Nyheter forskning

  • Arkeologer gräver ut Bårby borg på Öland

    Arkeologer från Stockholms universitet gräver nu ut Bårby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om ringborgarna.

  • Finlandssvenskan i fokus när Eurovision Song Contest ska avgöras

    Med den finländska gruppen KAJ:s vinst i Melodifestivalen 2025 har finlandssvenskan hamnat i fokus. Går de vidare från sin semifinal siktar de på att kamma hem Sveriges åttonde seger i Eurovision Song Contest den 17 maj. Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, berättar mer om Vörå-dialekten, finlandssvenskans status och vad ”heittää” egentligen betyder.

  • Helena Reierstam ny postdoktor - ska utforska den högre utbildningens identitetskris

    Helena Reierstam vid Institutionen för pedagogik och didaktik har tilldelats ett tvåårigt forskningsstipendium från Anna Ahlström och Ellen Terserus stiftelse för sitt projekt "Högre utbildning i kläm - Kursmål, bedömning och framtidens kompetenser i ljuset av AI, breddat deltagande och arbetsliv i förändring.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Ny föreståndare för SCCL från 1 juli 2025

    Sara Göthlin har utsetts till ny föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL). Med lång erfarenhet från både akademin och det praktiska rättslivet tar hon över ledarskapet för centret, som är en del av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

    Juridiska institutionen

  • Flyttfåglarna kommer allt tidigare på våren

    När flyttfåglarna återvänder till Sverige efter en lång vinter markerar de för många att våren är här. Men klimatförändringarna påverkar hur och när fåglarna rör sig. Forskningen visar att många flyttfåglar kommer tidigare än för bara några decennier sedan, något som kan få konsekvenser både för fåglarna och för de ekosystem de lever i.

  • Hur mår Svealandskusten? Ny rapport ute nu

    Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.

    Institutionen för ekologi, miljö och botanik

  • Anna Bortolozzi ny professor i konstvetenskap

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar Anna Bortolozzi som av rektor har befordrats till professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Högre föräldrapenning leder till bättre psykisk hälsa hos mödrar

    Mödrar som får högre nivåer av betald föräldraledighet löper mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa efter förlossningen jämfört med mödrar som endast får grundläggande föräldrapenning. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet i Stockholm.

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Två personers händer arbetar vid dator och skriver på block.

    Tiina Rosenberg och Hedvig Ljungar får stipendier av Författarförbundet

    Tiina Rosenberg, professor emerita i teatervetenskap, och Hedvig Ljungar, doktorand i litteraturvetenskap tilldelas medel. De får 65 000 kronor vardera ur Författarnas Kopieringsfond. Det är en stipendienämnd inom Sveriges Författarförbund som har till uppgift att bland enskilda upphovsmän utlysa och fördela medel avseende ersättning för skolornas, högskolornas och universitetens kopiering ur litterära verk. Om Tiina Rosenberg Tiina Rosenberg är professor emerita i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på feministisk teater och teori, performance studies, genusvetenskap, queerstudier och kritisk teori. Mer om hennes forskning Om Hedvig Ljungar Hedvig Ljungar är doktorand i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på författaren Anne-Marie Berglund (1952-2020) och 1980-talets svenska poesi. Mer om hennes forskning

    Institutionen för kultur och estetik

  • Internationella arbetsmiljödagen

    Den 28 april är det internationella arbetsmiljödagen "World Day for Safety and Health at Work”. Bakom dagen står Internationella arbetsorganisationen, ILO, som slagit fast att en säker och hälsosam arbetsmiljö är en grundläggande rättighet.

    Psykologiska institutionen

  • Ny avhandling undersöker om det fortfarande lönar sig att plugga vidare

    Högre utbildning har länge betraktats som en säker väg till bättre jobb, högre inkomster och ökad social rörlighet. Men hur har utbildningens roll förändrats under de senaste decennierna, och vad innebär det för dagens ojämlikhet och möjligheter?

    Institutet för social forskning

  • Juridikens roll i framtidens vård och omsorg

    Artificiell intelligens skapar nya möjligheter i vården – men väcker också komplexa rättsliga och etiska frågor. I en ny doktorsavhandling undersöker Maksymilian Kuźmicz, forskare i rättsinformatik, hur rättsliga modeller kan bidra till att balansera olika intressen som innovation och omsorgsbehov, med integritet och mänskliga rättigheter.

    Juridiska institutionen

  • Maskrosen erövrade betongen och tog naturen tillbaka till städerna

    Maskrosen som ofta ses som ett ogräs, är i själva verket en nyckelart i stadens ekosystem. Kanske är det dags att förändra vår syn på maskrosen – från oönskad till oumbärlig? Det skriver växtbiologen Yannick Woudstra i en artikel i forskningsmagasinet The Conversation.

    Institutionen för ekologi, miljö och botanik

  • Hållbart mode – kan vi klä oss snyggt utan att förstöra planeten?

    Modeindustrin lockar med ständig förnyelse. Företag inom fast fashion pumpar ut miljontals plagg varje dag – ofta till låga priser, men till ett högt pris för både miljön och de människor som tillverkar kläderna. Samtidigt är mode en del av vår identitet och vårt sätt att uttrycka oss. Så, går det att klä sig snyggt utan att kompromissa med planetens framtid? Enligt Malin Wennberg, forskare inom hållbart mode, är svaret ja – men det är inte helt enkelt.

  • Workshop med outforskade språk på agendan

    Outforskade språk i Pakistan var ämnet för en intensiv workshop i Islamabad under april. Henrik Liljegren, professor i lingvistik, höll i evenemanget. Hur kan jag dokumentera mitt eget språk? Vad är det för skillnad mellan språkdokumentation och språkbeskrivning? Är vissa språk dömda att dö ut? Vilka verktyg är mest effektiva för att hantera och analysera data? Det är några av de frågor som kom upp i workshoppen, som hade titeln ”Exploring Undocumented and Underdocumented Language Worlds of Pakistan”.    Varje enskilt språk är en värld i sig Uttrycket ”Language Worlds” syftar här på att varje enskilt språk i världen är en värld sig – ett eget ”ekosystem” – med ett unikt ordförråd, en unik grammatik och ett sätt att relatera till de människor och den miljö där just det språket talas. Inbjudna till workshoppen var ett trettiotal doktorander, språkaktivister och forskare – alla på något sätt engagerade i dokumentation av hotade språk i Pakistan. Professor Henrik Liljegren ledde evenemanget, och värdar var Allama Iqbal Open University (AIOU) och Forum for Language Initiatives (FLI).  Allama Iqbal Open University är världens femte största universitet i antalet studenter: 1,3 miljoner.  Forum for Language Initiatives  är ett språkresurscentrum, som under de senaste 20 åren haft de cirka 30 språk som talas i Pakistans norra bergsregion som primär målgrupp. Pakistan – med sina 250 miljoner invånare – är väldigt mångspråkigt och mångkulturellt. Totalt räknar man med 80 språk i landet, och inget av dem talas som förstaspråk av mer än 50 procent av befolkningen. Ungefär hälften av språken är potentiellt hotade och många kommer med stor sannolikhet att ersättas av mer dominerande språk inom loppet av några årtionden.  Dessa språk är också knapphändigt dokumenterade och beskrivna; de har inget skriftspråk eller några egna resurser till förfogande. De flesta är heller inte officiellt erkända.    Språkförlust är kulturell förlust Förlusten av ett språk innebär att en del av vår kulturella mångfald går förlorad. Ur ett forskningsperspektiv innebär det att vi går miste om ännu ett sätt som språk väljer att begripliggöra dimensioner som tid och rum, smakupplevelser eller samspelet mellan talare och lyssnare. Workshoppen var uppbyggd runt fem teman: ramverk, data & metod, datahantering, analys och publikation.  Efter en presentation och dialog om teoretiska frågor, ägnades en stor del av tiden åt att öva praktiska färdigheter. Viktiga redskap för datahantering och analys introducerades, och deltagarna fick själva pröva på att applicera dessa redskap på eget språkmaterial:  Praat (för fonetisk och fonologisk analys),  ELAN (för transkription och annotation av ljud och video),  FieldWorks Language Explorer (för grammatisk analys och för att bygga lexikala databaser). Enbart i den här gruppen var mer än 15 språk representerade, både i form av deltagarnas förstaspråk och de språk som de valt att studera, bland annat pahari, pashto, dameli, dawoodi, torwali, gojri, chilisso, shina och burushaski. Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld – Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld och fick med oss ovärderlig kunskap och praktiska färdigheter. Henriks omfattande erfarenhet och expertis inom området lyste igenom, och vi fick tillfälle att prova kraftfulla verktyg, säger professor Zafeer Kiani från University of Azad Jammu & Kashmir, som deltog tillsammans med en grupp av egna doktorander. – Det var en minnesvärd upplevelse fylld av lärande, samarbete och insiktsfulla diskussioner. Stort tack till Henrik, AIOU och FLI för att ni gjorde detta möjligt!    Upprättelse genom språknamnet Zafeer Kiani har egen erfarenhet av språkdokumentation. För några år sedan påbörjade han och kollegan Abdul Qadir Khan dokumentationen av ett litet och tydligt hotat språk i nordligaste Pakistan. Språket har tidigare gått under namnet domaaki, men under arbetets gång förstod teamet att språknamnet var något som de cirka 300 talarna själva värjde sig inför. Namnet hade getts dem av den omgivande språkliga majoriteten, som såg ner på den här gruppen – och som under sekler på utsatt dem för diskriminering. Numera talar man med stolthet om det egna språket som dawoodi. 

    Institutionen för lingvistik

  • Ny avhandling: Utbildning och bostadsort delar unga politiskt

    Utbildningsnivå och urban kontra rural bostadsort spelar en större roll för unga människors benägenhet att stödja radikala högerpartier idag än tidigare. Det visar en ny doktorsavhandling av Amanda Almstedt Valldor, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.

    Institutet för social forskning

  • Kompetensbrist bromsar datadrivna metoder i skolan

    Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Potentialen är stor – skolans värld är full av intressanta data att analysera. Men det finns också hinder på vägen.

  • Exkursion genom kvarlevor från vikingatid och medeltid

    Fredagen den 25 april åkte Centrum för medeltidsstudier i väg på sin årliga exkursion. I år bar resan av mot Adelsö, via Drottningholm och Ekerö, med nedslag i både medeltid och vikingatid på centrumets sedvanliga tvärvetenskapliga sätt.

    Centrum för medeltidsstudier

  • Christophe Premat om Kanadas val: "Ett omtagande för landet"

    Idag avgörs Kanadas parlamentsval efter en turbulent valrörelse, där en chockhändelse i Vancouver satte stopp för slutkampanjerna. Christophe Premat, docent i franska och föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, analyserar valets betydelse och utfall. I P1 Morgon diskuterades dagens val i Kanada, där premiärminister Mark Carney utlyste parlamentets val redan i mars. En tragisk händelse i Vancouver, där en bil körde in i en folkmassa, satte stopp för de planerade slutkampanjerna – men hur påverkar detta valdagen? Christophe Premat , docent i franska vid Romanska och klassiska institutionen samt föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, deltog i analysen tillsammans med USA-korrespondenten Roger Wilson . De belyste vad som står på spel i det kanadensiska valet. Kontakt : p1morgon@sverigesradio.se Christophe Premat

    Centrum för Kanadastudier

  • CEMAS 15 år!

    I år har det gått femton år sedan Centrum för maritima studier (CEMAS) bildades genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima museer (i dag Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM). Följ med från början när Stefan Lundblad, Länsmuseichef och Landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, Lisa Hellman, professor i globalhistoria vid Lunds universitet, och Leos Müller, professor i historia och föreståndare för CEMAS, berättar om de tidiga initiativen och målsättningarna, samarbetet och utmaningarna för ett tvärvetenskapligt maritimt forskningscentrum. CEMAS bedriver forskning och utbildning med maritim inriktning inom historia, etnologi och arkeologi. Centrumet är ett nära samarbete mellan tre institutioner vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer där fyra maritima museer ingår: Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vrak. CEMAS har sedan starten 2010 finansierat flera doktorander och tillhandahållit medel för enskilda forskningsprojekt och tvärvetenskapliga samarbeten. Resultaten kan bland annat ses i seminarieserien Maritima seminariet, forskargruppen Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850 och via de maritima museernas arbeten med samlingar, utställningar och publika evenemang.   De första initiativen Idéen om ett tvärvetenskapligt maritimt centrum väcktes i samband med att regeringen, efter en genomlysning 2008, gav landets museer i uppdrag att inventera och definiera hur de arbetade med kunskapsförmedling. Stefan Lundblad, som vid denna tid var verksam på Marinmuseum i Karlskrona och en av de drivande aktörerna för att ta fram ett förslag inom det maritima området, minns hur samtalet kretsade kring hur museerna bättre kunde koppla upp sig mot universiteten för att komma närmare forskningsfronten.

    Historiska institutionen

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.