Folkrättsexpert får anslag från Vetenskapsrådet

I en tid då digitaliseringen förändrar nästan alla aspekter av våra liv – allt från hur vi kommunicerar och lever, till hur stater spionerar och försvarar sig – ställs den internationella rätten inför en rad nya och komplexa utmaningar. Kan folkrätten, som traditionellt är rotad i den fysiska världen och dess företeelser, verkligen reglera digitala fenomen som cyberspionage, digitalt överförda data och gränsöverskridande attacker från hackare?

Detta är frågor som Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, kommer att undersöka i sitt nya projekt "Digitalisering och ifrågasättande i folkrätten" (Digitalization and contestation in international law). Genom att analysera hur stater argumenterar och tolkar de existerande rättsreglerna i en digitaliserad värld, syftar Wrange till att undersöka hur folkrätten står sig i den digitala eran. 

Projektet berör några av de mest omdebatterade och aktuella frågorna i internationell rätt: Är det lagligt för en stat att hacka sig in i en annan stats datasystem? Hur skyddas civila data under krig? Kan digitala data och kod ses som varor inom internationell handel? Genom att gräva djupare i dessa frågor, under de juridiska argumenten, hoppas Wrange bidra till en förståelse av hur folkrätten möter – eller inte möter – en snabbt förändrande digital verklighet.

Fokus på fem centrala debatter

Forskningsprojektet kommer att granska fem specifika diskussioner där digitaliseringen haft störst inverkan på internationell rätt. Dessa debatter är:

• Territoriell suveränitet: Hur hanterar vi frågor som spionage och cyberattacker? Vad innebär det att en stat inkräktar på en annan stats territorium i en digital värld?
• Gränsen mellan krig och fred: Hur tillämpas lagarna om väpnad konflikt i en digital värld? Är cyberkrig samma sak som traditionellt krig?
• Informationsinsamling genom mellanhänder: Vad betyder det att företag som molnleverantörer och plattformsföretag samlar in och lagrar data? Är dessa mellanhänder självständiga aktörer eller agerar de på staternas vägnar?
• Skydd av civila data i krig: Hur kan folkrätten skydda civila data och privat information under väpnade konflikter? Är data skyddat som civila ”objekt” eller är de oskyddade?
• Handel med data: Är data att betrakta som varor eller tjänster, och hur ska internationell handel med dessa regleras?

Projektet kommer att belysa hur dessa frågor inte bara handlar om tekniska rättsliga tolkningar utan även om djupare ontologiska och principbaserade problem, t ex om en stat, genom att skicka ett spionprogram till en server i en annan stat, därmed också överskrider en territoriegräns.

Genom att analysera de underliggande antagandena om digitala fenomen och internationell rätt vill Wrange fördjupa förståelsen för hur stater resonerar kring digitaliseringens påverkan på folkrätten. Det är forskning som inte bara kastar ljus på juridiska tolkningar, utan också på hur länder strategiskt försöker navigera och utnyttja gråzonerna i dagens geopolitiska landskap.

Bok och artiklar som resultat

Forskningsprojektet kommer att genomföras inom ramen för det nyligen etablerade Stockholm Centre on Global Governance vid Stockholms universitet, i nära samarbete med fakultetens forskningscentrum Stockholm Centre for International Law and Justice (SCILJ) och Institutet för Rättsinformatik (IRI). Tillsammans skapar dessa forskningsmiljöer en solid grund för projektet, med stöd från några av Sveriges främsta experter inom internationell rätt och rättsinformatik.

Under projektets tvååriga löptid är målet att ta fram en bok som ska publiceras internationellt och nå ut till forskare, jurister, politiker och beslutsfattare världen över. Förutom boken planerar Wrange även att publicera specifika forskningsartiklar kring utvalda frågeställningar, vilket kan erbjuda djupgående insikter för dem som direkt arbetar med internationella juridiska frågor kopplade till digitalisering.

Genom att kartlägga och analysera digitaliseringens påverkan på folkrätten hoppas projektet bidra till en större förståelse för de juridiska och etiska utmaningar som digitaliseringen medför. Resultaten kommer därmed att bli en viktig resurs för alla som arbetar för en internationell rättsordning anpassad till en framtid där digitalt och fysiskt allt mer flyter samman. 

Läs mer om Pål och hans forskning

Text: Natalie Oliwsson