Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Iain Pitcairns och Alasdair Skeltons forskningsprojekt, båda med inriktning mot berggrundsgeologi har fått stöd av SGU
I 2025 års upplaga av QS World University Rankings by Subject rankas lingvistiken på Stockholms universitet som nummer ett i landet.
Ann-Sofie Bergman, universitetslektor och docent vid Institutionen för socialt arbete har beviljats 3 007 000 kronor i forskningsmedel från FORTE inom ramen för utlysningen Tillämpad välfärdsforskning.
Andrzej Werbart, professor emeritus vid Psykologiska institutionen, har den 20 februari 2025 avlidit efter en kort tids sjukdom. Kollegorna delar här en minnestext över honom.
Moln i den lägre atmosfären är mycket känsligare för förändringar i koncentrationen av atmosfäriska aerosolpartiklar än man tidigare trott. Det visar en internationell studie publicerad i Nature Geoscience. Upptäckten påverkar bland annat bedömningen av hur mycket människors utsläpp av fina partiklar har bromsat den globala uppvärmningen orsakad av växthusgaser.
Jack Odeo, doktorand i Kulturgeografi vid Stockholms universitet, har tillsammans med Andrea Pollio, vid DIST, Politecnico di Torino, Italien, skrivit en kommentar som svar på en artikel som undersöker digitaliseringen av subnationell administration i Kenya. Både kommentaren och artikeln är publicerade i Dialogues on Digital Society. Datta och Hoefsloot, som skriver om digitaliseringen av subnationella förvaltningar i Kenya, argumenterar för att man måste ta hänsyn till statens temporalitet som en plats för makt och dess uttryck. Som en filmisk auteur, skriver de, tidsbestämmer staten de asynkrona ögonblicken i sitt agerande.
I slutet på mars tillkännagavs Stockholmiapriserna för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm. 2025 års vinnare av Stockholmiapriset är Tova Holmqvist med uppsatsen ”Ned med tronen, altaret och penningpåsen!”. Mobilisering inom den ungsocialistiska rörelsen i Stockholm mellan åren 1903 och 1910". Olle Belfrage tilldelades Stockholmiapriset – När historien möter samtiden för uppsatsen "Småstugerörelsen i välfärdsstadens framväxt. Förhandlingar om kommunal service och urbant medborgarskap i Stockholms ytterstadsområden 1924–1939". Båda två examinerades vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, under vårterminen 2024.
Roger Andersson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, får Svenska Akademiens pris för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård till minne av Carl Gabriel och Karin Forsberg 2025. Prisbeloppet är 80 000 kronor.
Den 9 april kl. 18.30 föreläser professor Helena Bodin vid Stockholms Humanistiska Förbund. Evenemanget är öppet för alla.
Den franska författaren är 2025 års mottagare av världens största barn- och ungdomslitterära pris Astrid Lindgren Memorial Award.
Familjehemsplacering ska skapa en tryggare tillvaro för barn och unga, men en ny studie visar motsatsen. Barn och unga som är familjehemsplacerade i Stockholm utsätts för brott i högre grad än jämnåriga som inte bor i familjehem.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en innovativ metod för att minska användning av pesticider inom jordbruket. Genom att använda nanopartiklar tillverkade av lignin, en naturlig polymer i trä, kan pesticider effektivt fästas vid och absorberas av växters ytor. Det gör att pesticider kan verka i upp till två månader, vilket både skyddar växterna och dramatiskt minskar kemikalieanvändningen.
Chloé Nibourel och Leopoldo Lazcano från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har blivit utvalda att delta i det åttonde Nobelmötet i ekonomisk vetenskap i Lindau.
En studie om rasismens uttryck och hantering inom svensk äldreomsorg
Professor Elina Druker föreläser om illustratören och bilderbokskonstnären Ilon Wikland den 2 april kl. 18.00.
Det blev inte som hon trodde. Ett år efter Rysslands invasion av Ukraina sjösatte professor Karin Bäckstrand, Stockholms universitet, ett forskningsprojekt kring hur kriget skulle påverka Europas klimatarbete. I en intervju med SvD ger hon sin syn på EU:s förutsättningar att infria sina klimatmål.
Språkfrågan är långt ifrån en marginell aspekt i den kanadensiska politiken. I den pågående valrörelsen 2025 framstår den officiella tvåspråkigheten — franska och engelska — som en fortsatt central fråga för kandidaternas trovärdighet och strategiska positionering. En ny artikel i "The Conversation" av Christophe Premat, föreståndare för Centrum för kanadastudier vid Stockholms universitet, analyserar de geopolitiska och språkliga spänningarna i ett Kanada som förbereder sina svar till sin turbulenta granne.
Anders Ahlbäck, universitetslektor och docent i nordisk historia vid Stockholms universitet, är medverkande författare och en av redaktörerna för nya antologin "Genus, arbete och landsbygd: En livsvärld i rörelse 1500–1960". Boken, som kartlägger landsbygdens historia i Norden ur ett intersektionellt perspektiv, ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell Förlag. – Boken är en hyllning till Ann-Catrin Östman, lektor i historia vid Åbo Akademi och en av Nordens främsta experter på just agrar genushistoria, kommenterar Anders Ahlbäck. – Den är också ett exempel på hur den akademiska festskriften moderniserats, från mycket spretiga vänböcker till dagens ofta tematiskt sammanhållna och kollegialt granskade antologier med forskningsartiklar i framkant. I antologin samlas ny nordisk forskning kring teman som varit centrala i Ann-Catrin Östmans egna banbrytande arbeten om genus, arbete och landsbygd under den tidigmoderna perioden fram till mitten av 1900-talet. – Det finns en ganska allmän bild av att livet på landsbygden var socialt isolerat och stillastående förr. Genomgående teman i den här boken vill istället visa hur arbetet på landsbygden också kunde formas av snabba förändringsprocesser och genom olika former av rörelser över lokala, regionala och nationella gränser, berättar Anders Ahlbäck. Anders Ahlbäcks och Matias Kaihovirtas, docent i nordisk historia, bidrag till antologin rör den stora strukturomvandlingen efter andra världskriget. En period som anses vara en av de största förändringsprocesserna i landsbygdens historia. Men trots att denna period även kom att bli en brytningstid för genusordningen i stort är det en process som är relativt outforskad av genushistoriker, konstaterar Anders Ahlbäck: – Vi fokuserar på de män som på landsbygden befinner sig mitt i det som kan beskrivas som den gamla patriarkalismens uppbrott. Hur upplevde och hanterade de det faktum, att den manlighet de uppfostrats till inte längre fungerade i det nya ekonomiska och kulturella landskapet? Anders Ahlbäck och Matias Kaihovirta kommer att presentera deras bidrag på Genushistoriska seminariet den 2 april. Läs mer om seminarietillfället här
Olof Bortz, doktor i historia och forskare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, berättar om sitt treåriga forskningsprojekt om den svenska antisemiten och propagandisten, Einar Åberg (1890–1970). I november 2024 påbörjade Olof Bortz, finansierad via Vetenskapsrådet, sitt forskningsarbete om Einar Åberg och svensk politisk antisemitism mellan 1930 och 1960. Åberg var en bokhandlare som verkade inom nazistiska och högerextrema kretsar och spred antisemitisk propaganda i Sverige under mellankrigstiden, och globalt efter andra världskriget. Åbergs aktiviteter kom så småningom att leda fram till den svenska lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Den så kallade ”Lex Åberg”-lagen instiftades 1948 samtidigt som den uppmärksamhet som Åberg rönte internationellt började skapa diplomatiska problem för Sverige. Olof Bortz forskningsintresse kring Einar Åberg uppstod lite av en slump då han inventerade utrikesdepartementets diplomatiska rapporter inför ett annat projekt.
När vi ställer fram klockan och går över till sommartid får vi ljusare kvällar och mer tid utomhus. Men tidsomställningen kan också påverka sömnen och göra oss tröttare under de första dagarna.
Niger meddelade i mars 2025 sitt officiella utträde ur Organisation internationale de la Francophonie (OIF) – ett symboliskt laddat beslut i en tid av växande spänningar mellan afrikanska stater och tidigare kolonialmakter.
Den 13–14 mars samlade workshopen ”Nordic Urban Welfare” i Stockholm ett tjugotal urbanhistoriker från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Workshopen, finansierad genom ett initieringsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond, är den första i en planerad serie av sammankomster i syfte att inventera pågående forskning på temat urban välfärd från 1850-talet fram till andra världskriget. Vi träffade initiativtagarna, professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson, som också har förhoppningar på att workshopserien kan öppna upp för ett större nordiskt projektsamarbete kring urban välfärd.
EU-kommissionen har officiellt utsett forskningsprojektet rEUsilience – som leds av SOFI:s Rense Nieuwenhuis och Mary Daly från University of Oxford – till en framgång. Projektet visar hur politik som stärker familjer förbättrar Europas förmåga att hantera sociala och ekonomiska utmaningar.
