Östersjöcentrums höjdpunkter från 2025

Östersjöcentrum har under 2025 fortsatt att stärka sin roll som centrum för havsforskning med tydlig relevans för både vetenskap och samhälle.

Tre studier som sätter avtryck

Bland årets närmare 30 forskningspublikationer från våra medarbetare har mycket ny och intressant kunskap framkommit. Som ett axplock, nämns tre viktiga vetenskapliga studier:

En vetenskaplig artikel i Scientific Reports visar att grunda kustmiljöer fungerar som betydande sänkor för kol och kväve – ett fynd med direkt bäring på förvaltning av så kallat blått kol.

En annan studie i Frontiers in Fish Science har använt fiskerioberoende internationella trålundersökningsdata på ett kreativt sätt och därigenom kunnat dokumentera att utvandringen av vuxen ål från Östersjön minskar och att tidigare uppskattningar av fiskedödligheten för ål i svenska kustvatten är kraftigt underskattade. Resultaten gör att effektiviteten hos gällande förvaltningsplaner kan ifrågasättas och väcker allvarliga frågor om artens långsiktiga överlevnad.

En tredje studie, publicerad i Environmental Science and Technology, visar att långvariga syrefria förhållanden i Stockholms innerskärgård minskar den bakteriella mångfalden och leder till ökade metanutsläpp – något som potentiellt kan få allvarliga klimatkonsekvenser.

Askölaboratoriet växer som forskningsplattform

Vid fältstationen Askölaboratoriet färdigställdes ett unikt flytande laboratorium. Det kommer att ge forskarna en ny inblick i utbytet av gaser och partiklar mellan luft och hav, och kusternas betydelse för klimatet. Det nya laboratoriet möjliggör kontinuerliga mätningar över lång tid i olika kustmiljöer, och är därmed ett värdefullt tillskott till Stockholms universitets marina forskningsinfrastruktur.

Under året startades också en ny tidsserie vid den klassiska mätstationen B1 i havet utanför Askö. Forskningsprojektet Molecular SeaLab, som är ett samarbete med miljögenomikgruppen vid SciLifeLab, ska följa havets allra minsta invånare – bakterier, arkéer och virus– och avslöja vad de egentligen sysslar med.

Andra höjdpunkter var då stationen tog emot en större forskargrupp från KTH som utvecklar marin robotik. Det innebar intensiv användning av både laboratorier, fartyg och stationens infrastruktur. Besöket präglades av tvärvetenskapligt samarbete och stärkte Askös roll som plattform för avancerad marin forskning.

Dessutom arrangerade Askölaboratoriet ett tre dagars möte för de svenska deltagarna i nätverket European Marine Biological Resource Centre med representanter från flera lärosäten.

Ett öppet hus i juni lockade mer än hundra besökare och bidrog till att stärka dialogen mellan forskarsamhället och medborgarna. Doktorander och forskare visade upp sin forskning, demonstrerade utrustning och berättade om pågående studier och om livet i Östersjön.

Flera långa och lyckade fartygsexpeditioner

Forskningsfartyget R/V Electra har varit väl använt under 2025. Hon var det valda fartyget för två forskningsprojekt med fartygstid finansierad av Vetenskapsrådet via samarbetsorganet Swerve – ett kvitto på den höga vetenskapliga kvaliteten hos dessa projekt.

En handlade om metanutsläpp i Östersjöns djuphav, och krävde en lite längre expedition till Grisslehamn.

Det andra projektet var ett återbesök i Bornholmsgattet för att följa vad som hänt med havsbotten när bottentrålningen där upphört eftersom torskfisket stoppats. Denna långa expedition samordnades med geologiska studier utanför Utklippan söder om Karlskrona för att spara transittid och bränsle.

Ytterligare en lång expedition gjordes till Estland för att följa upp studier av mineralutfällningar från grundvattenutflöden på havsbotten. Det var ett samarbete mellan forskare från Institutionen för geologiska vetenskaper och Estlands och Finlands geologiska undersökningar.

Forskarskolan examinerade 17 doktorander

Forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas, som samlar doktorander från sju institutioner, examinerade under året 17 studenter. Skolan ger en tvärvetenskaplig överblick över klimatförändringar i kustmiljöer och hur vetenskaplig kunskap omsätts i miljöförvaltning och beslutsfattande.

Forskarskolan är en del av uppdraget från fakulteten att hantera de strategiska medlen för Östersjöforskning. Medlen har huvudsakligen använts för att finansiera tjänster på institutionerna och har också byggt upp det marina kollegiet Baltic Sea Fellows vid SU. De har nu fungerat som handledare åt doktoranderna i forskarskolan.

Forskning som når fram till beslutsfattare

Östersjöcentrum fortsätter sitt arbete med att överbrygga klyftan mellan forskning och samhälle. Genom samverkan, omvärldsanalys och kommunikation av forskningsresultat ska vi bidra till att Östersjörelaterade beslut och åtgärder vilar på vetenskaplig grund.

Under 2025 har fortsatt genomslag för forskningens analyser och rekommendationer nåtts på fiskeområdet. Tyvärr saknas kraftfulla politiska beslut i rätt riktning om Östersjöns fiskebestånd, men samhällstrycket kring frågorna har ökat kraftigt i Sverige.

Varje månad arrangeras Baltic Breakfast-seminarier på angelägna teman – där det antingen redan finns pågående politiska processer eller där forskningen kommit med nya spännande resultat som behöver lyftas på samhällsnivå. Seminarierna – som även webbsänds – är forskarnas plattform. Målgruppen är aktörer som redan är verksamma i havsfrågor, exempelvis politiker, tjänstemän, intresseorganisationer, näringsliv och media.

Under året producerades också flera policy briefs och policy memos som syntetiserar och tillgängliggör vetenskaplig kunskap i aktuella frågor. De handlade om behovet av ett totalt stopp för det svenska ålfisket, vikten av att värna de viktiga funktionerna i djupa mjukbottnar och om de allvarliga konsekvenserna av nedskärningar i den marina miljöövervakningen. Inför EU-kommissionens arbete med en ny europeisk havspakt lyftes behovet av ett helhetsperspektiv från källa till hav, och av att miljöintressen garanteras en plats vid förhandlingsbordet.

Två nya delar till Lektionsbanken om Östersjön

Den populära Lektionsbanken om Östersjön har tack vare finansiering från Formas utökats med två nya delar: en om miljögifter och en om fisk och fiske.

Ambitionen med materialet är att eleverna ska få både sakkunskaper och handlingskompetens, det vill säga utveckla sin förmåga och vilja att agera för en hållbar framtid, till exempel genom att förstå komplexa hållbarhetsproblem, träna sig i att ta ställning och veta vad man själv och olika samhällsaktörer kan och behöver göra för att bidra till lösningar.

Här finns mycket att hämta för den som vill undervisa om hållbar utveckling med aktuella och autentiska exempel.

Sammantaget är 2025 ett år som visar att Östersjöcentrum inte bara bedriver forskning i framkant – utan också tar ansvar för att den når ut och gör skillnad.

Läs mer i vår årsredovisning pdf, 2.8 MB.