Årets beslut om kommande års fiske innebär ett stort risktagande med Östersjöns strömming, och miljö i övrigt. Det är ytterligare ett misslyckande för den nuvarande förvaltningsmodellen, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow i en analys.
Säsong två av projektet Algforskarsommar har genomförts och till forskarnas glädje har intresset för att bli medborgarforskare i projektet ökat. Tack vare deltagarna får vi ny kunskap om havet. Bland årets deltagarobservationer märks bland annat den eleganta tångräkans spridning norrut i Östersjön. – Engagemanget för Algforskarsommar är fantastiskt roligt och värdefullt för forskning om Östersjöns tångskogar, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marinbiologi och ledare för forskningsprojektet. I år har forskningsprojektet synts i flera TV-inslag, hörts i olika radioprogram och presenterats i tidningar. Höstförökande tång på Blå Jungfrun
– Bestånden borde verkligen få möjlighet att återhämta sig, det vill säga minimalt fiske tills man har en naturlig ålders- och storleksfördelning och återfått de biomassor som man hade tidigare, säger Henrik Svedäng forskare vid Östersjöcentrum till Dagens Nyheter.
Tänk att få göra sitt masterarbete vid Östersjön under sommaren. Den drömmen lyckades Jonna Källås som studerar marinbiologi på Stockholms universitet att uppfylla i somras. Hon gjorde sitt arbete på fältstationen Askölaboratoriet, tillsammans med utbytesstudenten India Findji från Nederländerna. publicerad 2022
Det kan vara svårt nog för de som ska fatta beslut om fiske, och andra som vill följa med i processen och tycka till eller förstå den, att ta till sig av den vetenskapliga rådgivningen, skriver Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.
Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.
Forskningsprojektet Levande vikar har i veckan besökts av flera medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radios Naturmorgon och TV4 Nyheterna, som rapporterar om den hoppfulla forskningen och de konkreta tipsen för att få de grunda vikarna att må bättre. Levande vikar är ett forskningsprojekt som fokuserar på vikar i obalans, som går att åtgärda med lokala åtgärder och med resultat som kan nås ganska snabbt. – Det kan ge lokala aktörer handlingskraft, säger Joakim Hansen som är forskare i Levande vikar. Båtkörning som skuggar vikarnas viktiga växter
Havsbaserad vindkraft kan påverka fågellivet på flera olika sätt, men genom att placera kraftverken på rätt ställen och anpassa driften kan de negativa effekterna minimeras. Det konstaterar forskarna Martin Green och Jonas Hentati Sundberg, som deltog i senaste Baltic Breakfast.
När tidskriften Aktuell Hållbarhet listar de bästa miljö- och klimat-twittrarna, hamnar marinekologen Sofia Wikström bland de tio främsta forskarna att följa på området.
I det nya forskningsprojektet "Pilot Stockholms skärgård – Regional ekosystembaserad havsförvaltning" arbetar skärgårdskommuner och forskare tillsammans med engagerade och involverade aktörer från ideella organisationer, fiskeförvaltning och fiskare. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län.
