Stockholmsforskare kartlägger Arktis havsbotten

Fram till i september är den svenska isbrytaren Oden ute på Arktisexpeditioner. Under den första expeditionen, som avslutades 9 augusti, har Oden kartlagt havsbotten inom ramen för det internationella projektet Polar Connect. Det är ett nordeuropeiskt initiativ för en fiberanslutning mellan Europa och Asien via Norra ishavet – den kortaste vägen mellan de två kontinenterna. Kabeln ska möjliggöra ultrahög överföringskapacitet samtidigt som den undviker geopolitiskt känsliga områden. Från svensk sida koordinerar Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet arbetet, som är delfinansierat av EU. Sommaren 2025 påbörjade Oden och den kanadensiska isbrytaren CCGS Louis S. St-Laurent arbetet med att kartlägga havsbotten över delar av kabelrutten. Sommaren 2027 är det tänkt att de ska ut på en tredje expedition.

Den 10 augusti började expeditionen Canada-Sweden Arctic Ocean 2026 från Longyearbyen på Svalbard. Då gick Oden tillsammans med Louis S. St Laurent vidare in i Norra ishavet för att bland annat fortsätta arbete med kartering och provtagning. Under denna del finns även en forskarskola ombord.

Expertkunskap om kartläggning av havsbottnar

Liksom vid de flesta expeditioner ombord på Oden har forskare vid Stockholms universitet även i år framträdande roller. Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik samt vicerektor vid Stockholms universitet. Han har lett nio internationella större marina forskningsexpeditioner, främst till Arktis. Han är även ett av de främsta namnen inom det globala initiativet Nippon Foundation–GEBCO Seabed 2030 , med visionen att kartlägga hela världshavet till år 2030.

Martin Jakobssons specialområde är geofysisk kartläggning av havsbottnar med akustiska metoder. Denna expertis kommer till användning inom ramen för Polar Connect. När Oden var ute på förra årets expedition tillsammans med det kanadensiska fartyget ledde Martin Jakobsson arbetet med att mäta in och uppgradera ekolodssystem ombord på Oden. På den expeditionen deltog även Matt O'Regan, professor i maringeologi vid Stockholms universitet, som ansvarade för att ta sedimentprover från havsbottnen. På Oden gavs 2025 även en internationell forskarskola ledd av professor Michael Tjernström vid Stockholms universitet.

Stockholmsforskare på sommarens expeditioner

I sommar ordnas två expeditioner ombord på Oden. Den första inleddes på Svalbard 24 juli med drygt två veckors mätningar av havsbottnen utanför Svalbard och in mot den djupa delen i havet på den europeiska sidan av nordpolen. Mätningarna skedde längs den tänkta kabelrutten samt mera i detalj på platser där havsbottnen är komplicerad. Dessa områden är särskilt viktiga att få kunskap om för Polar Connect. Den andra expeditionen, som startade 10 augusti, pågår i drygt 40 dagar, där Sverige samarbetar med Kanada, och fartyget Louis St-Laurent. Ombord på Oden organiserar Polarforskningssekretariatet, liksom under 2025, även en polarforskarskola.

Under expeditionerna håller forskare vid Stockholms universitet i karteringen. Martin Jakobsson ledde under den första expeditionen ett forskarlag med fem personer från Stockholms universitet, som höll igång karteringsarbetet dygnet runt. Av de sex forskningsområden (working packages) som bedrivs på Oden under den andra expeditionen leds tre av forskare vid Stockholms universitet. Matthew O’Regan vid Institutionen för geologiska vetenskaper leder ett forskningsprojekt som ansvarar för sedimentprovtagning. Richard Gyllencreutz vid Institutionen för geologiska vetenskaper ska under expeditionens andra period leda arbetet med den geofysiska karteringen. Matthew Shupe vid Meteorologiska institutionen leder den meteorologiska forskningen ombord. Dessutom följer doktorander och en masterstudent från universitetet med på Oden som deltagare i den internationella polarforskarskolan. Ombord på Oden finns även forskare från universitet i olika länder.

Under expeditionen kommer mätningar att göras löpande av havsbottnen, havsis, havsströmmar, väder och aerosoler (små partiklar i luften). Forskarna arbetar både ombord på fartyget och ute på isen med hjälp av helikoptrar, drönare, bojar och avancerade sensorsystem. Målet är att öka förståelsen för samspelet mellan hav, is och atmosfär i ett Arktis som snabbt förändras till följd av klimatförändringarna. Forskningsdata från expeditionen kommer att göras öppet tillgängliga genom svenska och internationella databaser.

Sedimentkärnor ska kartlägga ishavets historia

Under expeditionen ska en forskargrupp inom maringeologi, ledd av professor Matthew O’Regan vid Stockholms universitet, undersöka Arktiska ishavets utveckling och miljöhistoria genom att samla in sedimentkärnor från havsbotten. Dessa sediment fungerar som ett naturligt arkiv som bevarar spår av på tidigare klimat, havsförhållanden och havsis som sträcker sig tillbaka miljontals år. Proverna kommer att hjälpa forskare att rekonstruera Arktis miljöhistoria och förbättra tolkningarna av geofysiska undersökningsdata som samlats in över havsbassängen.

Ett viktigt långsiktigt mål för programmet är att fastställa när den arktiska havsisen först bildades, hur stabil den har varit genom tiderna och hur det arktiska klimatsystemet reagerade på tidigare perioder av uppvärmning och nedkylning. Forskargruppen kommer att fokusera på regioner där sediment har ackumulerats mycket långsamt, vilket möjliggör skapande av långa, kontinuerliga register över arktiska miljöförändringar under miljontals år.

– Vi kommer också att rikta in oss på äldre sedimentlager som exponeras längs undervattensbergsryggar. Att rikta in sig på dessa gamla, utskjutande sediment är en nyckel till att ålderskalibrera geofysiska undersökningsdata. Vi lyckades göra detta på förra årets expedition då vi återfann sediment som går tillbaka till dinosauriernas tid, säger Matthew O’Regan.

Studier av hur atmosfären interagerar med havsytan

Meteorologiprofessor Matthew Shupe samlar tillsammans med en doktorand in mätresultat om hur atmosfären interagerar med havsytan. De arbetar med olika instrument för att bland annat studera hur mycket is som frigörs från molnen och hur solstrålarna tränger igenom molnen. De släpper även var sjätte timme upp väderballonger för olika studier.

Läs en längre text om meteorologisk forskning ombord på expeditionen

Ny utrustning för luftprover

Tidigare i somras installerade forskare från Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet ett nytt luftintag och ett nytt aerosollabb ombord på Oden. Detta är nu en permanent installation som en del av forskningsinfrastrukturen på Oden. Utrustningen gör det möjligt att ta prover av luft och särskilt aerosoler (små partiklar i luften) varje gång Oden ger sig ut på en expedition.

– Detta kommer att utöka vår tillgång till data avsevärt. I framtiden hoppas vi kunna utöka den permanenta instrumentering, säger Paul Zieger, professor i experimentell atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.

Vid årets expedition mäter forskarna mängderna av aerosoler och svart kol. Dessutom tar de regelbundna luftprover och samlar in prover från pölar med smältvatten, som senare kommer att analyseras i labbet vid Stockholms universitet.

– Vi hoppas kunna samla in mer data om aerosolpartiklarnas sammansättning och egenskaper i Högarktis, säger Paul Zieger.

Forskarskola på Oden

Ombord på Oden arrangeras, liksom förra året, en forskarskola för doktorander och forskare i början av karriären från svenska och kanadensiska universitet med fokus på det arktiska klimatsystemet. Programmet kombinerar föreläsningar, seminarier och praktiskt fältarbete, där deltagarna får möjlighet att arbeta tillsammans med seniora forskare. Deltagarna bidrar till observationer och datainsamling samtidigt som de får praktisk erfarenhet av avancerade forskningsmetoder och instrument.

Dessutom finns en författare och en gymnasielärare ombord inom ramen för Polarforskningssekretariatets lärar- respektive konstnärsprogram.

Läs även: Bottenkartläggning förbereder för fiberkabel under Arktis havsis

Läs mer om Canada-Sweden Arctic Ocean 2026

Läs mer om Polar Connect

Läs mer om Martin Jakobssons forskning
Martin Jakobssons Wallenberg Scholar-projekt "Using AI to predict the retreat of glaciers"

Läs även: Forskarskolan på Oden ska ge ny generation forskare