Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för svenska och flerspråkighet". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 281-300 av 426 träffar
- Högre sem. nordiska språk. Rebecca Borg: Hur fortsätter det? Prediktiv processning av svenskans morfosyntax hos L1- och L2-talare
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Rebecca Borg, Centrum för tvåspråkighetsforskning vid institutionen.
- Högre sem. nordiska språk. Henrik Rosenkvist: "Språket som superkraft" – boken, projektet och några erfarenheter från undervisning
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Henrik Rosenkvist, Göteborgs universitet.
- Högre sem. nordiska språk. Viktoria Strandberg: "Sen man vet inte". V3-ledföljden adverbial-subjekt-verb i standardnära svenska
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Viktoria Strandberg, Göteborgs universitet.
- Högre sem. nordiska språk. Helena Textorius: Vad kan en studie om värnpliktigas interaktionella identitetsskapande bidra med till språkvetenskapen?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Helena Textorius, doktorand i nordiska språk vid institutionen.
- Högre sem. nordiska språk. David Håkansson: Fiktionsprosa och sakprosa – en inblick i den moderna svenskans historia
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. David Håkansson, Uppsala universitet
- Högre sem. nordiska språk. Louise Faymonville: Attityder till kvinnor i fornsvenska krönikor
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Louise Faymonville, Stockholms universitet.
- Språkbrukskoll. Gunilla Almström Persson: Håller språkvetenskapen på att förlora sin plats i det litterära sakprosafältet?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Språkbrukskollokviet. Gunilla Almström Persson, docent och universitetslektor vid institutionen.
- Språkbrukskoll. Catharina Nyström Höög & Stefan Norrthon: I språkbruksforskningens utmarker
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Språkbrukskollokviet. Catharina Nyström Höög, professor, och Stefan Norrthon, universitetslektor vid institutionen.
- Språkbrukskoll. Alva Dahl och Karin Idevall Hagren: Gen-AI i dialogistiskt och posthumanistiskt perspektiv
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Språkbrukskollokviet. Alva Dahl och Karin Idevall Hagren, Stockholms universitet.
- Evenemang hos TÖI och Centrum för tvåspråkighetsforskning
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Se främst kalendrar/webbplatser för Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) respektive Centrum för tvåspråkighetsforskning, för deras Högre seminariet i översättningsvetenskap, Tolkseminariet, Tolkarenan, Högre seminariet i tvåspråkighet och andra evenemang.
- AI hotar (inte) svenskan i Bryssel
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Farhågor om att AI ska ta över jobben har gjort att färre unga i Sverige vill satsa på en karriär som tolk eller översättare inom EU. Elisabet Tiselius, professor vid Tolk- och översättarinstitutet, gästade Ekot och pratade om hur AI påverkar tolkbranschen och varför tolkar och översättare visst behövs.
- Högre sem. nordiska språk. Kasper Boye: What is grammar, and how much do we need?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Kasper Boye, Köpenhamnns universitet.
- INSTÄLLT Högre sem. nordiska språk. (Rickard Jonsson & Anna Franzén: Humor på allvar: Makt och motstånd i multietniska utbildningskontexter)
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet den 6 maj är inställt och kommer att ges i höst istället. (Rickard Jonsson & Anna Franzén, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.)
- Högre sem. nordiska språk. Presentation av magister- och masteruppsatser
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Fem studenter som skriver magister- och masteruppsats i svenska vårterminen 2026 ger korta presentationer om sina pågående projekt.
- Högre sem. nordiska språk. Andreas Nuottaniemi: Det billigaste språket. Om engelskans och svenskans värde i kannibalkapitalismens tid
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Andreas Nuottaniemi, vid institutionen.
- Högre sem. nordiska språk. Slutseminarium My Fagerstedt
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. My Fagerstedt, doktorand i nordiska språk. Granskare: Carin Östman, docent i nordiska språk, Uppsala universitet.
- Högre sem. nordiska språk. Slutseminarium Annika Thorsager Høeg: A probabilistic approach to Danish stød
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Annika Thorsager Høeg, doktorand i nordiska språk. Seminariet ges på engelska. Observera att lokal och klockslag är annat än vanligtvis.
- ”Krav på prov gör universitetens sårbarhet tydlig”
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Processen kring medborgarskapsprov sätter fokus på att lärosäten kan tvingas utföra uppdrag i politiskt laddade frågor. Det är avgörande med en kunskapsbaserad diskussion, skriver språkforskaren Maria Rydell vid Stockholms universitet och Cecilie Hamnes Carlsen vid Høgskulen på Vestlandet, Bergen, i debattartikel i Svenska Dagbladet.
- Grammatikkoll. (Uppsala). Johan Brandtler & Eric Lander: Inget 'inte' betyder inte 'inget'. Om utvecklingen av 'intet/inted' i svenska och danska
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Grammatikkollokviet, i Uppsala. Johan Brandtler vid Institutionen för svenska och flerspråkiget, Stockholms universitet och Eric Lander vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
- Korset allt ovanligare i dödsannonserna
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Symbolval Personliga symboler och motiv där eviga värden bara anas har trängt undan det klassiska korset. – Det finns en önskan i dag att vara oerhört originell, säger forskaren Lena Rogström. På 50 år har kors gått från att vara i stort sett den enda symbolen i tidningarnas dödsannonser till att bli en liten del i mängden.