Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma är en av 2025 års hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning.
Personer som har läst till yrken inom vård och skola får fler barn än andra, enligt en ny studie i demografi. Detta gäller oavsett kön och utbildningsnivå.
Pontus Folkesson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Genealogiska föreningen beviljats 65 000 kr från Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Samarbetet syftar till att upprätta ett generalregister med skolmatriklar och utgör en del i Pontus Folkessons postdokprojekt, "Social mobilitet genom 1600-talets skola", vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Catharina Nyström Höög, professor i svenska, ingår i översättningsrådet för Nya Testamentet och säger att ambitionen varit att texten ska kännas naturlig och begriplig. Hör mer i Sveriges Radios program Språket.
Fler unga än tidigare söker sig till kyrkan, men inte alltid av traditionella skäl. I Caroline Klintborgs forskning framkommer att kyrkan kan erbjuda en plats för tillhörighet och en kravlös delaktighet.
Fysikum gratulerar vår doktorand Kasturie Dileep Jatkar, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: ”Phase-corrected time-domain terahertz spectroscopy in reflection geometry” den 15 april 2025.
Eva Andersson och Bo Malmberg, professorer i Kulturgeografi vid Stockholms universitet, har tillsammans med Sara Forsberg, universitetslektor vid Uppsala universitet publicerat en artikel i International Journal of Urban and Regional Research.
Antologin ”Financial Law” är volym 71 i bokserien Scandinavian Studies in Law som utges av Stockholm Institute for Scandinavian Law vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.
Fysikum gratulerar vår doktorand Sambit Kumar, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: ”Molecular Transients in Photoactive Heterocyclic Systems” den 11 april 2025.
Sista numret av TfL från Stockholmsredaktionen har nu kommit ut. Numret har tema Kanon och nation och samlar bidrag från TfL-dagarna som arrangerades på Institutionen för kultur och estetik i november förra året.
Hur uppstår språk – och kan en robot verkligen förstå det vi säger? Vi har pratat med Anna Jon-And, forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet, som med hjälp av AI studerar hur grammatik kan växa fram helt spontant – och vad det säger om vår egen intelligens. AI avslöjar hur språk skapas Ett av de stora mysterierna inom språkforskningen och filosofin har varit frågan om hur ord får sin mening. På 90-talet visade forskaren Luc Steels vid VUB AI Lab i Bryssel att självorienterade AI-system kan utveckla språkliga konventioner genom enkla interaktioner. I det så kallade "naming game" fick digitala agenter eller robotar interagera genom att namnge objekt. En agent sa ett ord, en annan pekade på ett föremål, och med tiden uppstod stabila språkliga konventioner. Experimentet visade hur språk kan självorganisera sig i en population – en insikt som tidigare varit svår att bevisa. – I vår nuvarande forskning bygger vi vidare på de här insikterna genom att även testa hur grammatik kan uppstå genom enkla inlärningsmekanismer. Vi tror att grammatik utvecklas för att göra språket lättare att lära eftersom vi människor har begränsningar i hur mycket information vi kan hålla i minnet och bearbeta. Vi ser också att om vi skapar en AI med begränsat minne så hittar den spontant grammatiska mönster när den matas med text och belönas för att känna igen meningar, säger Anna Jon-And.
I maj utkommer Håkan Forsell, professor i Stockholms historia vid Stockholms universitet, med en ny monografi om Södermalm i Stockholm. I "Söder. Drömmar och förvandlingar i en svensk stadsdel" (Weyler förlag) skriver Forsell om en av landets mest mytologiserade stadsdelar ur ett internationellt perspektiv, om dess moderna historia och hur vissa områden uppvärderas via ekonomiska och kulturella investeringar.
Utforska kvantvetenskapens förflutna, nutid och framtid 24 april 2025 - 13:00-15:00 CEST. Med anledning av UNESCO:s internationella år för kvantvetenskap och kvantteknik 2025 belyser detta evenemang den spännande utvecklingen inom kvantforskningen, från grundläggande fysik till ny teknik. Evenemanget anordnas gemensamt av Nordita - Nordiska institutet för teoretisk fysik och Fysikum - Fysiska institutionen vid Stockholms universitet, och samlar en rad olika forskare som delar med sig av sina insikter i kvantvärlden.
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Den 23 april arrangerar Stockholms universitet en helkväll till röstens ära, med temat AI och röst. Genom dagens AI-teknologi skapas helt nya möjligheter att utforska vad den mänskliga rösten faktiskt är – dess enorma kapacitet och betydelse. Firandet är en del av den årliga Världsröstdagen, World Voice Day.
I en ny artikel i "The Conversation Africa" analyserar Christophe Premat, docent i franska med kulturvetenskaplig inriktning vid Romanska och klassiska institutionen, de geopolitiska implikationerna av att Burkina Faso, Mali och Niger har beslutat att lämna den internationella organisationen för Frankofonin. Trots den politiska brytningen kvarstår franskan som ett viktigt kommunikationsspråk i regionen – en paradox som väcker frågor om språkets roll i den postkoloniala
Karin Tetteris har disputerat i konstvetenskap med avhandlingen Captured Colours: The agency of military flags in Early Modern Swedish heritage production.
Bildningspodden introducerar en litterär gigant.
Hög inkomst bidrar allt mer till stabila äktenskap bland äldre, visar en ny studie i demografi. Tidigare var förhållandet det omvända – ju högre inkomst desto större var risken för skilsmässa, speciellt bland kvinnor.
Kan ett varmare klimat vara en vinst för folkhälsan? Läs om hur Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, resonerar kring att den globala uppvärmningen hitintills fört med sig en större minskning av köldrelaterad dödlighet än ökning av värmerelaterad dödlighet på jorden. Den 6 april i år publicerade Ljungqvist artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” i ”under strecket” i Svenska Dagbladet . I artikeln förklarar han hur antalet dödsfall på grund av kalla temperaturer har minskat mer än den värmerelaterade dödligheten har ökat, ett fenomen som sällan tas upp i media och som fått begränsad uppmärksamhet utanför en ganska snäv krets av forskare. Samtidigt, understryker han i artikeln i Svenska Dagbladet , kommer ett varmare klimat i framtiden orsaka allt större ohälsa, särskilt i världens fattigare delar, men framför allt av andra skäl än bara ökad värmerelaterade dödlighet.
Torsdagen den 9 april bjöd Utrikespolitiska institutet (UI) in till en kväll i utrikespolitikens tecken på The Liffey i Stockholm. Under rubriken Kanada – Europas nya bästis? diskuterades Kanadas roll i den transatlantiska relationen, dess värderingsgemenskap med Europa och hur landet uppfattas ur ett svenskt perspektiv. I panelen medverkade Christophe Premat , föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, och Max Maccarone från Svenska institutet. Samtalet modererades av Annica Ögren , poddredaktör för UI:s podcast Utblick .
Nils Dennhag, postdoktor i Eva Hedlunds forskargrupp på Institutionen för biokemi och biofysik, har fått Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd för sin forskning om ALS.
I en tid när rättsstaten utmanas – både i Sverige och i omvärlden – är det särskilt betydelsefullt med röster som påminner om dess värde. En av dem tillhör Jaan Paju, ny professor i statsrätt vid Stockholms universitet.
Gawarbati är ett säreget indoeuropeiskt språk, som talas av cirka 15 000 personer i det bergiga och delvis otillgängliga gränsområdet mellan norra Pakistan och nordöstra Afghanistan. Nu har vi dokumenterat språket – och börjat utforska det!
