Nyheter forskning

  • Om en kvinnlig libertin i Bildningsbyrån

    Litteraturvetarna Carin Franzén och Sofia Warkander berättar om den franska fritänkaren Anne de Lenclos i ett avsnitt av UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Färre återfall med sysselsättning i fängelset

    Minskar behandling, utbildning och arbete risken för återfall i brott? Det har Lena Roxell vid Kriminologiska institutionen undersökt i en ny studie som publicerats i Journal of Offender Rehabilitation. Resultatet visar att insatserna kan minska risken för återfall och att det kan vara mer effektivt att fokusera på en insats istället för flera.

    Kriminologiska institutionen

  • Till minne av Suzanne Osten

    Det är med stor sorg som kollegiet i teatervetenskap vid Stockholms universitet har tagit emot nyheten om Suzanne Ostens bortgång.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Att bli en attraktiv kund: Så kan offentlig sektor stärka sina leverantörsrelationer

    David Fridners nya avhandling, "Customer Attractiveness in the Public Sector," undersöker hur offentliga organisationer kan bli mer attraktiva som kunder och på så sätt bygga långsiktiga, värdeskapande relationer med sina leverantörer. Genom tre artiklar visar Fridner hur offentliga organisationer kan stärka sina relationer med leverantörer, övervinna byråkratiska hinder och skapa partnerskap som gynnar innovation, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. David Fridner disputerade vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 1 november. Avhandlingen vänder på den traditionella marknadslogiken och fokuserar på leverantörernas bild av offentliga kunder – benämnt som kundattraktivitet i offentliga sektorn. Artiklarna belyser detta begrepp ur olika perspektiv: vad det består av, varför offentliga organisationer kan tänkas vilja arbeta aktivt med frågan och hur de kan gå tillväga.   Den första artikeln " The Perks of Being an Attractive Public Customer " undersöker betydelsen av att vara en attraktiv offentlig kund. Resultaten visar att det kan vara en nyckel för att mobilisera leverantörer till kvalitetsförbättringar och innovation, samtidigt som det kan skydda mot riskexponering i form av alltifrån uteblivna leveranser till tilläggskostnader. Den andra artikeln " Becoming an Attractive Public Customer to Strategic Suppliers " undersöker vad som skapar kundattraktivitet gentemot strategiska leverantörer. Resultaten visar hur olika former av tillit spelar en central roll för att skapa leverantörsvärde och långsiktig kundattraktivitet, vilket i förlängningen utgör grund för ömsesidigt produktiva relationer med centrala leverantörer. Den tredje artikeln " From Bureaucracy to Collaboration: Emerging Tactics to Enhance Customer Attractiveness in the Public Sector " undersöker hur offentliga organisationer kan gå praktiskt tillväga för att skapa kundattraktivitet. Resultaten pekar på fyra olika taktiker som offentliga kunder kan tillämpa i upphandlings- och kontraktsfasen för att överkomma de barriärer till kundattraktivitet som är förknippade med offentlig upphandling.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Om Suzanne Osten i Studio Ett

    Teatervetarna Rebecca Brinch och Christina Svens intervjuas om nyligen bortgångna dramatikern och regissören Suzanne Osten i Sveriges radio P1:s nyhetsmagasin Studio Ett.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Eros och tidigmodern litteratur

    I senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap vrider och vänder forskare på temat kärleken och den tidigmoderna litteraturen.

    Institutionen för kultur och estetik

  • När elever presterar sämre ökar stödet från föräldrar och skola

    När är elever presterar sämre i skolan ökar både föräldrar och skolor sitt stöd – ett mönster som återfinns i 34 länder. Ett nytt Working Paper från SOFI visar att föräldrar hjälper mer med läxor och skolor erbjuder mindre klasser och specialundervisning. Fynden är viktiga för att förstå hur stödinsatser påverkar utbildningsklyftor och kan vägleda framtida utbildningspolitik.

    Institutet för social forskning

  • Stort anslag till forskningsprojekt om ekonomisk utsatthet och hälsa

    Hur påverkas människors hälsa av finansiella flöden och finanspolitiska beslut? Det ska en grupp forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Forskningsprojektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats strax under 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Jeanna Wennerberg, Goran Maljan.

    1 miljon kr till Svefler till kvalitetsutveckling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

    Fem nya projekt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet har beviljats rektorsmedel på totalt 1 miljon kronor från anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA). Grattis till projektledarna Julia Backelin Forsberg, Helena Bani-Shoraka, Anna Karlsson, Ulf Norberg, Jeanna Wennerberg och medsökande/projektmedlemmar! Digitala grammatiktest

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • From Employee to Entrepreneur: The Role of Unemployment Risk

    Ai Jun Hou, Sara Jonsson och Qinglin Ouyang, alla vid Finanssektionen, har nyligen fått sin artikel, ”From Employee to Entrepreneur: The Role of Unemployment Risk”, accepterad för publicering i Journal of Financial Economics, en av de tre främsta tidskrifterna inom finans. I artikeln analyserar Ai Jun Hou, Sara Jonsson, Qinglin Ouyang och deras medförfattare Xiaoyang Li (Deakin University) svensk registerdata för att undersöka hur ökad arbetslöshetsrisk påverkar anställdas beslut att bli entreprenörer. För att mäta effekten av arbetslöshetsrisk använder de 2001 års reform av turordningsreglerna, som innebar att företag med färre än elva anställd fick lov att undanta två personer från turordningen vid neddragningar. För anställda i mindre företag innebar således denna reform en förflyttning av arbetslöshetsrisk från de mest juniora anställda till de mer seniora. Resultaten visar att anställda som står inför ökad arbetslöshetsrisk är mer benägna att bli entreprenörer. Författarna studerar också de nya entreprenörernas inkomstutveckling och deras företags prestationer och finner att entreprenörer som tidigare stod inför högre arbetslöshetsrisk inte presterar sämre än andra entreprenörer. Studien indikerar att ett rigid anställningsskydd kan vara ett hinder för entreprenörskap, och resultaten har viktiga implikationer för utformningen av politik för att stimulera entreprenörskap.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Podden där brott möter historia

    I podden Brottshistoria går historiedoktoranden Emmy Atterving och podcastproducenten Mohamed El Abed igenom såväl kända som mer obskyra brottsfall – och den historiska kontext de skedde i. – Vad är det här för jeppe?  Så tänkte Emmy Atterving en dag i november  2023 när en oväntad förfrågan damp ner i hennes mejlinkorg. Hon lät en vän kolla upp avsändaren innan hon gick med på att träffa honom.  Mejlskrivaren hette Mohamed El Abed och är manusförfattare och podcastexpert med flera framgångsrika poddar och radioprogram bakom sig. Nu ville han förverkliga en ny egen podcastidé och var därför på jakt efter en historiker med specialkunskaper inom brott.  – Jag letade länge efter rätt historiker, men sen hittade jag Emmys profilsida där hon beskriver sin forskning. Jag tror hon hade uppdaterat den bara kvällen innan.  Det berättar Mohamed El Abed, nästan ett år senare, i studiorummet där de nu varje vecka spelar in sin gemensamma podcast: Brottshistoria.    ”Brott säger något om samhället som andra fenomen inte gör” Emmy Atterving är doktorand på Historiska institutionen sedan 2020. Hennes pågående avhandlingsarbete om 1800-talets kriminaljournalistik var det som fick Mohamed El Abed att fråga just henne om hon ville bli Brottshistorias egen historiker. Det var också intresset för kriminaljournalistisk som fick henne att säga ja. – Brott visar till exempel hur människor beter sig under press, eller när de är i behov av pengar. Det är även utgångspunkten för min avhandling – att brott säger något om ett samhälle som andra fenomen inte gör.  Emmy har haft idéer om podcasts förut, som dock inte tagit sig förbi planeringsstadiet.  – Men så kommer Mohamed med tio års erfarenhet av att podda. Han känner till marknaden och hur man säljer in podden – och så klickade vi bra.  Redan andra gången Emmy Atterving och Mohamed El Abed träffades spelade de in ett pilotavsnitt av podden. Sedan dess har de släppt ett avsnitt i veckan, i skrivande stund över 30 stycken plus ett tiotal miniavsnitt om ”historiska myter”. 

    Historiska institutionen

  • Tre SOFI-forskare får anslag från Forte

    Tre forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) har tilldelats forskningsanslag från Forte för att studera ojämlikhet, diskriminering och ungas framtidsutsikter i Sverige.

    Institutet för social forskning

  • Win-win när DSV-forskare mötte IT-arkitekter

    Nya idéer föds när akademi och näringsliv sammanstrålar. DSV-forskarna Jelena Zdravkovic och Simon Hacks delade med sig av aktuell forskning på en branschkonferens om IT-arkitektur. Responsen de fick från praktikerna i publiken gav dem insikter till fortsatt forskning.

    Institutionen för data- och systemvetenskap

  • Enkät till båt- och miljöhjältar i Stockholms skärgård

    Nu ska det undersökas om det var en bra idé att presentera miljöinformation i sjökort. Områden med känslig bottenvegetation har visats i Skippos navigationsapp under sommaren. Om du kör båt i Stockholms skärgård skulle vi uppskatta att du tog dig tid att svara på enkäten, vare sig du använt funktionen eller ej.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Så formade Hallman Stockholms stadsbild – ny studie av Monica Andersson

    – Jag har just fått en artikel publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Planning Perspectives. Den handlar om arbetarbostadsbyggandet i Stockholm tidigt 1900-tal under Hallmanepoken med trädgårdsstäder och storgårdskvarter, säger statsvetaren Monica Andersson, Stockholms universitet, med ett särskilt intresse för stadsplanering inom förvaltningspolitik.

    Statsvetenskapliga institutionen

  • Forskare och äldreomsorgen samarbetar om fallolyckor

    Det finns omfattande kunskap om hur fallolyckor kan förebyggas, men det saknas ofta kunskap om de förutsättningar som krävs för att denna ska kunna omsättas i praktiken. I projektet samverkar forskare vid Stockholms universitet med äldreomsorgen och pensionärsföreningar för att utveckla ett kunskapsstöd för prevention av fallolyckor, som kan användas i olika verksamheter. Fallolyckor bland äldre är ett allvarligt problem som orsakar både mänskligt lidande och stora samhällskostnader. I detta FoU*-projekt samverkar forskare, vårdpersonal, personal inom äldreomsorg och pensionärsföreningar för att lära av varandra för att utveckla såväl kunskapsstöd som förståelse för hur stödet kan användas i olika verksamheter. Genom att främja ett kollaborativt lärande hoppas projektet bidra till ett mer förebyggande fallpreventionsarbete med färre fallolyckor som följd. Projektet förväntas också kunna bidra med en modell för kollaborativt lärande mellan professioner och verksamheter som kan användas inom andra områden.   Samverkanpartners Samverkanspartners i projektet är: forskare vid Stockholms universitet och FoU i Sörmland, äldreomsorgen i nio kommuner, regionen Sörmland och pensionärsföreningarna Pensionärernas riksorganisation PRO,  Riksförbundet PensionärsGemenskap RPG, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna. Forskarna i projektet

    Institutionen för pedagogik och didaktik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.