2026.06.11 EU:s ministerråd har återigen siktet inställt på att ändra eller stryka ”femprocentsregeln” i Östersjöns fleråriga förvaltningsplan. Experter på Östersjöcentrum förklarar varför, och vilka konsekvenser det kan få.
%20IMG_8060_linda.jpeg)
Forskningsstiftelsen Mistra finansierar forskningsprogrammet Mistra Back2Future, som ska lägga grunden för ett nationellt centrum för naturrestaurering. "Jag är väldigt glad över att vi får möjlighet att genomföra Back2Future och bidra till att förbättra möjligheterna till framgångsrik restaurering vid kusten", säger Linda Kumblad, som blir programchef för det breda samarbetet mellan forskare från tre universitet, och ett flertal myndigheter och organisationer.
.jpeg)
Det är dags att börja tala mer öppet om risker och underförstådda avvägningar inom fiskeriförvaltningen, skriver Charles Berkow, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i en analys.
Askölaboratoriet vid Stockholms universitet tilldelas Trosa kommuns miljöpris 2026 – ett erkännande för arbete som har möjliggjort decennier av forskning och utbildning om havet.
Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning öppnar för kraftigt ökat sill- och skarpsillsfiske i Östersjön nästa år. Med kvoter på dessa nivåer löper sillbestånden stor risk att missa beståndsmålen i förvaltningsplanen.
Cyanobakterier spelar en viktigare roll i näringsväven än vad man tidigare trott, och den globala uppvärmningen kan öka konkurrensen om föda mellan pelagiska fiskarter. Detta är exempel på ny kunskap som tagits fram med hjälp av DNA-metabarcoding och som presenterades vid senaste Baltic Breakfast.
2026.05.26 EU-parlamentets ”Östersjörapport” innebär inte att industrifisket på sill och skarpsill pausas direkt. Men på sikt kan den fungera som politiskt verktyg för att göra EU:s fiskeriförvaltning mindre riskbenägen och mer fokuserad på beståndens återhämtning, tror Östersjöcentrums fiskeriexperter.
Märkliga så kallade kabelbakterier har för första gången hittats ett par decimeter ner i helt syrefria bottensediment. Frågan är hur de kan överleva där – och vad deras närvaro betyder för de havsmiljöer som lider av syrebrist.
Kväve är ett essentiellt näringsämne och helt avgörande för vår matproduktion. Men mer än två tredjedelar av det kväve som omsätts i Sverige varje år går förlorat, bland annat som luft- och vattenföroreningar. Det framkom vid senaste Baltic Breakfast-seminariet där forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum presenterades.
%20bild3%20(1).jpg)
Linda Kumblad och Emil Rydin vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har tilldelats Vattenakademiens hederspris 2026. Juryn lyfter särskilt fram forskarnas insatser när det gäller att förmedla viktig kunskap till samhället.
%204Y7A3719.JPG)
Hamnområdet i Oskarshamn är ett av många kraftigt förorenade havsområden i Sverige. För att åtgärda föroreningarna genomfördes en muddring av området till en kostnad av 630 miljoner kronor. Forskning som presenterades vid senaste Baltic Breakfast tyder dock på att denna sanering kan ha varit onödig. Att låta sedimenten ligga orörda eller att genomföra så kallad tunnskiktstäckning kan vara mer lämpliga alternativ i denna typ av miljö.
Övergödning är fortfarande det största miljöproblemet i Östersjön, men varifrån kommer egentligen all den näring som övergöder havet? Det har Östersjöcentrum kartlagt i ett nytt faktablad fokuserat på de svenska utsläppen.
