Disputation om hälsa hos egenföretagare
Louise E. Bergman har i sin doktorsavhandling undersökt hälsan hos egenföretagare i relation till arbete – med särskilt fokus på att fånga in variationer (heterogenitet), komplexitet och förändring över tid.
Avhandlingsframsida, detalj
Studierna visar att det inte är anställningsformen som spelar störst roll för hälsan, utan hur arbetet upplevs och vilka arbetsuppgifter man har. Forskningen visar också att egenföretagare är en mycket varierad grupp, vilket tidigare forskning ofta har missat. Genom att identifiera olika hälsoprofiler och följa hur dessa förändras över tid, ger avhandlingen en mer nyanserad och djupare förståelse för hur hälsa utvecklas hos egenföretagare.
Louise Bergman disputerade den 15 maj på sin doktorsavhandling "Health of self-employed workers: Capturing heterogenity, complexity, and temporal patterns".
Varför studera hälsa hos egenföretagare?
Självständiga företagare utgör en relativt liten, men mycket viktig del av arbetskraften. De bidrar i hög grad till samhället och ekonomin genom innovation, tillväxt och skapande av arbetstillfällen.
— I Sverige har ca 10 % av befolkningen eget företag. Om deras hälsa försämras, påverkar det företagens överlevnad, produktivitet och samhällsekonomin i stort. Därmed är det viktigt att veta mer både för egenföretagarnas egen skull och för deras bidrag till samhället.
Hur påverkar det ens hälsa att börja eller sluta som egenföretagare?
Louise E. Bergman. Foto: Anna Tanimoto
— Att börja eller sluta som egenföretagare kan ha stor påverkan på hälsan – men effekten varierar mycket beroende på individens förutsättningar och arbetsmiljö.
Fokus på arbetsinnehåll snarare än anställningsform
En av slutsatserna i avhandlingen är att det är arbetsinnehållet – alltså vad man gör i sitt arbete och hur man upplever det – som har störst betydelse för hälsa och välbefinnande, inte vilken anställningsform man har (till exemepl egenföretagare eller anställd).
Faktaruta
Hur gick studierna till?
Studier I och II baseras på enkätadata insamlad från Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Studie III baseras på en separat datainsamling riktad mot högkvalificerade egenföretagare.
Man undersöker hälsa ur tre perspektiv:
- Välbefinnande (till exempel meningsfullhet, arbetsengagemang)
- Psykisk ohälsa (illbeing) – till exempel stress, utmattning, sömnproblem, depressiva symtom
- Självskattad hälsa – individens egen uppfattning om sin hälsa
Vad som jämförs/analyseras
Anställningsform: egenföretagare vs. organisationsanställda vs. kombinatörer (både och)
Arbetsupplevelser: grad av självbestämmande, mening, krav, resurser
Tidsaspekt: hur hälsan förändras när man går in i eller lämnar egenföretagande
Demografi: kön, ålder, utbildning – men dessa visade sig ha liten betydelse
Hälsoprofiler: olika mönster av hälsa identifieras inom gruppen egenföretagare
Vad kan forskningen bidra med framåt?
Forskningsresultaten kan bidra till flera viktiga framsteg – inom både forskning, samhällsutveckling och praktiskt stöd till egenföretagare. Inom forskning så kan den bidra till att fylla en del kunskapsgap när det kommer till hälsa hos egenföretagare men den visar också på att det är viktigt att ta deras hälsas komplexitet i beaktande genom att studera hälsa både brett och på djupet och över tid.
— Forskningen bidrar till samhället brett genom att ge underlag till organisationer, och även egenföretagare själva, hur de kan förbättra sin hälsa och sitt arbete för att må bättre och bidra mer till samhället.
Läs mer
Senast uppdaterad: 2025-12-15
Sidansvarig: Psykologiska institutionen