”Krav på prov gör universitetens sårbarhet tydlig”
Processen kring medborgarskapsprov sätter fokus på att lärosäten kan tvingas utföra uppdrag i politiskt laddade frågor. Det är avgörande med en kunskapsbaserad diskussion, skriver språkforskaren Maria Rydell vid Stockholms universitet och Cecilie Hamnes Carlsen vid Høgskulen på Vestlandet, Bergen, i debattartikel i Svenska Dagbladet.

Artikeln i SvD 2026-01-18
Förra året var ett år som bland annat synliggjorde att den akademiska friheten inte är något som självklart kan tas för givet. Migrationsminister Johan Forsell var tydlig med sina förväntningar på universiteten i en intervju i DN 21/8 där han påtalade att universiteten är statliga myndigheter som lyder under regeringen. Det stämmer att universiteten är statliga myndigheter, men det är en modell som bara fungerar om regeringen accepterar principen om armlängds avstånd. Processen kring framtagandet av ett så kallat medborgarskapsprov synliggör många aktuella och oroväckande tendenser när det gäller akademisk frihet, lärosätenas autonomi och det minskade utrymmet för kunskapsbaserat beslutsfattande i politiskt laddade frågor.
I slutet av maj 2025 fick Stockholms universitet och Göteborgs universitet ett beordrat uppdrag från Utbildningsdepartementet signerat av dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson (L) om att bistå Universitets- och högskolerådet (UHR) med att utveckla medborgarskapsprov. Detta skedde efter att rektor vid Stockholms universitet motsatt sig uppdraget då det inte har någon bäring på universitetens verksamhet och kärnuppdrag, som är att syssla med forskning, utbildning och samverkan. Att en minister ger order till ett universitet, även när dess rektor motsätter sig uppdraget, är anmärkningsvärt.
Ökad osäkerhet och ökad byråkratisk börda i migrationsprocessen kan skapa ångest och negativ stress, vilket försvårar språkinlärningen.
Vidare skriver Maria Rydell och Cecilie Hamnes Carlsen bland annat att [s]pråkkrav är inte isolerade fenomen, utan en del av en striktare migrationspolitik. Vissa av de föreslagna kraven, som språkkrav och försörjningskrav, kan motverka varandra. Heltidsarbete kan försvåra möjligheterna att delta i utbildning och det är inte säkert att svenska är det språk som används mest på jobbet. Ökad osäkerhet och ökad byråkratisk börda i migrationsprocessen kan skapa ångest och negativ stress, vilket försvårar språkinlärningen.
Läs hela artikeln i SvD 2026-01-18: ”Krav på prov gör universitetens sårbarhet tydlig”
Artikel i DN 2025-08-21: Hård kritik mot uppdraget att ta fram medborgarskapsprov
Inslag i svt Nyheter 2025-08-22: Universitet kritiska mot uppdraget att skapa medborgarskapsprov
Artikel i Expressen 2025-10-10: Tidöregeringen agerar i Donald Trumps anda
,%20Cecilie%20Hamnes%20Carlsen%20(foto%20Marita%20Aarekol,%20Bergens%20Tidende).jpg)
Maria Rydell. Foto: privat. Cecilie Hamnes Carlsen. Foto: Marita Aarekol, Bergens Tidende.
Senast uppdaterad: 2026-01-22
Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet