Högre sem. nordiska språk. Viktoria Strandberg: "Sen man vet inte". V3-ledföljden adverbial-subjekt-verb i standardnära svenska

SEMINARIUM
Datum: onsdag 25 mars 2026
Tid: 13:00 - 14:30
Plats: Rum D365

Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Viktoria Strandberg, Göteborgs universitet.

Svenska är ett V2-språk, vilket innebär att det finita verbet står som andra led i huvudsatser. I (1) och (2) nedan står de finita verben vet respektive tar på andra plats efter de inledande leden sen i (1) och när man har Mars i Väduren i (2).

(1) Sen vet man inte.
(2) När man har Mars i Väduren tar man livet med en klackspark.

Men både (1) och (2) är konstruerade versioner av de autentiska talspråksexemplen i (3) och (4) nedan. Där kommer inte verbet som andra led, utan som tredje. I båda fallen föregås verben inte bara av adverbial som i (1) och (2), utan också av ett subjekt som i båda exemplen är man. Ledföljden i (3) och (4) är alltså inte V2, utan V3.

(3) sen man vet inte
(4) när man har Mars i Väduren man tar livet med en klackspark

V3-ledföljden adverbial–subjekt–verb som i (3) och (4) anses nästan uteslutande vara ett särdrag för inlärarsvenska och förortsindexerad svenska, och tendensen ser likadan ut även i andra V2-språk. Men talarna bakom exempel (3) och (4) har inga drag i sitt tal som tyder på att de är inlärare. Deras tal är inte heller förortsförankrat, utan kan beskrivas som tillhörande någon varietet av standardsvenska. I mitt föredrag kommer jag prata om denna typ av V3-ledföljd i standardnära talad svenska. Föredraget baserar sig på de delstudier jag genomfört i mitt avhandlingsarbete (t.ex. Strandberg, 2024a; 2024b; 2024c; 2026), där jag med ett samtalsgrammatiskt perspektiv undersöker V3-ledföljder som (3) och (4) i svenska samtalspoddar. Avhandlingen syftar till att ge mer kunskap om den standardnära svenskans möjligheter till V3-ledföljd och därmed även nyansera bilden av vem som använder V3-ledföljder i svenskan.

Viktoria Strandberg

Strandberg, V. (2024a). Varför V3 nu? Temporala och konditionala bisatser som fria initiala annex. Språk och interaktion, 6(1).

Strandberg, V. (2024b). Helt ärligt, vad gör man med fria initiala annex? En interaktionslingvistisk studie. Språk och stil, NF 34, 140–176.

Strandberg, V. (2024c). Kronologi, samtalsstruktur och ompositionering. Tillägg till kommunikativa projekt med turinitialt sen i tal-i-interaktion. Journal of German and Scandinavian Studies, 4, 14–34.

Strandberg, V. (2026). ”Mars i Oxen man ba my fucking god” Initialt kontextualiserade direkta anföringskonstruktioner i tal-i-interaktion. Svenska landsmål och svenskt folkliv 2024–25, 147–148, s. 135–181.

Senast uppdaterad: 2026-03-24

Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet