En revision av ramdirektivet för vatten medför betydande risker och bör inte genomföras i all hast. I stället bör man prioritera att genomföra, finansiera och säkerställa efterlevnaden av de befintliga kraven. Detta framhåller en stor grupp forskare och experter vid Stockholms universitet i ett yttrande.
Med många viktiga forskningsresultat, en väl använd fältstation och täta kontakter med beslutsfattare tar Östersjöcentrum ett allt tydligare grepp om hela kedjan från forskning till samhällsnytta. Forskningens resultat har riktats till EU-förhandlare, svenska beslutsfattare och till tusentals gymnasieelever via den utbyggda Lektionsbanken om Östersjön.
Vad är en ROV? Vem vet vad man ska göra med oljeskadade djur om det blir ett stort oljeutsläpp? Hur kan man upptäcka ubåtar med sonar? För att ta reda på det gav sig över 300 gymnasieelever i slang med marina geovetare, marinbiologer, oceanografer och andra på yrkesmässan om havet.
De grunda vikarna i Östersjön är betydande men mycket varierande källor till växthusgaser. Detta framgår av en ny studie som genomförts av en stor grupp forskare från konsortiet CoastClim och projektet Levande vikar.
Askölaboratoriet utrustas med en Imaging FlowCytobot, ett automatiskt mikroskop som kan sänkas ned i havet och ge detaljerade bilder av planktonlivet.
Under EU:s havsdagar, som just nu pågår, har ytterligare ett havsinitiativ lanserats. Hur det så kallade OceanEye ska bidra till en bättre havsmiljö är dock oklart, skriver Östersjöcentrums policyanalytiker Ellen Bruno, som deltagit i konferensen.
Under 2025 arbetade Östersjöcentrums forskare Sofia Wikström och Linda Kumblad med att utreda förutsättningar för ett nationellt kompetenscentrum för åtgärder i kustvatten- och havsmiljö. Uppdraget kom från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och är kopplat till ett regeringsuppdrag om restaurering och andra åtgärder i havs- och kustmiljö. Nu är utredningen publicerad och kommer att ligga till grund för eventuella framtida beslut.
... så blir man mycket försiktig. Det gäller inte bara oss människor utan även fiskar. Det har en ny masters-studie visat. Alexander Appelqvist Jansson har undersökt vad sportfiske har för inverkan på fiskarnas beteende, och menar att det i förlängningen påverkar ekosystemet i hela vikar.
Gråsälen har haft försumbar inverkan på Östersjöbestånden av strömming, torsk och skarpsill, men kan däremot påverka vissa lokala känsliga kustbestånd av till exempel gädda. För att jakt ska vara motiverad ur ett ekologiskt perspektiv bör den därför vara mer riktad än idag. Det framhölls vid senaste Baltic Breakfast, där forskarna också förtydligade vad de årliga inventeringarna kan säga och inte säga om sälarna i Östersjön.
Gråsälen i Östersjön pekas allt oftare ut som boven bakom de minskande fiskbestånden. Men vad finns det egentligen för samband mellan mängden sälar och mängden fisk?
Det är kanske svårt att tro just nu, men strax börjar fritidsbåtägare förbereda sina båtar inför skärgårdssäsongen som startar om bara några månader. Då är det bra om så många som möjligt vet hur man, som båtägare, kan minska sin negativa påverkan på Östersjöns miljö. Här kommer en uppmaning till alla som bryr sig om ett miljömässigt hållbart båtliv att sprida en broschyr och informationsskyltar som enkelt kan skrivas ut och sättas upp där båtägare rör sig.
%20pra%CC%8AmBoende%5B1%5D.jpg.jpeg)
Mellan april och oktober 2026 kommer Askölaboratoriets huvudbyggnad att renoveras. Anledningen är att de nuvarande sovrummen inte uppfyller brandskyddskraven.
