Det är samhällets ansvar att ingen lämnas utan tolk, varken i dag eller i framtiden. Vi – fackförbund, tolkorganisationer och utbildningar – kräver kraftfulla insatser från regeringen. Debattartikel i Altinget.se av bland annat Malin Tesfazion, studierektor för Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
Lova Meister disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i översättningsvetenskap om om stilistiskt meningsskapande i undertexter utifrån ett dialogistiskt perspektiv: Style in subtitles: A dialogical approach to characterisation in subtitled film and television drama. Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
De nordiska länderna har satt upp ambitiösa mål för att bli koldioxidneutrala. För Sveriges del är året satt till 2045. Är det realistiskt? Vi frågade Farzad Hassanzadeh Moghimi som nyligen har disputerat.
I en ny avhandling vid Stockholms universitet utmanar Rama Alshoufani den vanliga föreställningen att utbildning främst är ett verktyg för att uppnå specifika, förutbestämda mål. Den belyser hur detta instrumentella synsätt kan begränsa utbildningens mening genom att reducera den till uppsättning resultat, snarare än att utforska dess djupare betydelse i människans liv.
Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR – och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg de rättsliga förutsättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter, med särskilt fokus på samspelet mellan EU-rätt och svensk skadeståndsrätt.
Med hjälp av gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet och Kings College London lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS.
Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap, intervjuas i Vetenskapsradion om hur Muminböckerna präglades av tiden de skrevs under och varför de berör oss även idag.
Varför väljer vissa att starta eget när jobbet känns osäkert? Hur påverkar våra kulturella rötter vår vilja att ta risker? Vad händer när invandrare investerar på den svenska finansmarknaden? I en ny avhandling Essays on Household Risk-Taking svarar Qinglin Ouyangs forskning på dessa frågor. Avhandlingen består av tre forskningsartiklar som med olika teman har fokus på risktagande inom privatekonomi.
Är det kunskap eller känsla som ligger till grund för våra riksdagspolitikers kriminalpolitiska beslut? Det ska Johan Edman, professor vid Kriminologiska institutionen, undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Den svenska kriminalpolitiken utgår inte från vad forskning visar funkar. Dessutom har det blivit värre med åren – svenska politiker har blivit allt sämre på att lyssna till vetenskapen. Åtminstone är det en vanlig uppfattning bland forskare, menar Johan Edman. Han är i grunden historiker och sedermera professor i kriminologi.
Professor Elina Druker skriver i tidskriften The Conversation om hur Tove Jansson i serieböckerna om Mumintrollen med humor skildrar den press konstnärsyrket innebär.
Constanze Leineweber har den 30 april blivit befordrad till professor i psykologi, inriktning arbets- och organisationspsykologi. Vi ställde ett par frågor för att lära känna henne lite bättre.
Louise E. Bergman har i sin doktorsavhandling undersökt hälsan hos egenföretagare i relation till arbete – med särskilt fokus på att fånga in variationer (heterogenitet), komplexitet och förändring över tid.
Idag, den 15 maj, som markerar Internationella familjedagen, presenterar det europeiska forskningsprojektet rEUsilience nya insikter och rekommendationer för att stärka familjers motståndskraft i Europa. Projektet, som leds av Stockholms universitets Institutet för social forskning (SOFI) och University of Oxford, betonar vikten av att sätta familjer i centrum för socialpolitiska reformer. Under tre år har forskare från sex ledande universitet och organisationen COFACE Families Europe identifierat avgörande brister i nuvarande policyer. Deras resultat pekar på två huvudsakliga utmaningar: Policyer är ofta för rigida eller snäva, och misslyckas med att möta familjers faktiska behov genom livets olika skeden. Stödet till ekonomiskt utsatta familjer behöver förstärkas avsevärt.
Projektet "Latin möter fornnordisk poesi: översättningar som kulturella mötesplatser" handlar om hur latinsk litteratur översattes till fornnordiska under medeltiden, och hur dessa översättningar fungerade som kulturella bryggor mellan olika traditioner. Projektet tilldelas 40.000 kr från Stiftelsen Längmanska kulturfonden. Projektledare/sökande är Giorgio Basciu, fil.dr i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Vilda jästsvampar lever i skogarna runtomkring oss. Ändå är kunskapen begränsad om vilken roll vildjästen spelar i ekosystemen. Vildjäst kan användas för att ta fram nya smaker på öl och bröd, men kan också fungera som en unik modell för att studera klimatförändringar.
Blir vi asociala när vi blir sjuka? Postdoktor Lina Hansson gästar avsnitt #39 och samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende. Lyssna även på avsnitt #38 om suicid, med Christian Rück som gäst.
Regeringen har förordnat Annika Suominen, docent i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som ska föreslå hur EU:s direktiv om våld mot kvinnor och i nära relationer ska genomföras i Sverige.
Carl Mikael Wærn-Carlsson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tilldelats stipendium av Carl-Göran Adelswärds stiftelse för forskning om svensk herrgårdskultur. Anslaget, om 175 000 kr, ska finansiera Carl Mikaels kommande forskningsprojekt, "Inspektorer – familj, funktion och försörjning 1810–1930", som är tänkt att starta i augusti 2025 och pågå i fem månader.
Hur förändras relationen mellan USA och Kanada i ljuset av ett alltmer polariserat politiskt landskap? Christophe Premat, föreståndare för Centrumet för Kanadastudier vid Stockholms universitet, kommenterade det uppmärksammade mötet mellan Donald Trump och Kanadas premiärminister Mark Carney – en händelse som väcker frågor om makt, diplomati och retorik i Nordamerika.
Buggiga appar och program som kraschar är aldrig kul. Beatrice Åkerbloms forskning kan stötta programmerare i deras arbete – och därmed ge användare mer stabila program. AI kan göra en del av programmeringen, men människors analysförmåga behövs fortfarande, anser hon.