Tre förslag till nytt nationellt kompetenscentrum

Bakgrunden till utredningen är att Sverige står inför omfattande utmaningar i arbetet med att nå nationella miljömål, krav från EU:s olika direktiv och från den nya restaureringsförordningen. För att öka effektiviteten och stärka förutsättningarna för fysiska åtgärder bedöms förbättrad kunskapsförsörjning, samordning och stöd till dem som planerar och genomför åtgärder vara centralt.

Många intervjuer gjordes

Utredningen baserades på en förstudie om ett nationellt kompetenscenter för vattenvård genomförd 2023 och på en omfattande inventering av befintliga verksamheter och resurser. Därefter gjordes intervjuer med ett brett spektrum av aktörer inom marint åtgärdsarbete.

– Totalt intervjuade vi 36 personer från 22 olika organisationer under våren 2025, berättar Linda Kumblad. Urvalskriterierna var att personerna skulle jobba med åtgärdsarbete för en bättre kust- och havsmiljö, eller med forskning och kunskapsförsörjning relaterat till sådant åtgärdsarbete.

De behov som lyftes handlade bland annat om ett samlat förstärkt praktiskt åtgärdsstöd till dem som genomför åtgärder samt om nätverk och mötesplatser för erfarenhetsutbyte och samordning mellan olika aktörer.

– Dessutom önskade man sig tillgång till både befintlig och ny kunskap, och bättre tillgång till rådgivning från experter och kompetensutveckling, fortsätter Linda. Det var också tydligt att kunskapsbristen för åtgärder i marin miljö är betydligt större än för limnisk miljö.

Tre förslag togs fram

Uppdraget från HaV innefattade att ge förslag på möjliga organisationsformer, arbetssätt och finansieringsformer för det nya nationella kunskapscentret.

– Vi arbetade fram tre möjliga lösningar med olika bredd och omfattning, berättar Sofia Wikström. Sedan bjöd vi in omkring 100 personer som identifierats som viktiga aktörer för åtgärder i marin miljö till en heldagsworkshop på Stockholms universitet. Syftet var att presentera våra preliminära förslag, och ge möjlighet att diskutera och ge återkoppling på förslaget.

De tre förslagen var:

• Ett fristående kompetenscentrum med fokus på genomförandestöd och kompetensutveckling, som endast i mindre omfattning genererar ny kunskap.
• Ett kunskapsnätverk för åtgärder i marin miljö med ett brett nätverk av forskare från olika lärosäten. Förslaget innebär ett smalare uppdrag med fokus på forsknings- och expertstöd till åtgärdsarbetet.
• Ett kompetenscentrum i regional samverkan mellan länsstyrelser, universitet, vattenorganisationer och HaV. Detta skulle ge en bred kompetensbas, förutsättning att upprätthålla en stor del av de efterfrågade funktionerna och en tydlig koppling till havs- och vattenförvaltningen.

– Vår slutsats är det finns ett stort behov av stöd för planering, genomförande och uppföljning av marint åtgärdsarbete, säger Linda och Sofia. Vi rekommenderar också att ett kompetenscentrum för marint åtgärdsarbete samordnas med behoven för åtgärder i limnisk miljö för att täcka alla behov av vattenvård i Sverige.

Nu är det HaV som ska ta beslut om vad nästa steg i processen blir. Utredarna hoppas att något eller några av förslagen utvecklas vidare.

– Vi bedömer att ett nationellt kompetenscentrum skulle kunna fylla stora delar av de behov av kunskap som finns. Och att det också skulle göra det möjligt att skala upp, samordna och effektivisera Sveriges åtgärdsarbete i kustvatten och havsmiljö.

Förhoppningsvis håller HaV och regeringen med.