Isa Blumi, docent och lektor i Mellanösternstudier vid Stockholms universitet, är ny medlem i redaktionsrådet för Edinburgh University Press, Encounters in the Middle East and Asia. Encounters in the Middle East and Asia publicerar forskning som belyser kontakter mellan och inom Mellanöstern och Asien. Publikationen kombinerar olika synsätt inom humaniora och samhällsvetenskap och kulturella, ekonomiska, intellektuella, språkliga, litterära och politiska utbyten mellan och inom Mellanöstern och Asien. Med en djup förståelse för lokala språk och kulturer presenterar serien ett nyanserat perspektiv på globala tankar, konstnärliga strömningar och finansiella flöden. Isa Blumi har också skrivit två kapitel (18 och 23) i den nya boken The Cambridge Companion to Ottoman History (red.) Alexis Wick, som är en del av Cambridge Companions to History.
Fattigdom har en tydlig inverkan på den psykiska hälsan hos barn, men när och hur det sker är ännu okänt. Ett nytt forskningsprojekt, lett av Lisa Harber-Aschan, ska fylla i kunskapsluckorna med hjälp av unika datakällor och innovativa metoder.
En ny studie som använt Finlands befolkningsdata avslöjar att AI-modeller fungerar dåligt när det gäller att förutsäga sysselsättning. Modellerna lyckas inte fånga livsloppsmönstren för människor som hamnar i arbetslöshet.
Fler och fler djur- och växtarter hamnar på nya platser i och med klimatförändringar, handel och nya infrastrukturer. De kallas ofta ”invasiva” men forskarna bakom projektet BIOrdinary vill istället tala om migrerande arter. De vill lyfta ner debatten i de lokala kontexterna och bidra till en mer nyanserad förståelse om biologisk mångfald.
Flygfoton från forna brittiska kolonier blir nu en guldgruva för forskare inom olika områden. Detta tack vare ett forskningsprojekt där ett stort och tidigare svåråtkomligt arkiv digitaliseras och blir fritt tillgängligt.
Forskare avslöjar hur glycerol, ett vanligt kryoskyddsmedel, manipulerar vattnets beteende vid extremt låga temperaturer för att förhindra isbildning. Studien, som publiceras i Nature Communications, ger en djupare förståelse för det komplexa samspelet mellan glycerol och vatten, med djupgående konsekvenser för kryokonservering - vetenskapen om att bevara biologiska material vid extremt låga temperaturer. Detta är en internationell forskningsinsats som leds av Stockholms universitet (SU) i samarbete med Pohang University of Science and Technology (Sydkorea), RIKEN SPring-8 Center (Japan) och Brooklyn College of the City University of New York (USA).
Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest i forskargruppen har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat. – Jag sitter ofta hemma först när jag letar supernovor och hittar alltid några stycken innan jag cyklar till jobbet och fortsätter, berättar Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Teleskopet som Zwicky Transient Facility (ZTF) använder finns nära San Diego i Kalifornien, så när data från teleskopet strömmar in under den kaliforniska natten kan Jesper Sollerman leta supernovor när det är dag i Stockholm. En supernova är en stjärna som exploderar våldsamt när den dör och syns som en ny ljusprick på natthimlen. Jesper Sollerman kan hitta ett dussintal supernovor varje dag och har letat i princip varje dag de senaste 6,5 åren. – Då blir det tusentals supernovor till slut.
Är personer som injicerar narkotika värda att inkluderas i samhället? Ska allmänheten eller brukarens hälsa prioriteras vid utformningen av narkotikapolitiken? Det är ett par av de moraliska dilemman forskare vid Stockholms universitet har identifierat när det gäller innehåll, mål och inriktning för den svenska narkotikapolitiken. I en ny studie i den vetenskapliga tidskriften "Drugs: Education, Prevention and Policy" har forskarna analyserat moraliska gränsdragningar i relation till Stockholms sprututbytesprogram.
Den psykiatriska vården i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren. Från stora mentalsjukhus till dagens decentraliserade heldygnsvård har strukturen anpassats för att ge plats åt öppnare vårdformer. Men trots omvandlingen finns många kopplingar till äldre tiders psykiatri kvar, visar forskning vid Stockholms universitet.
Den 28 november 2024 bjöd Barnrättscentrum in till en eftermiddag till H.M. Drottning Silvias ära, med föredrag och panelsamtal på temat ”Förverkligande av barns rättigheter i dagens Sverige – Förutsättningar och framtid”.
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
Protester mot energiprojekt skapar ofta rubriker – men hur effektiva är de egentligen? En ny studie av 40 års svenska energiprotester visar att försök att bevara status quo lyckas oftare än de som strävar efter förändring.
Projektet ”Books of the Medieval Church”, BOMPAC, har som mål att öka kunskapen om bokkulturen och produktionen av böcker i Sverige under medeltiden. Sedan hösten 2024 medverkar Inka Timosaari, universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. De vanligaste böckerna i Sverige under medeltiden var just de liturgiska verk som användes vid gudstjänster i medeltida sockenkyrkor. Idag finns dock väldigt få fullständiga manuskript kvar. För att förstå rörelserna kring de liturgiska böckerna under medeltiden förklarar emellertid Inka Timosaari att forskare kan vända sig till ett annat, yngre, bevarat material. – Ett stort antal av de medeltida katolska, latinska liturgiska böckerna kom nämligen efter reformationen att återbrukas. Till exempel berättar hon att det inte var ovanligt att de slitstarka pergamentsbladen användes som omslag till den svenska förvaltningens räkenskaper under 1500- och 1600-talet. Handskriftsanalys ger nycklar till böckernas kontext De medeltida pergamentbladen uppmärksammades redan under 1800-talet. Idag finns det över 23 000 fragment att studera i Riksarkivets databas över medeltida pergamentomslag (MPO) och motsvarande cirka 9 300 via Finlands Nationalbibliotek i Helsingfors (Fragmenta membranea). En stor del av BOMPAC-projektets innovativa tillvägagångssätt går alltså ut på att försöka spåra det medeltida källmaterialets ursprung utifrån exempelvis tidigmoderna kronofogdars räkenskapsböcker. Inka Timosaari bidrar till projektet genom paleografisk analys. Det innebär att hon genom att studera handskrift försöker placera de medeltida skrifterna i sitt tidsmässiga och geografiska sammanhang: Vem eller vilka skrev dessa böcker? När skrevs de, och vilka svenska medeltida stift kan de kopplas till? Hur kan vi idag förstå bokförsörjningen till de svenska medeltida stiften i en bredare historisk kontext? Ny kunskap om 1400-talsskrifter –Men, vad hinner man forskningsmässigt åstadkomma under ett år? – frågar sig Inka Timosaari. Inom sin del av projektet har hon valt att avgränsa studien till texter som kan spåras till Västerås stift under 1400-talet. Det är en period som hon menar tidigare varit paleografiskt svår att datera i jämförelse med andra epoker. Hon hoppas också kunna berätta mer om vem eller vilka som stod bakom de medeltida texterna, vilka böcker som kan tänkas ha producerats lokalt och vilka som kan antas ha kommit utifrån. Inka Timosaari förklarar att varje stift hade sin egen liturgiska profil. –Genom att studera stilen på den äldre skriften går det att urskilja hur olika pergament kunde ha, inte bara en, utan flera olika upphovsmakare som troligtvis var utbildade inom samma skola. Hon berättar vidare hur olika detaljer i fragmenten också kan avslöja vilka skrifter som producerades inom just Västerås stift.
Avhandlingen "Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967" lades fram den 29 november. Den 29 november har Julia Englander disputerat vid Historiska institutionen med avhandlingen Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967. Läs mer om avhandlingen och disputationen här: Disputation: Julia Englander Hur kom du in på ämnet för din avhandling – Så länge jag kan minnas har jag varit djupt intresserad av mänskliga rättigheter, vilket ledde till att jag studerade statsvetenskap, historia och Förintelse- och folkmordsstudier vid Uppsala universitet. Samtidigt har jag haft ett starkt intresse för att arbeta med och förespråka minoriteters rättigheter. När jag valde ämne för min avhandling fick jag tillfälle att kombinera dessa intressen
Den 10 oktober 2024 tilldelades den sydkoreanska författaren Han Kang Nobelpriset i litteratur. Eunah Kim, adjunkt och forskare i Koreas språk och kultur vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier berättar om pristagaren.
Professor Catharina Nolin skriver om hur en yrkesroll växte fram i en mansdominerad bransch vid 1900-talets början. En förändring som sammanföll med det moderna Sveriges framväxt.
För att möta globala hälsoutmaningar måste vi också samarbeta globalt. Att investera i människors hälsa är att satsa på vår gemensamma framtid, skriver författarna till en ny rapport. Johnblack Kabukye, Edna Soomre och Muna Elmi bidrar i sitt kapitel med digitala perspektiv.
Hur ”vet” blåstången i Östersjön när den ska föröka sig? För att få svar på den frågan har forskare vid Stockholms universitet skickat upp blåstång i rymden. Den 26 november skedde uppskjutningen av blåstången med en raket i Kiruna, och artikeln uppdaterades. Längst ned på sidan kan du se bilder från uppskjutningen och läsa en kort rapport från Lena Kautsky. Se inslag i SVT: Här skjuts blåstång från Östersjön upp i rymden Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi vid Stockholms universitet, har ägnat sitt yrkesliv åt att forska om Östersjön och då främst om blåstångsamhällets ekologi. För många är hon känd under smeknamnet ”Tant Tång” och är fortsatt i högsta grad verksam som forskare och föreläsare. Fortplantning vid fullmåne
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Boel Hackman som av rektor har befordrats till professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.
En ny studie tyder på att stödet för höjda miljöskatter är lägre i länder med bristande offentlig samhällsstyrning, särskilt om den icke-rika majoriteten av befolkningen står för en större andel av koldioxidutsläppen. Studien, som är Pär Daléns första avhandlingsarbete som doktorand vid Institutet för social forskning (SOFI), publicerades nyligen i International Journal of Sociology.
Doktoranden Lia Bahizi utvecklar i sin avhandling begreppet värdighet och visar hur ett nytt synsätt kan bidra till mer jämlika och etiskt medvetna relationer mellan vuxna och barn i skolan. Genom att se värdighet som en process och ett möte mellan människor, snarare än som en egenskap baserad på rationella eller moraliska förmågor, öppnar hennes forskning för ett mer respektfullt och ödmjukt sätt att relatera till barn.
