Forskare undersöker när fisken trivs som bäst i vatten

Med skarpa skiftningar i syre, temperatur och salthalt kan det närmast jämföras med en miniatyrversion av Östersjön. Så beskriver Agnes Karlson den djupa fjärden Tvären, som uppkommit efter ett meteoritnedslag för över 450 miljoner år sedan.

– Troligtvis är det också tydliga förändringar i närsalter och metangaser på olika djup, vilket mina kollegor just nu tittar närmre på, säger hon.

Agnes, marin ekotoxikolog vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, är just hemkommen från ett nattskift där fartyget Electra af Askö systematiskt har kartlagt Tvären både horisontellt och i djupled. Med avancerade ekolod försöker de uppskatta mängden fisk och andra organismer i vattnet. Samtidigt har information om viktiga miljöfaktorer som påverkar fiskens utbredning samlats in. Det rör sig bland annat om temperatur, salthalt och syre. Projektet är en del av omfattande undersökningar i Tvären som just nu pågår med forskare från både Sverige, Tyskland och Frankrike. Under nästan två veckor genomförs provtagningar som på olika vis kartlägger kustens roll i omsättningen av kol och växthusgaser.

– I det arbetet behöver vi bland annat få en bättre förståelse för vilka organismer som befinner sig i Tvärens fria vattenmassa, säger Agnes Karlson.

Nattskift med ekolod och trål

Hennes team fokuserar på ekolodsmätningar med frekvenser som kan upptäcka biologiska organismer, vilket skiljer sig från kollegorna som använder samma instrument för att kartlägga flöden av växthusgaser.

– Forskarna som undersöker metangas uppfattar biologiska organismer i vattnet som brus som stör deras data. För oss ekologer är det tvärtom, det är djuren vi vill se och gasbubblorna blir snarare brus för oss.

Under natten har de följt makroskopiska organismer som maneter, fiskar, pungräkor och små ryggradslösa djur. Den här gången är forskarna särskilt intressade av vilka djup djuren befinner sig på och om det är något område i vattnet de undviker att uppehålla sig i.

– Kan vi identifiera vilken kombination av temperatur, salthalt och syrehalt som fiskarna verkar undvika eller föredra i vattnet så kan vi jämföra fiskens utbredning med prognoser för hur Östersjöns födoväv och miljö kan se ut i framtiden, säger Agnes Karlson.

För att bekräfta vad de ser i bilderna, eller ekogrammen, från ekoloden har de under natten trålat med finmaskiga nät. Studien behöver ske just på natten för att ge forskarna bäst möjlighet att se signaler från enskilda individer på ekoloden. Under dagen simmar bytesfisk som strömming, skarpsill och nors i stora stim, vilket gör antalet djur svåra att bestämma. Under natten däremot splittras stimmen och fiskarna fördelas jämnare i vattnet. Då blir då lättare att upptäcka, och forskarna kan göra en mer exakt beräkning av både storleksfördelning och biomassa i havet.

– Vuxen fisk är lite lättare att se med ekogram men småfisk, maneter och liknande är svårare. Därför vill vi fokusera trålningen på just dem, så att vi kan jämföra fångsten med de små punkterna vi ser i ekolodet och bli bättre på att tolka ekogram korrekt framöver, förklarar hon.

Kartlägger utbredning av viktiga arter

Provtagningen är hon nöjd med, och även om en hel del fisk syntes på ekoloden lyckades man inte få några yngre individer i trålen den här gången.

– Det blev mest maneter, konstaterar Agnes. Men vi hoppas fortsätta med fler provtagningar här framöver och undersöka om också faktorer, som exempelvis mängden maneter, påverkar var fisken befinner sig.

Nästa steg är att bearbeta all data från Electra. Utifrån den informationen vill forskarna ta fram en fisk-habitat-karta för strömming, spigg och torsk och se om de utnyttjar olika delar av vattenkolumnen eller om de tränger ihop sig i en liten del av vattnet där temperatur- och syreförhållanden är optimala.

– Min förhoppning är att utvidga studien till att också undersöka fisk under olika delar av året. Att göra det med en undervattensrobot som utrustats med ekolod och sensorer, det vore ett spännande nästa steg, avslutar Agnes Karlson.

Text: Isabell Stenson