Under ledning av forskare från Stockholms universitet har en grupp europeiska forskare tillsammans skickat ett öppet brev till EU-kommissionen. De menar att riskerna med kemikalieblandningar systematiskt underskattas, och uppmanar till åtgärder i den kommande revideringen av REACH – EU:s viktigaste förordning för kemikalier.
Prissättning av koldioxid är en omtalad metod för att minska utsläppen och driva på den gröna omställningen. Men fungerar det i verkligen praktiken? Gustav Martinsson är nationalekonom/finansekonom och studerar bland annat om ett högre pris på koldioxid leder till minskade utsläpp.
Lena Fält, forskare i Kulturgeografi vid Stockholms universitet, har publicerat en artikel i tidskriften GeoForum. Studien belyser de komplexa politiska och sociala dynamiker som omger infrastrukturprojekt drivna av kinesiska företag i Ghana.
%200-image.png)
Andrea Kollnitz, professor i konstvetenskap, har skrivit en monografi om den surrealistiska konstnären Leonor Fini och hennes själviscensättningar.
Litteraturvetaren Maria Trejling är gäst i ett avsnitt om en av den litterära modernismens portalfigurer.
Kan koldioxid bli en råvara för tillverkning av plast? Det hoppas forskaren Jiayin Yuan, som utvecklar en metod för att ersätta dagens råoljebaserade råvara med koldioxid i syfte att uppnå stora klimatvinster.
Stort grattis till Linnea Bring Larsson som den 28 maj har disputerat vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, på avhandlingen "På samma klot? Lantbrukskunskaper i 1720-talets Sverige". Fakultetsopponent var Linn Holmberg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt höga halter av potentiellt farliga kemikalier i barnkläder som säljs i svenska butiker – däribland ämnen som misstänks vara cancerframkallande. I en artikel i Dagens Nyheter presenterar Ulrika Nilsson och Awat Dostberg vid Kemikum alarmerande resultat från ett pågående forskningsprojekt.
Eva Andersson, professor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet har publicerat en ny artikel i Geographical Analysis.
I Högklykeviken i Roslagens skärgård pågår forskningsprojektet Levande vikar. Där försöker man få bukt med det övergödda och grumliga vattnet genom en försiktig aluminiumbehandling. Den har redan minskat fosforhalterna med 20 procent, och förhoppningen är att det ska bli mer än så innan projektet är slut.
Yiyi kommer från Peking i Kina. Hon studerade på Santa Clara University då hon träffade en postdoktor från Stockholms universitet på en konferens. Hon kom därefter till Fysikum via ett WACQT-stipendium och är nu student på masterprogrammet i fysik med inriktning kvantmateria.
%200-image.jpg)
Den 9–13 juni 2025 samlas studenter och forskare från fem europeiska universitet vid Stockholms universitet för den fjärde upplagan av CIVIS-KF Graduate Summer School – ett unikt tillfälle för idéutbyte och nätverkande inom Koreastudier. CIVIS-KF Graduate Summer School är en gemensam satsning inom CIVIS-KF e-school-konsortiet, som förenar fem ledande europeiska universitet inom Koreastudier. Målet är att skapa ömsesidiga lärandemöjligheter, bredda undervisningen och stärka det akademiska utbytet mellan studenter och forskare i Europa. Programmet stöds av Korea Foundation. Sommarskolan innehåller föreläsningar av professorer och forskare inom Koreastudier samt presentationer av master- och doktorsavhandlingar av studenter från de deltagande universiteten. För deltagarna är det en unik möjlighet att diskutera sina forskningsidéer, få kvalificerad återkoppling och bygga internationella kontakter inom sitt ämnesområde. CIVIS-KF Graduate Summer School 2025 äger rum vid Stockholms universitet mellan den 9 och 13 juni, med professor Sonja Häussler som lokal värd. Transport, boende och måltider bekostas för de utvalda deltagarna, upp till fem studenter per partneruniversitet. Program : CIVIS-KF sommarskola i Koreastudier 2025 Deltagande universitet i CIVIS-KF e-school-konsortiet: Eberhard Karls-universitetet i Tübingen (Tyskland, Prof. Dr. You Jae Lee ) – huvudkoordinator och värd för 2022 års sommarskola Aix-Marseille-universitetet (Frankrike, Maître de Conférence Hye-Kyung Kim-Crescendo ) – värd för sommarskolan 2024 Universitetet i Bukarest (Rumänien, Prof. Dr. Diana Yuksel ) – värd 2023 Sapienza-universitetet i Rom (Italien, Prof. Dr. Antonetta Bruno ) – kommande värd 2026 Stockholms universitet (Sverige, Prof. Dr. Sonja Häussler ) – värd 2025 Mer information om CIVIS-KF e-school-konsortiet finns på CIVIS-KF:s webbplats
Humor kan både skapa gemenskap och förstärka utanförskap. Ny forskning visar hur humor på ungdomshem används för att hantera svåra situationer och bygga relationer, men också för att exkludera och förstärka maktskillnader.
Tisdagen den 20 maj anordnades boksläpp på Historiska institutionen för den nypublicerade antologin "The Stockholm Bloodbath of 1520. Context and Commemoration" (Amsterdam University Press). Redaktörerna Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, och Heiko Droste, professor i historia vid Stockholms universitet, samt några av kapitelförfattarna infann sig på institutionen för att presentera boken och dess innehåll för en intresserad publik. Sedan dess har planer satts i verket för en ny konferens, och möjligtvis en ny bok, denna gång ur ett Östersjöperspektiv.
David Malm har disputerat med doktorsavhandlingen Blind stat – Empiriseringen av politiken i Sverige sekelskiftet 1800.
Centrum för maritima studier (CEMAS) har fyllt femton år. Jubileet firades med ett storslaget symposium på Vasamuseet i Stockholm. Programmet bjöd på spännande presentationer och verksamhetsberättelser från CEMAS forskare inom historia, etnologi och maritim arkeologi vid Stockholms universitet och företrädare för Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Leos Müller, föreståndare för CEMAS och professor i historia vid Stockholms universitet, inledde dagen med att hälsa alla gäster och inbjudna föreläsare välkomna och redogjorde samtidigt för centrumets verksamhet under de första händelserika åren. Han lyfte särskilt fram verksamhetens vetenskapliga bredd som resulterat i en rad monografier, avhandlingar, antologier och artiklar inom det maritima området. Andra delar av verksamheten som uppmärksammades var det Maritima seminariet som under åren haft upp till 170 seminarietillfällen, CEMAS forskarutbildning med doktorander inom ämnesområdena för historia, etnologi och maritim arkeologi samt utställningssamarbetet med landets maritima museer. Programmet inleddes med att några doktorander delade med sig av sina erfarenheter från tiden inom CEMAS. En röd tråd var centrumets betydelse för unga forskare att kunna ta sig in i forskarvärlden. Lisa Hellman, den första att disputera inom centrumet (2015) och numera professor i globalhistoria vid Lunds universitet, Hanna Jansson, disputerade i etnologi 2017, och Rolf Warming, nuvarande doktorand i maritim arkeologi, betonade alla tre den tvärvetenskapliga miljön inom centrumet och utbytet med museivärlden som centrala delar för erfarenhetsutbyten och möjligheten att tillägna sig nya typer av kunskaper. Under förmiddagen presenterade även Simon Ekström, CEMAS forskare och professor i etnologi vid Stockholms universitet, sina projekt inom CEMAS. Steve Murdoch, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och prefekt för Institutionen för militärhistoria, såg tillbaka på sin tid som Olof Palmes gästprofessor vid CEMAS och reflekterade över hur samarbetet med centrumet påverkat hans forskningsintressen mot maritim historia. Efter lunch höll Fredrik Svanberg, chef för Kulturhistoriska avdelningen vid Nordiska museet, i ett panelsamtal med Marika Hedin, VD för Riksbankens Jubileumsfond och tidigare chef för Vasamuseet, Stefan Lundblad, Länsmuseichef och Landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, Mirja Arnshav, forskningssamordnare vid SMTM, Björn Magnusson Staaf, docent i arkeologi vid Lunds universitet, och Leos Müller. Samtalet handlade om CEMAS tillkomst och diskuterade utmaningarna och framgångarna för det i sammanhanget unika samarbetet mellan akademin och kulturarvssektorn, mellan Stockholms universitet och SMTM, liksom framtiden för det maritima forskningsområdet.
Den 8 maj 2025 publicerades boken "De store korstog", skriven av Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för medeltidsstudier. Boken avhandlar korstågen från slutet av 1000-talet till mitten av 1200-talet, med fokus på danska aktörer. Den släpps inom ramen för Århus universitets projekt 100 Danmarkshistorier: ett danskt initiativ att publicera 100 böcker med olika nedslag i dansk historia, samtliga med en sidmängd på 100 sidor och med ett styckpris på 100 danska kronor.
Ett nybildat konstnärligt råd blir som en bro mellan teatrarna och teatervetenskapen vid Stockholms universitet. Tillsammans ska de öppna dörrar för samarbete, forskningsförankring och mångfald.
Höga betyg och stark studiemotivation är ingen garanti för en lyckad övergång till högre studier. I en ny studie vid Stockholms universitet följde forskare 52 högpresterande gymnasieelever genom deras skolgång och övergången mot högre studier. Djupintervjuer med ett urval av eleverna visar tydligt hur tillgången till stödjande nätverk – eller bristen på sådana – påverkar möjligheterna att ta sig vidare till universitet och högskola.
Forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, nämligen hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk av membran inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien är publicerad i Nature och identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
För femte året i rad pågår nu medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar. Genom fyra olika uppgifter kan allmänheten hjälpa till att öka kunskapen bland annat om den viktiga blåstången. Nu är det dags att ta reda på vilka smådjur som bor i tången!
Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025. Han belönas för sin hyllade doktorsavhandling "Straffvärde – som rättslig konstruktion".
Hur anpassar sig organismer till klimatförändringar? En ny studie avslöjar det komplexa samspelet mellan genetisk mångfald och hur evolutionen hanterar stigande temperaturer.
%20Giorgio%20Basciu%20avhandling%202025.jpg)
Giorgio Basciu disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Word Pairs and Other Syndetic Constructions in Old Norse Poetry. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
