%20Agnes%20Karlson%20Night%20Trawling%2012.jpeg)
I en havsvik strax utanför Nyköping finns en unik naturlig försöksmiljö. Där hoppas forskare få svar på vad som gör att fiskar lockas till eller håller sig undan olika områden i det öppna havet. Resultaten kan ge en fingervisning om Östersjöfiskens utbredning i framtiden.
Jag fick frågan om jag var på semester innan den här expeditionen. Flera av dem jag har pratat med tog ledigt före avfärd. Själv tillbringade jag sommaren med att jobba nästan varje dag och förbereda stora projekt inför min doktorsavhandling innan jag gav mig av mot Oden, väl medveten om att jag inte skulle kunna ägna mig åt dem medan jag var borta.
Idag kom vi fram till Nordpolen! När vi började närma oss polen samlades vi alla på bryggan medan besättningen manövrerade Oden så nära 90°N som möjligt. Så vitt jag kunde utläsa nådde vi 89°59,9960'N, vilket är bara några meter från den verkliga Nordpolen (mätt från fartygets mitt). Vi firade med (alkoholfri) bubbel och en fanfar på kornett och klarinett.
Idag publicerar vi en samling texter skrivna av våra forskare ombord på Oden den 15 augusti 2026. Hanna Winge blir strandsatt på ett isflak när dimman rullar in, Irene Bellagente måste reparera ett trasigt aerosolinstrument, Linnea Huusko utforskar fartygets gym och Matthew Shupe delar med sig av sina tankar om stämningen ombord.
Vi går norrut vid 88°N genom ett vidsträckt hav av öppet vatten inne i istäcket. I två väderstreck kan jag inte se nästa is, och i de andra två ligger isen mycket långt bort.
Visst måste det väl smälta? När vi rör oss norrut på vår färd blir jag förvånad över att nästan inte hitta några aktiva smältdammar på havsisen. Istället är isflaken, mitt i augusti, vita som nyfallen snö. Ytan reflekterar så många fotoner den kan för att bevara isen från dess möjliga framtida undergång.
En av de saker vi i meteorologigruppen gör är att släppa upp radiosonder (väderballonger). En radiosond är ett litet instrument som fästs vid en heliumfylld ballong. Ballongen släpps och får stiga genom atmosfären. Under uppstigningen mäter instrumentet temperatur, vindhastighet och vindriktning samt relativ luftfuktighet. Ombord på Oden släpper vi radiosonder fyra gånger om dygnet, varje dag, klockan 00:00, 06:00, 12:00 och 18:00.
Under måndagskvällen anlände vi till Longyerbyen och bordade I/B Oden för att påbörja vår sex veckor långa resa till Arktis. Vi ankom till skeppet på kvällen kring nio-tiden, trötta efter att ha rest hela vägen till Svalbard (vissa av oss från Sverige, andra från Kanada), men det märktes inte. Gruppen bubblade av energi; jag var yr av förväntan inför att expeditionen äntligen skulle komma igång!
Isbrytaren Oden är åter i Arktis. Denna gång för att kartlägga havsbottnen för en fiberkabel och göra mätningar av bland annat is, havsströmmar, väder och småpartiklar i luften. Dessutom anordnas en forskarskola. Ett tiotal forskare och doktorander från Stockholms universitet är ombord.
Efter över ett år i pausläge återupptar den svenska forskningssatelliten MATS sina mätningar under sommaren. Det vetenskapliga teamet leds av projektledaren Linda Megner och huvudforskaren Jörg Gumbel från vid Meteorologiska institutionen (MISU), Stockholms universitet. Driften pausades mellan april 2025 och juni 2026 på grund av ett administrativt fel i licensieringen av de radiofrekvenser som MATS använder för kommunikation. Nu är felet rättat, och satelliten har åter tillstånd att skicka hem sina data.
Kan vi påverka klimatet medvetet för att bromsa uppvärmningen — och bör vi göra det? Det är de centrala frågorna i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Frida Bender, professor i klimatmodellering vid Meteorologiska institutionen.
Nästa vecka står Meteorologiska institutionen (MISU) vid Stockholms universitet värd för den årliga SRS‑konferensen, ett nationellt möte för Sveriges rymdforskare.
