MISUs forskare Thorsten Mauritsen har beviljats medel från Rymdstyrelsen för att utveckla satellitprojektet Earth Climate Observatory (ECO) som tävlar om att medverka i Europeiska rymdstyrelsen ESA:s program Earth Explorer. Projektet är ett av fyra huvudkandidater och 2029 kommer en av dessa kandidater väljas av ESA för programmet.
Stora rovfiskar har blivit allt svårare att hitta i Östersjöns kustnära vikar, som istället tagits över av storspigg. Samtidigt har många vikar blivit grumligare och visar allt allvarligare övergödningseffekter. Forskare har sett detta skifte förflytta sig från hav till kustnära miljöer, men söker fortfarande förklaringar till varför det har kunnat hända, och om det också kan bidra med oanade klimateffekter.
Forskarna från isbrytarexpeditionen ARTofMELT i maj och juni, 2023, möttes för första gången sedan expeditionen under trevliga former i Stockholm till 1st ARTofMELT Science Workshop, 22-24 april, för att under tre dagar diskutera de allra första forskningsresultaten. Utöver ett kärt återseende, blev mötet mycket lyckat och alla återvände hem utmattade men också entusiastiska inför det fortsatta arbetet.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
Under de fyra veckor jag följt CAESAR i Kiruna har förhållanden i atmosfären inte riktigt stämt för det vi är intresserade av – kalluftsutbrott - men vi har ändå lyckats flyga sex gånger. Och nu ser det ut att ljusna.
Det finns stora luckor i kunskapen om samverkan mellan aerosoler och moln, vilket gör den till den största osäkerhetsfaktorn i klimatmodeller. Annica Ekman, Meteorologiska institutionen, och Paul Zieger, Institutionen för miljövetenskap, har fått medel till projektet ”Clouds and climate transitioning to post-fossil aerosol regime: CleanCloud” från Horizon Europe. Projektet syftar till att avsevärt öka kunskapen om samspelet mellan aerosoler och moln och förbättra klimatmodeller när det gäller dessa processer.
