Frida Bender beviljas Formas-stöd för forskning om klimatintervention
Kan vi påverka klimatet medvetet för att bromsa uppvärmningen — och bör vi göra det? Det är de centrala frågorna i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Frida Bender, professor i klimatmodellering vid Meteorologiska institutionen.

Projektet har beviljats stöd från Formas och fokuserar på en omdiskuterad metod kallad Marine Cloud Brightening, MCB. Idén är att sprida aerosoler, framförallt havssaltpartiklar, i den nedre atmosfären över havet för att göra molnen ljusare och mer reflekterande. Ljusare moln skulle reflektera mer solstrålning tillbaka ut i rymden och därigenom ha en kylande effekt på klimatet.
Forskargruppen kommer bland annat att analysera historiska situationer där naturen eller mänsklig aktivitet oavsiktligt skapat förhållanden som likt MCB gjort molnen ljusare — till exempel stora vulkanutbrott eller perioder med ovanligt höga partikelhalter i atmosfären. Hur reagerade molnen och klimatet då?
Svaren kan ge värdefulla ledtrådar om vad en avsiktlig molnmanipulation skulle innebära, och hjälpa forskarna att kalibrera sina modeller inför simuleringar av hypotetiska MCB-scenarier.
Men projektet stannar inte vid det naturvetenskapliga. En central ambition är att väga potentiella risker mot möjliga fördelar, undersöka om sådana ingrepp kan genomföras etiskt och vad som händer om enskilda stater agerar utan internationell samordning. Projektet är ett samarbete mellan klimatforskare, filosofer och statsvetare, med Orri Stefánsson från filosofiska institutionen vid Stockholms universitet och Victor Galaz från Stockholm Resilience Centre som medsökande.
— Vi vill inte ge en rekommendation för eller emot MCB, utan bidra till ett vetenskapligt underlag som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut, säger Frida Bender.

Frida Bender.
Senast uppdaterad: 2026-06-18
Sidansvarig: MISU