Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för svenska och flerspråkighet". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 426 träffar
- Podd om sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? Lyssna på Språktidningens podd. I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis som skrev sin sista krönika i Språktidningen 1/2021, med språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om synen på rätt och fel i dagens svenska och sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare. Poddlänkar finns på: Nytt poddavsnitt om sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare (Språktidningen.se) Lena Lind Palicki är universitetslektor i svenska vid Institutionen för svenska och flerspråkiget, Stockholms universitet. Lena Lind Palicki
- "Gud vad bra" eller "okej" – så här pratar vi på olika sätt i Finland och Sverige
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Camilla Wide har forskat i 1300 samtal för att förstå skillnaderna i hur vi pratar svenska i Finland och i Sverige. Nu gästar hon språkpodden "Näst sista ordet" på Svenska YLE i Finland och berättar vad forskningen visar. Finländare är till exempel ofta mer formella och har ett större behov av att fokusera på sakinnehållet, medan svenskar gärna småpratar och undviker formella formuleringar som "goddag".
- Nyfiken på kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska? Titta på IVIP:s video!
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Forskningsprogrammet IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, är avslutat (2013–2020). I en video sammanfattar de sina forskningsresultat. Forskningsprogrammet IVIP är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. IVIP
- Grammatiska besynnerligheter och ordet nej
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Henrik Rosenkvist och Tomas Riad, professorer i nordiska språk, samtalar om vikten av små ord som nej och andra grammatiska besynnerligheter. Dessa språkets atomer och molekyler berättar något om mänsklighetens kärna. Se video av UR Samtiden – Samtal om språk. Se videon av UR Samtiden: Grammatiska besynnerligheter och ordet nej
- ”Presentera sig med namn är väl hövligt?”
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Hövligheten i användandet av namn besvaras inte i brevskrivarens möten med granne, optiker, bibliotekarie eller busschaufför. Svenska Dagbladets etikettexpert reder ut vad som gäller med hjälp av bland annat språkforskaren Catrin Norrby.
- När det blir trafikstockning i samtalet – varför avbryter vi varandra?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Många lyssnare hör av sig till redaktionen för Sveriges radios program Nordegren & Epstein i P1, om att programledarna Thomas och Louise borde sluta avbryta varandra. Men frågan är om de verkligen avbryter varandra eller om de istället pratar samtidigt? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, samtalar med programledarna om samtalskonstens mysterier. Då kan man nästa höra hur en av er sitter lite grand så här och hoppar och vill komma in och säga sitt. Lyssna på inslaget: Hur förs det goda samtalet? 2021-02-10 [Inslaget 18:28–28:48 min. Catrin Norrby kommer in vid 19:58 min.]
- Läskrisen = språklig förståelse minus avkodning? Samtal från Bokmässan
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Med "läskris" menas inte bara att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de har blivit sämre på att läsa. Själva läsavkodningen hinner inte längre bli tillräckligt uppövad under skoltiden. Samtal med skolminister Lotta Edholm, professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukarålder där läsfärdigheten automatiseras. Moderator: Tomas Riad ledamot av Svenska Akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Inspelat av UR, Utbildningsradion den 27 september 2024 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Svenska Akademien. Läskrisen = språklig förståelse minus avkodning? (2024-09-27 URplay.se) Tomas Riad, en av initiativtagarna till Intensivsvenska
- 6,6 mnkr till VR-projekt "Runstenarnas språkliga landskap" med bl.a. Sofia Pereswetoff-Morath
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Projektet Runstenarnas språkliga landskap har beviljats 6 727 000 kronor från Vetenskapsrådet (VR). Projektledare/huvudsökande är Per Holmberg vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. I projektet deltar bland annat Sofia Pereswetoff-Morath vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
- Nåjaa! Våren 2025 charmas Europa av maskulina substantiv och nedslipade verb
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Alla tiders bastulåt kom på fjärde plats i Eurovision Song Contest. Inför semifinalen i Basel den 13 maj tog Martin Persson en titt på några dialektala drag i humorgruppens KAJ:s låtar ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Läs om olika särdrag och deras koppling till såväl modern som äldre svenska.
- Louise Faymonville har tilldelats stipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Vi gratulerar Louise Faymonville som har tilldelats stipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse för projektet "En iomfrv fagher ok fiin – kvinnobeskrivningar i fornsvensk litteratur". Louise Faymonville är gästforskare hos Institutionen för svenska och flerspråkighet.
- Fokus på snabbare språkutveckling i Falköpingsprojekt
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Stockholms universitet, Skolverket och Falköpings kommun samverkar nu i ett projekt för snabbare läs- och skrivutveckling för flerspråkiga elever i lågstadieåldern. – Vi bryter lite mark ihop, säger Falköpings grundskolechef Henrik Ader. Förhoppningen är att skapa mer precisa verktyg att använda i undervisningen.
- Högre sem. NS. Michał Piosik: "Ba(ra)" och dess multifunktionalitet i talad svenska – ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk: "Ba(ra)" och dess multifunktionalitet i talad svenska – ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. Michał Piosik, gästdoktorand från Adam Mickiewicz Universitet i Poznan, Polen. Syftet med mitt pågående avhandlingsprojekt är att analysera ba(ra) och dess multifunktionalitet i talad svenska, inklusive dess bruk som anföringsmarkör, mot bakgrund av en konstruktionsgrammatiskt inriktad syn på språket. Analysen omfattar både formella och betydelserelaterade egenskaper av ba(ra) . På så sätt avser jag att kartlägga vilka ba(ra) -konstruktioner som förekommer i talad svenska och att avslöja hur dessa konstruktioner är länkade till varandra i svenskans konstruktikon. Jag använder mig av en korpus med story time-videor tillgänglig på YouTube. I min presentation kommer jag att diskutera avhandlingens viktigaste frågeställningar och teoretiska utgångspunkter (dvs. interaktionell konstruktionsgrammatik, direkt vs. indirekt anföring, ba(ra) som diskursmarkör) samt undersökningens metod (korpus, dess transkribering och kodning) såväl som preliminära resultat. Vid seminariet vill jag utöver detta ta upp några frågor och problem som jag hittills inte kunnat lösa. Michał Piosik Om Högre seminariet i nordiska språk
- Högre sem. NS. Helena Textorius: Att göra värnplikten – en studie av värnpliktigas språkbruk med fokus på interaktionellt identitetsskapande
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk. Rapport från materialinsamlingen till projektet Att göra värnplikten – en studie av värnpliktigas språkbruk med fokus på interaktionellt identitetsskapande. Helena Textorius, doktorand i nordiska språk vid institutionen. Sedan 2017 har vi allmän värnplikt för både män och kvinnor i Sverige, och antalet unga vuxna som mönstrar och genomför sin militära grundutbildning ökar stadigt. I mitt avhandlingsprojekt följer jag en värnpliktsgrupp under deras 10 månader långa utbildning, och undersöker hur de interaktionellt skapar en förståelse för sin roll och identitet som värnpliktiga i Försvarsmakten. Teoretiskt utgår jag från lingvistisk etnografi och multimodal interaktionsanalys, och i den pågående materialinsamlingen observerar jag deltagarna samt gör ljud- och videoinspelningar av formell och informell interaktion i de värnpliktigas vardag på regementet. Under seminariet kommer jag först att presentera de inledande faserna i projektet och placera det i en Försvarsmaktskontext, för att sedan beskriva den första delen av materialinsamlingen samt visa skillnaden mellan militärt och vardagligt språkbruk genom en analys av två vanligt förekommande kommunikativa handlingar i den militära vardagen. Helena Textorius Om Högre seminariet i nordiska språk
- Högre sem. NS. Madeleine Wirzén: Att besvara ”väldi breda frågor”: Öppna frågors begränsningar i institutionella kontexter
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk. Att besvara ”väldi breda frågor”: Öppna frågors begränsningar i institutionella kontexter. Madeleine Wirzén, Linköpings universitet. Seminarium Datum: onsdag 1 oktober 2025 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: Rum D365 Inom välfärdsinstitutioner, såsom socialtjänsten, fungerar samtal inte enbart som ett medium utan även som en central arbetsmetod. I detta sammanhang betraktas öppna frågor vara ett bättre alternativ än slutna, då de anses minska den professionellas styrning av samtalet. Samtidigt kan öppna frågor innebära utmaningar, särskilt i situationer där klienter förväntas redogöra för sina kvalifikationer och visa sin lämplighet för något. I min presentation kommer jag att visa resultat från en studie som undersöker de utmaningar som kan uppstå vid användning av öppna frågor i adoptionsutredningssamtal. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan familjerättssekreterare och presumtiva adoptivföräldrar, vilka har analyserats med hjälp av samtalsanalys för att belysa hur samtalen struktureras i relation till institutionella mål. Resultaten visar hur presumtiva adoptivföräldrar navigerar de utmaningar som öppna frågor kan medföra, samt hur dessa frågor tolkas och besvaras i ljuset av samtalets institutionella ramar. Madeleine Wirzén Om Högre seminariet i nordiska språk
- Är svenska ett svårt språk att lära sig? Kom till Rum för Språk, Språkmuseet på föreläsning
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Hur lär man sig ett språk som vuxen? Vad avgör om det är svårt eller lätt? Hur lång tid tar det? Och hur bedömer vi språklig kompetens hos människor som lärt sig svenska som vuxna? Vuxnas andraspråksinlärning har blivit ett politiskt laddat område. Vad händer när migrationspolitik också blir språkpolitik? Maria Rydell vid Stockholms universitet håller föredrag på Språkmuseet, med diskussion om vad som påverkar vuxnas andraspråksinlärning av svenska.
- Svefler har en ny Facebook-sida
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Välkommen att följa vår nya Facebook-sida, där vi berättar om forskning och utbildning från oss på Institutionen för svenska och flerspråkighet, inklusive Centrum för tvåspråkighetsforskning, Svenska som främmande språk och TÖI, Tolk- och översättarinstutet.
- Språksystemet under stress. Öppen föreläsning hos Rum för Språk, Språkmuseet
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Har du någon gång tappat ett ord mitt i en mening? Språk känns självklart, men i hjärnan är det millisekundsnabbt precisionsarbete. När vi talar väljs ord, meningar byggs och ljud formas, ofta utan att vi märker det. Och för den som talar flera språk blir uppgiften ännu mer imponerande. Susan Sayehli, Stockholms universitet, berättar om sin forskning kring språkets dolda mekanismer och varför stress kan påverka både hur vi talar och hur vi lär oss språk.
- Laddade ord. Öppen föreläsning hos Rum för Språk, Språkmuseet
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Ska jag säga funktionsnedsatt, funktionshindrad eller funktionsvarierad? Hur tar jag reda på vilket ord som är aktuellt och som jag kan använda, utan att riskera att såra någon? Varför blir vissa ord laddade? Hur snabbt växlar laddningen, hur långt bäst-före-datum har orden egentligen? I föredraget berättar språkforskaren Anna Vogel om ord som betecknar människor och kulturella företeelser, ord som har bytts ut över tid.
- Högre sem. nordiska språk. Nina Carlsson: Vem förtjänar att bli medborgare? Prov i språk, samhällskunskap och värderingar i Danmark, Sverige och Finland
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Nina Carlsson, Uppsala universitet.
- Högre sem. nordiska språk. Thomas Hörberg: Egenskaper hos ordförråd som används för att beskriva 'det tysta sinnet'
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Thomas Hörberg, Sensory-Cognitive Interaction Lab, Gösta Ekmans Laboratories, Psykologiska Institutionen.