierna i det "Nya gröna Norrland". Titel för projektet är Ignorerat arbete: Förmedling av temporär migration till det "Nya Gröna Norrland" och kommer att pågå mellan 2025 och 2027. Även Qian Zhang vid Södertörns högskola är medsökande för det beviljade forskningsanslaget från Vetenskapsrådet.
Vilka faktorer driver studenter att ta på sig studieskulder? Ett nytt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond ska undersöka vad som påverkar beslut om studielån och bidra till bättre utbildningspolitik och ekonomiska stödsystem. Under ledning av forskaren Krzysztof Czarnecki vid Institutet för social forskning (SOFI) kommer studien att analysera data från 34 länder för att utforska hur institutionella och individuella faktorer formar studenters beslut kring lån.
Projketet "Syntax och kroppen: språkets roll i multimodalt samspel" tilldelas 17.420.000 kr från Vetenskapsrådet (VR). Projektledare/huvudsökande är professor Leelo Keevallik vid Avdelningen för språk, kultur och interaktion (SKI), Linköpings universitet. Projektmedlem är bland annat Klara Skogmyr Marian, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning (Institutionen för svenska och flerspråkighet), Stockholms universitet.
Lokala insatser kan minska antalet unga som varken arbetar eller studerar. En ny forskningsstudie visar att samverkan och rätt stöd gör skillnad
Anna Näslund, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för det treåriga projektet Bilder som säljer – Bildekonomi och kommoditisering 1820-2020.
Hur kan AI göra vården säkrare – och vad krävs för att skydda patienternas integritet? Forskare från Stockholms universitet samarbetar med experter i Indien och Italien för att ta fram nya riktlinjer kring AI inom sjukvården, som kan bidra i arbetet med ny indisk lagstiftning.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment. Pressmeddelande från Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Sedan 2008 har forskare vid Stockholms universitet lett ett forskningsprogram där de har samlat in grundvattenprover från ett borrhål i norra Island. Kemiska analyser av dessa prover har avslöjat tydliga och signifikanta kemiska förändringar flera månader innan närliggande jordbävningar med magnituder över 5. Under de tio år som gått sedan forskarteamet presenterade detta resultat för första gången har de testat hypotesen om att de jordbävningar som inträffat hade gått att förutspå. – En av tre jordbävningar med magnituder över 5 under 10-årsperioden föregicks av förändringar i grundvattnets kemi som liknade dem vi rapporterade om i vår tidigare studie, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper – Norr om Island inträffade en jordbävning med en magnitud på 6 i juni 2020 och som föregicks av förändringar i grundvattnets kemi. Vår statistiska analys visar att om vi i framtiden skulle basera en prognos på en liknande förändring i grundvattnets kemi, skulle risken att en jordbävning faktiskt inträffar inom några månader ligga mellan 62 och 85 procent. Resultatet är en betydande förbättring jämfört med nuläget, där den bästa prognosen innebär att man kan ” beräkna sannolikheten att en jordbävning inträffar i ett specifikt område inom ett visst antal år ”. – I praktiken innebär våra resultat att vi har en rimlig chans att kunna förutspå en jordbävning i studieområdet, och att om vi gör en prognos finns det goda skäl att agera. I artikeln i Nature Communications Earth & Environment beskriver forskarteamet hur metoden de har utvecklat i norra Island även skulle kunna användas i andra områden. – Vi diskuterar ett samarbete med kollegor i Italien för att se om metoden kan användas där, avslutar Alasdair Skelton Länk till studien: “ Towards a method for forecasting earthquakes in Iceland using changes in groundwater chemistry | Communications Earth & Environment ” Kontakt: Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet E-post: alasdair.skelton@geo.su.se Telefon: 076 - 770 7699
Karin Dirke, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.
José Montalban Castilla och Ola Sjöberg Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, har tillsammans med två andra forskare beviljats ett treårigt anslag om 4 354 000 kr av det statliga forskningsrådet Forte för projektet ”Den svenska modellen i en ny era”.
Tjugo tjurar surar i solen. Vissa språkljud är svårare än andra, både att uttala och att uppfatta. I svenskan kräver f, s, tje- och sje-ljuden – de så kallade tonlösa frikativorna – finmotoriskt finlir av tungans rörelser. Det kan också vara klurigt att höra skillnad mellan dem. Det medför att barn som är i färd med att lära sig svenska ofta tillägnar sig språkljuden sent.
Landets främsta forskning i lingvistik presenterades under en eftermiddag i oktober – inför en fullsatt hörsal. Evenemanget ”Upptäck språkforskning!” var upplagt som en 19-rätters buffé, där disputerade forskare vid Institutionen för lingvistik avlöste varandra på scenen.
Anna Mammitzsch kommer att försvara sin doktorsavhandling Att uppleva och berätta om migration: en lingvistisk-etnografisk studie om identitetsarbete bland tysktalande migranter i Stockholm. Studien undersöker hur tysktalande migranter i Stockholm konstruerar sina identiteter genom berättelser.
