Högre sem. nordiska språk. Andreas Nuottaniemi: Det billigaste språket. Om engelskans och svenskans värde i kannibalkapitalismens tid

SEMINARIUM
Datum: onsdag 20 maj 2026
Tid: 13:00 - 14:30
Plats: Rum D365

Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Andreas Nuottaniemi, vid institutionen.

I denna presentation kommer jag att undersöka förändrade språkpraktiker i norra Sveriges pågående ”gröna” industrialisering, med särskilt fokus på Skellefteå och etableringen av batterifabriken Northvolt. Med utgångspunkt i en 2-årig etnografisk studie analyseras hur engelska och svenska tillskrivs olika värden i ett symboliskt laddat sammanhang präglat av global arbetskraftsmobilitet och snabb ekonomisk omvandling. Teoretiskt kombineras kritisk sociolingvistik (del Percio & Flubacher 2024) med historiematerialistisk värdeanalys (Harvey 2026) och social reproduktionsteori (Bhattacharya 2017).

Mot bakgrund av den politiska filosofen Nancy Frasers (2022) beskrivning av vårt nuvarande samhällssystem som en form av kannibalkapitalism – som upprätthåller sin tillväxt genom att förbruka och underminera de sociala och materiella förutsättningar systemet självt är beroende av – analyseras språkets dubbla roll som produktiv och reproduktiv resurs. Analysen visar att engelskans dominans inte enbart kan förstås som ideologiskt motiverad, utan i hög grad som ekonomiskt funktionell: basal engelska fungerar på grund av sin globala spridning som en ”gratis gåva” (Marx 1991 [1858]) som möjliggör storskalig rekrytering och disciplinering av arbetskraft. Samtidigt framstår svenskan som central för social reproduktion och integration, men dess inlärning motverkas av de materiella villkor som präglar arbetarnas vardag. Därigenom synliggörs en spänning mellan produktionens krav och den sociala reproduktionens villkor för arbetare och lokalsamhällen.

Ytterst syftar presentationen till att belysa några av de grundläggande motsättningarna i det ekomodernistiska projektet i norra Sverige, som går ut på att lösa de samtidiga ekologiska och ekonomiska kriserna inom det kapitalistiska systemets ramar. Att språkpraktiker omformas och enskilda språk omvärderas är förstås långt ifrån det viktigaste som skett i samband med dessa djupgående ingrepp i både natur och samhällen i Norrland, men betraktade som en lins, kan de sociolingvistiska förändringarna ändå bidra till att klarlägga vilken typ av sociala relationer som premieras, och vilka värden som är de centrala i omställningen (se även Nuottaniemi 2024; 2025).

Andreas Nuottaniemi

Bhattacharya, T. (2017). Social Reproduction Theory: Remapping Class, Recentering Oppression. Pluto Press.

Del Percio, A. & Flubacher, M. (red.) (2024). Critical Sociolinguistics: Dialogues, Dissonances, Developments. Bloomsbury.

Fraser: N. (2022). Cannibal Capitalism: How Our System Is Devouring Democracy, Care, and the Planet – and What We Can Do about It. Verso.

Harvey, D. (2026). The Story of Capital: What Everyone Should Know about How Capital Works. Verso.

Marx, K. (1991 [1858]). Grundrisse. Penguin.

Nuottaniemi, A. (2024). The slowness of language, the speed of capital: Conflicting temporalities of the “green transition” in the Swedish north. Multilingua, 43(5), 637–665.

Nuottaniemi, A. (2025). Engelskans smidighet och svenskans friktion: Språk, kapital och arbete i den “gröna” industrin. Språk och stil, 35, 194–214.

Senast uppdaterad: 2026-05-18

Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet