Vi gratulerar Olof Blomqvist, tidigare doktorand vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, som har beviljats 3,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för det internationella postdokprojektet ”Crowdfunda riket – kollekt, statsbyggnad och gemenskapsformering i Sverige, ca. 1650–1860”.
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe skriver i två nya artiklar om svenska konstnärers vistelser utomlands, och hur viktiga dessa blev för deras professionella utveckling.
Akademin och näringslivet ses ofta som två skilda världar, men industridoktoranden Kazi Masum Sadique förenar dem i sin avhandling. Han har utforskat hur IoT-system kan bli säkrare.
Krig, hög barnadödlighet och dödlighet i barnsäng. På 1600-talet var döden ständigt närvarande, på ett annat sätt än idag. Det fanns inga vacciner, man kunde dö av en öroninflammation, eller av ett sår. I likpredikningarna kunde människor hitta tröst i sorgen och inför den egna döden.
Den 20 november 2024 arrangerade Stockholms miljörättscentrum konferensen ”Aktuell Miljörätt 2024” med ”2024 Stockholm Environmental Law Lecture”, som samlade närmare 300 deltagare, på plats i Aula Magna, Stockholms universitet, och online.
I somras introducerades en ny funktion i Skippos navigationsapp, med information om känsliga undervattensmiljöer i Stockholms skärgård och var man bör visa extra hänsyn när man kör sin fritidsbåt. Hur dessa områden identifierats och hur rekommendationerna tagits fram presenteras nu i en ny rapport – som inspiration för arbete längs andra kuststräckor.
Astronomer studerade utvecklingen av ett exceptionellt snabbt och ljust kosmiskt utbrott i en liten galax som ligger 500 miljoner ljusår bort. Observationerna gjordes med GTC- och NOT-teleskopen (Gran Telescopio Canarias och Nordic Optical Telescope) på ön La Palma. Explosionen, som kallas CSS161010, blev som ljusast på bara fyra dagar och ljuset sjönk sedan till hälften på endast drygt två dagar. På grund av den snabba utvecklingen var det särskilt utmanande att studera de senare utvecklingsstadierna.
Språkfesten! i november i regi av Tranströmerbiblioteket satte språk, flerspråkighet och berättande från olika delar av världen i fokus. Medarrangör var Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet, som bland annat arrangerade en föreläsning om flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv, med Linus Salö, professor i tvåspråkighet.
Språkfesten! i november i regi av Tranströmerbiblioteket satte språk, flerspråkighet och berättande från olika delar av världen i fokus. Medarrangör var Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet, som bland annat bidrog med ett panelsamtal med barnlitteraturforskaren Elina Druker, språkforskaren Sara Van Meerbergen, förläggaren Erik Titusson, journalisten Suzanna Petersson Kero och från Kulturrådet Anna Hällgren.
Daria Kozlowska-Rautiainen, universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har utsetts till ny styrelsemedlem i Centralhandelskammarens Skiljedomsinstitut (FAI) för perioden 2025–2027.
%200-image.jpg)
Inte mindre än 18 doktorsavhandlingar har framgångsrikt försvarats på DSV under 2024. Det är ett nytt rekord för institutionen.
Professor emerita och leg. psykolog Gunnela Westlander, Stockholm, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 94 år. Hon efterlämnar närmast barnen Magnus och Maria med familjer.
Lotta Granqvist har disputerat i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Projektet "Chronic stress and second language acquisition in immigrant children and their parents" har beviljats 5 miljoner kronor från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW). Projektledare/huvudsökande är Susan Sayehli, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Medsökande är Eric Pakulak, Psykologiska institutionen; Annika Andersson, Linnéuniversitetet; Alexandra Dylman, Mälardalens universitet.
Projektet "Läsförståelse, läsfärdighet för bättre skolresultat, integration och demokrati" har beviljats 8 miljoner kronor från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW). Projektledare/huvudsökande är Maria Lim Falk och Tomas Riad, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Stockholms centrum för internationell rätt, SCILJ, har ny hemsida. Den uppdaterade plattformen erbjuder en mer användarvänlig och tillgänglig struktur för alla med intresse för internationell rätt, och fungerar som samlingspunkt för forskning, seminarier och publikationer inom området. SCILJ:s nya hemsida är designad för att underlätta tillgången till centrets breda utbud av resurser och aktiviteter. Med en modern och lättnavigerad layout som följer Stockholms universitets visuella identitet gör den det tydligare och enklare för besökare att ta del av forskningsprojekt och publiceringar relaterade till internationell rätt och global rättvisa. Genom den nya hemsidan får besökarna en tydligare inblick i det pågående arbetet vid SCILJ, och har nu enklare möjlighet att ta del av det senaste inom fältet. Sidan fungerar även som en plattform för att lyfta fram och ge information om seminarier, föreläsningar och konferenser som anordnas av centret. – Vår nya hemsida är ett viktigt steg för att synliggöra SCILJ:s verksamhet och göra vårt arbete mer tillgängligt och relevant för såväl akademiker och praktiker, som för en bredare allmänhet, säger professor Pål Wrange, föreståndare för SCILJ. Under uppbyggnad OBS! Den nya hemsidan kommer inom kort att innehålla alla nyheter och övrig information från SCILJ:s tidigare webbplats www.scilj.se. Från och med december 2024 kommer den gamla webbplatsen inte längre att uppdateras och allt innehåll där kommer succesivt att flyttas över till den nya sidan. Ny adress är: www.su.se/scilj
Regeringen har beslutat om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen). Forskarna Mark Klamberg och Pål Wrange är kritiska i sitt remissvar och menar att utredningen behöver kompletteras betydligt.
Litteraturvetarna Carin Franzén och Maria Trejling ingår i det projekt som av danska vetenskapsrådet, Danmarks Frie Forskningsfond, beviljats forskningsmedel. Projektet har titeln Histories and Futures of French Travelling Concepts och sträcker sig från 2025–2027. Det är baserat vid Köpenhamns universitet med Carsten Henrik Meiner som ansvarig. Idéen är att samla ett interdisciplinärt nätverk av forskare från nordeuropeiska lärosäten för att undersöka hur centrala begrepp i fransk teori formar vår förståelse av angelägna frågor och transformeras i olika kontexter. Mer om projektet på Danmarks Frie Forskningsfonds hemsida Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Om hennes forskning Maria Trejling är doktorand i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Om hennes forskning
En nyligen publicerad avhandling av jur.dr. Anna Horn belyser de komplexa frågorna kring patenträtt och dess framtid i Europa. I centrum står strävan efter ett harmoniserat system som både skyddar innovation, och respekterar medlemsstaternas juridiska särdrag.
Åhlén-stiftelsen har beviljat anslag till Professor Eva Hedlund samt Postdoktorerna Nils Dennhag och Melanie Leboeuf för mekanistisk ALS forskning.
Annelie Drakman, forskare i idéhistoria, har publicerat nya artiklar i medicinhistoria.
Danska vetenskapsrådet, Danmarks Frie Forskningsfond, har beviljat medel för ett nätverk för forskning och undervisning om AI och bild. Anna Näslund, professor i konstvetenskap, är en av medlemmarna.
I en ny avhandling från Stockholms universitet undersöker etnologen Lenita Kefala kvinnors erfarenheter av Stockholms tillfälliga bostadsmarknad. Hur går man till väga för att få en bostad när man inte kan vända sig till den ordinarie bostadsmarknaden? Vilka resurser krävs? Och hur påverkas vardagslivet när bostadssökandet kan pågå i åratal? Det var några av de frågor Lenita Kefala ville ha svar på när hon inledde sin studie.
Isa Blumi, docent och lektor i Mellanösternstudier vid Stockholms universitet, är ny medlem i redaktionsrådet för Edinburgh University Press, Encounters in the Middle East and Asia. Encounters in the Middle East and Asia publicerar forskning som belyser kontakter mellan och inom Mellanöstern och Asien. Publikationen kombinerar olika synsätt inom humaniora och samhällsvetenskap och kulturella, ekonomiska, intellektuella, språkliga, litterära och politiska utbyten mellan och inom Mellanöstern och Asien. Med en djup förståelse för lokala språk och kulturer presenterar serien ett nyanserat perspektiv på globala tankar, konstnärliga strömningar och finansiella flöden. Isa Blumi har också skrivit två kapitel (18 och 23) i den nya boken The Cambridge Companion to Ottoman History (red.) Alexis Wick, som är en del av Cambridge Companions to History.
