AI och digitalisering förändrar kampen mot utrotning – DEEP-forskare bidrar till ny global rapport

Den sjätte upplagan av rapporten, publicerad den 16 juni 2026, samlar över 400 forskare från 40 länder och visar hur ny teknik håller på att förändra arbetet med att rädda naturen. Digitala verktyg gör det möjligt att identifiera kunskapsluckor och rikta naturvårdsinsatser där de behövs som mest.

Växter och svampar utgör grunden för allt liv på jorden. De reglerar klimatet, lagrar kol och förser oss med mat och mediciner. Utan tillförlitlig data om arter och deras utbredning riskerar skyddsarbetet att missa de mest utsatta arterna, och viktiga resurser kan gå förlorade.

Forskning från Stockholms universitet

Rapporten lyfter även forskning från Institutionen för ekologi, miljö och växtvetenskap (DEEP) vid Stockholms universitet samt Bolincentret för Klimatforskning. Aelys Humphreys har bidragit till kapitel 7, “Seeing extinction in a new light”.

Hennes forskning visar hur digitaliserade biodiversitetsdata, inklusive historiska växtsamlingar, kan användas för att bättre förstå utrotning. Genom att kombinera stora datamängder med nya analysmetoder går det att bättre bedöma när arter verkligen har försvunnit, och var förluster kan ha passerat obemärkta.

Teknik – naturens allierade

Trots krisens omfattning pekar rapporten på ett genombrott drivet av AI, digitalisering och global datadelning. Miljontals växt- och svampexemplar som tidigare varit otillgängliga digitaliseras nu och analyseras i stor skala.

Det möjliggör bland annat att:

• upptäcka tidigare okänd biodiversitet och korrigera felaktiga artbestämningar
• snabbare identifiera svårbestämda arter med hjälp av AI
• analysera ekologiska förändringar och klimatsamband

Digital teknik gör det också möjligt för forskare att samarbeta i realtid och bidra med data från avlägsna områden.

Digitalisering i stor skala

Kew har nyligen färdigställt ett omfattande projekt där 7,4 miljoner växt- och svampexemplar digitaliserats. Denna resurs ger forskare, beslutsfattare och naturvårdare fri tillgång till en av världens mest omfattande biologiska samlingar.

Digitaliseringen gör det möjligt att upptäcka nya arter, följa klimatförändringars effekter och bättre förstå historiska förändringar i naturen.

Ojämlikheter och kunskapsluckor kvarstår

Trots framsteg är mindre än 16 procent av världens herbariesamlingar digitaliserade. Stora delar av den globala södern är underrepresenterade, vilket innebär att naturvårdsbeslut ofta baseras på ofullständig data.

Samtidigt visar riktade satsningar att utvecklingen kan gå snabbt framåt, och att bättre tillgång till data stärker lokal forskning och bevarandeinsatser.

Den verkliga omfattningen av utrotning

Nästan 30 000 växtarter och över 400 svamparter bedöms vara hotade, men bara en liten andel arter har utvärderats. Många arter är fortfarande okända för vetenskapen, och riskerar att försvinna innan de ens upptäckts.

Traditionella metoder för att bedöma utrotning är ofta otillräckliga. Nya statistiska modeller, baserade på digitaliserade data, gör det möjligt att uppskatta sannolikheten för att en art verkligen är utdöd – eller bara ännu inte återfunnen.

Klimatförändringar påverkar naturens rytm

AI‑analyser av miljontals digitaliserade exemplar visar att blomningstider globalt har förändrats i takt med klimatförändringarna. Förändringarna varierar mellan regioner och arter, vilket påverkar ekosystem och samspelet mellan växter och pollinatörer.

En genomisk revolution för svampar

Forskare kan nu extrahera DNA från mycket gamla prover, vilket öppnar nya möjligheter att studera svampars genetiska mångfald. Detta kan bidra till utvecklingen av nya läkemedel, skydd av grödor och bättre förståelse av sjukdomar.

En uppmaning till globalt samarbete

Rapporten betonar att bättre insamling, delning och koppling av biodiversitetsdata är avgörande för effektiv naturvård. Samtidigt krävs jämlik tillgång till data, standardiserade arbetssätt och internationellt samarbete.

Genom nya partnerskap mellan teknik- och miljöorganisationer kan utvecklingen accelereras – med målet att bättre förstå, skydda och återställa jordens biologiska mångfald.